Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag?

Som jag skrivit om tidigare publicerade Morgunbladet igår att oförsäkrade kravägare med Deutsche Bank i spetsen erbjudet en lösning till Landsbanki konkursförvaltare som inneburit att staten inte behövt tänka mer på Icesave eftersom UK och Hollands Icesave-krav omgående utbetalats.

Det är värt en eftertanke att fundera på frågan varför den isländska regeringen avvisade förslaget.

Enligt dagens Morgunblad säger finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir att förslaget avvisats på grund av kravet om att alla krav utöver garantiersättningen på 21 tus € skulle behandlas lika. Nödlagen prioriterade vanliga insättares krav men alla andras (bankers, finansiella institutioner) krav blev sekondära.

"Storbankernas krav går mot nödlagens ideologi eftersom nödlagens kärna är att slå vakt om insättarnas pengar" säger Rosa.

De oförsäkrade fordringsägarna med Deutsche Bank i spetsen menar att detta är helt fel eftersom UK och Holland redan ersatt Icesave-kontohavarna. Uk betalade ut 100% och Holland upp till 100 000 €. Därmed var nödlagens viktigaste funktion säkerställd och argumentet stämmer inte med verkligheten.

Enligt Morgunbladet säger Rosa annat än de brittiska ämbetsmän som tidningen pratat med som sa att UK tyckte förslaget var gott och de accepterade det. Rosa menar att inget kommit fram som styrker detta.

Jag tycker att det är uppenbart att är man inte intresserad av en annan lösning på Icesave än den som innebär att den isländska staten tar på sig laglöst ansvar, då lyssnar man så klart inte på andras idéer. Morgunbladet är därför trovärdigare än finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir.

Detta väcker ont blod. Här har stora kravägare i Landsbankis konkursbo erbjudit sig att låna konkursboet pengar för att göra upp och få avslut på Icesave-kraven och därmed avsluta Icesave-historien för alla inblandade. Då skulle såväl UK som Holland inte längre ha Icesave som skäl för att jävlas med Island. Att dessa kravägare ställer upp med pengar betyder att de finner konkursboets tillgångar såpass säkra att de får investeringarna i större grad tillbaks. Genom att Icesave-insättare redan till största delen fått sina krav tillgodosedda är det ingen orimlighet att resten av kraven i konkursboet är på jämnlik grund, dvs inga prioriterade krav.

Jag tycker att det är märkligt att regeringen stoppar denna lösning men fortsätter istället baxa en jätteskuld på landets skattebetalare som sannolikt leder Island i konkurs. Jag har hela tiden trott att den isländska regeringen gjort en överenskommelse med UK och Holland att de skulle tvinga kraven på Islands skattebetalare i byte mot ett säkert JA när det är tänkt att Island ska ratificeras som EU-medlem. Så har sången varit från början.

Om nu UK godkänt förslaget som fordringsägarna la fram i våras som innebär att UK och Holland får deras Icesave-krav betalda på en gång då finns det andra intressen än UK och Hollands som Islands regering arbetar åt eftersom den fortsätter försöken tvinga Landsbankis konkurs på Islands skattebetalare. Det finns ett stort mörker här.....detta luktar mycket illa ......

Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag? Varför lägger sig regeringen i en intern lösning hos konkursförvaltaren som innebär att andra staters krav på Islands skattebetalare tas bort? Vilka intressen bejakar den vänstergröna regeringen när den motsätter sig att Isländska skattebetalare slipper Icesave-kraven?

Här ligger en hund begraven.

Jag återkommer.