lördag 13 november 2010

EU:s politiska trixande med Island

Som jag tidigare berättade, upplevde jag det märkligt att Axel Wallden enhetschef inom EU:s utvidgning kan påstå att lösningen på Icesave inte är ett villkor för Islands medlemskap hos EU. Han hänvisade till att Icesave är en bilateral fråga mellan Island, UK och Holland och EU:s institutioner kunde inte lägga sig i den saken. Det är som sagt dessa tre länders sak att lösa Icesave-tvisten.

Som ett extra argument för sitt påstående om EU:s "neutralitet" i Icesave frågan hänvisade han till UK och Holland som hade sagt ja till anpassningsproceduren med kandidatlandet Island.

Enligt Wallden är därmed allt frid och fröjd, - inget kan störa den sköna familjefriden.

Eller?

I EU-kommissionens utlåtande den 17 juni 2010 när den välkomnade EU-rådets beslut att inleda medlemsförhandling med Island står ordagrannt på engelska:

"It (The European Council/gs) also highlights again the country's need to make serious efforts to align with EU law in specific areas identified by the opinion. In this regard, the Council draws attention in particular to Icelands's existing obligations under the European Economic Area Agreement as identified by the European Free Trade Area Surveillance Authority."

Här uppmärksammar EU kommissionen speciellt Rådets hänvisning till "Islands lagliga skyldigheter enligt EES-avtalet".

Europaparlamentet antog en resolution angående Islands medlemsansökan där kravet preciseras under §M:

"Whereas the EFTA Surveillance Authority (ESA) has stated, in its letter of formal notice of 26 May 2010, that Iceland is obliged to ensure payment of the minimum compensation to Icesave depositors in the United Kingdom and the Netherlands."

I sitt tal i Europaparlamentet 7 juli i år sa Stefan Fule utvidgningschef för EU när han diskuterade Island:

"As with all candidates, negotiations will be based on the country's own merits, and their pace will depend on Iceland's progress in meeting the requriments set out in the Negotiating Framewor. This includes the fulfilment of Icelands's obligations under the EEA."

Enligt mitt sätt att se far Axel Wallden med osanning. Det är ett politiskt trixande att försöka spola EU:s krav under mattan.  Att ta ställning för sina medlemmar UK och Holland mot Island i sakfrågan men utesluta diskussionen genom att kalla detta för en bilateral fråga. EU har ställt kravet fast Axel Wallden inte vill erkänna det i den politiska debatten. Här har Sverige backat upp EU:s orättfärdiga krav istället för att bistå sin Nordiska granne med en grundlig genomgång av EU- direktiven som tillämpas i EES-avtalet.

Det Islänningarna vill är att EU tar ansvar för eget regelverk och egna direktiv.  Att göra direktiv 94/19 EC till en bilateral fråga är ett försök att undkomma en konstruktiv dialog om EU:s finansiella regelverk angående insättares garantifonder och gränsöverskridande bankverksamhet.

Visst måste EU-kommissionen och Norden i Fokus kunna klara av ett seminarium på lite högre level än den som presenterades i fredags?

UK:s försvarsminister Liam Fox ber Islänningarna om ursäkt för användning av terroristlagen

 I Aftonposten den 11 november ber UK:s försvarsminister Islänningarna officiellt om ursäkt för UK:s tillämpning av terrorlagar mot en allierad inom NATO. Det var Gordon Browns regering som använde terrorlagarna för att frysa Isländska bolags tillgångar i UK - bl.a. Isländska Riksbankens guldreserv som förvaras i London. För att åstadkomma denna handling förklarade UK:s finansdepartement Islands finansiella myndigheter och regering vara terrorister i samma grad som Bin Ladin och Talibanerna.

När lagen antogs i det Brittiska Parlamentet hördes varningsröster som påtalade just möjligheten att lagen skulle någon gång kunna användas i andra syften än i kampen mot terrorism. Gordon Browns regering var den första som gjorde så. Dessutom mot en NATO-vän, ett litet land utan egen arme och en av världens äldsta demokratier.

Äntligen ett litet ljus. Tack Liam!

Jag hoppas att den dagen kommer när Island har klart för sig notan av den skada denna terroriststämpel har orsakat landets alla företag och myndigheter. Islands utrikeshandel frös under en period - ingen vill göra affärer med terrorister. I princip togs Islands näringsliv och myndigheter i ekonomisk gisslan som blev ett enormt slag mot landet i redan svåra tider.

fredag 12 november 2010

"Icesave-lösning" inom 1 - 2 månader

Vi har hört det förr. Denna gång framfördes påståendet av Islands Ambassadör Gudmundur Arni Stefansson på ett seminarium om EU:s utvidgning med speciell fokus på Islands medlemsansökan. Andra talare var Axel Wallden, enhetschef EU-kommissionens utvidgningsdepartement samt Oscar Söderström statssekreterare hos EU-minister Birgitta Ohlsson. Förutom talarna fanns Annika Ström Melin ledarskribent DN samt Ulf Sverdrup forskare i statsvetenskap på Oslo universitet med i panelen senare på mötet. Moderator var Ingmarie Froman som inte tveckade ställa tydliga frågor till panelen.

Det finns ett intresse för Island och vad som händer med landet efter finanskraschen. Det gick inte att ta miste på. En nordisk granne, liten och över 2000 mil borta. Men det som sades av Islands ambassadör är inget nytt för en Islänning. Möjligen var löftet om "Icesave-lösningen" en nyhet för andra närvarande och skälet till att EU-kommissionen i Sverige valde att ha mötet om Islands medlemskap här. Inget sådant möte var aviserat i Reykjavik - kanske på grund av att ingenting nytt kom fram.

Det var märkligt att se och höra Axel Wallden påstå att Icesave inte är något hinder angående Islands EU-medlemsansökan. Däremot är det EU-kommissionens villkor för ett medlemsskap att Island "löser sina bilaterala problem med EU-medlemmarna UK och Holland i enlighet med ESA:s föreskrifter." ESA = EFTA Surveillance Authority har skrivit ett brev till den Isländska regeringen och anklagar den isländska staten för att ha brutit mot EES-avtalet genom att vägra betala Icesave-räkningen till UK och Holland. Regeringen förhalar sitt svar eftersom "Icesave-lösningen" är förestående.

Här har socialdemokraterna på Island tillsammans med EU:s ledare totalt missat att förstå hur det isländska folket upplever deras handlingar i en svår krissituation. Genom att ignorera en saklig diskussion om EU:s direktiv 94/19 för gränsöverskridande finansiell verksamhet som gällde för alla EU:s medlemsländer och EES länderna låtsas EU:s ledare som att det regnar och ställer upp på EU-medlemmarna UK och Hollands orättfärdiga krav mot Island. För det isländska folket är det David mot Goliat.

Om de Isländska socialdemokraterna verkligen vill att Island ska gå med i EU gör de nästan allt tvärt om och skadar därigenom möjligheten till en konstruktiv dialog. Vi ska komma ihåg att den Isländska regeringen har två gånger baxat Icesave-kravet hela vägen genom parlamentet. I andra omgången sa presidenten nej och 98% av deltagarna i Icesave folkomröstningen hade samma uppfattning. Då sa socialdemokraterna att det var meningslöst att rösta eftersom "en ny Icesave-lösning låg på bordet."

Grejen är den att vare sig socialdemokraterna på Island eller vissa av EU:s ledare verkar begripa att EU:s regelverk bygger bl.a. på en överenskommelse om fri konkurrens där staten inte får gå in och stötta privata bolag hur som helst. Dialogen äger rum - fast inte hos eller via EU-kommissionen. Island har fått det definierat hur direktivet skall tolkas av mängder av experter bl.a. själva införarna av direktivet. Jag nämnde att kommissionär  Michael Barnier som ansvarar för den inre marknaden upplyste nyhetsbyrån ABC i Norge om att EU:s direktiv 94/19 inte flyttar över ansvaret till staten när pengarna i bankernas garantifonder tar slut. Ingen kommenterade påståendet. Det är som Eva Joly sa: EU låter Island ensamt stå för bristfälligt regelverk och finanskrisens verkningar.

Det kan istället mycket väl vara så att regeringarna i UK och Holland själva har brutit mot EU direktivet. De har använt skattebetalarnas pengar för att lösa ut - inte bara maximibeloppet enligt direktivet - utan upp till 100 % som UK gjorde.

Diskussionen på Island och numera på flera håll i världen handlar om hur finansbolag och banker beter sig genom att blåsa ut skuldbubblor. När dessa spricker skickas notan till staten/skattebetalarna. Detta har Islänningarna modigt stått emot. Varför skall vanliga människor som ingenting har med finanshajarnas riskfyllda affärer att göra stå för notan när det går illa?

Vilken annan bransch åtnjuter samma privilegium?

Jag frågade panelen om vad de tyckte om Islands Presidents påstående i CNN och Bloomberg: "EU har inte den policy att ha ett banksystem som tar vinsten när det går bra men överlämnar förlusten till skattebetalarna."

Islands ambassadörs svar blev kort: "Presidenten får tala om kapitalismen på tv." Ambassadören kommer tyvärr inte i närheten av debatten om den finansiella ansvarsfördelningen inom EES och EU.

Jag tyckte synd om mötets största EU-entusiast, Oscar Söderström. På en overheadbild visade han en bild av I love EU, ett hjärta omringat av stjärnorna. Han sa i många smickrande ord vad det skulle betyda för Sverige och EU om Island gick med. Sverige skulle kunna få euro och EU:s utvidgningströtthet skulle försvinna. Island skulle vara en frisk fläkt. Många ifrågasatte Islands verkliga stöd och kärlek till EU när halva regeringen är mot ett medlemskap och Självständighetspartiet först vill klara krisen innan man ger sig in i EU-frågorna. Det är naturligtvis bekymmersamt för EU när bruden flirtar utan kärlek. När ljuset tänds kan det mycket väl vara så att EU sitter uppe med Islands utrikesminister allena i famnen. Det ser därför inget vidare ut för utvidgningen med Island att majoriteten av befolkningen motsätter sig - precis som i Norge - ett medlemskap. Det är ett riskfyllt lotteri att spela med folket. Där hoppas EU och Islands ambassadör på att dra en vinst. Sannolikt blir det en nitlott.

Jag slutar här men får anledning att återkomma längre fram.

torsdag 11 november 2010

Vi vill leva!

Folk från södra Island vallfärdade till Altingi i dag och demonstrerade med skyltar samtidigt som namnunderskrifter från tiotusentals röstberättigade överlämnades till hälsoministern.

Bara i valdistriktet Söderland skrev mer än hälften av väljarna under ett upprop mot regeringens planer på nedskärning inom vården. Deras representanter som åkte bussar till Reykjavik leddes symboliskt av en ambulans eftersom den kommer att bli livsviktig bl. a. för gravida kvinnor när förlossningsklinikerna läggs ned. De menar att vården förs minst 60 år bakåt i tiden med regeringens budgetbesparingar. En av demonstranterna, en medelålders artig dam, kallade regeringens planer för "urkorkade".

På en av skyltarna kunde man läsa: Det är inte hippt att föda barn i ambulans!

Fackföreningar, kommuner, kvinnoföreningar tillsammans med företag och andra organisationer står bakom protesterna. Man kan lugnt påstå att en bred solidaritet finns hos folket som på detta sätt försöker försvara sig mot den socialdemokratiska regeringens hutlösa attacker på vanliga människor.

Den vithåriga damen ler i sin mjugg, det går inte klaga på att hennes insatser är verkningslösa. Hon har lyckats fördriva nationen i misär och försöker driva folk till underkastelse och uppgivenhet. Hennes partis band till BAUGUR och skalbolagsdirektör Jon Asgeir Johannesson är alltjämt starka och styr skutan än så länge.

Mitt arma folk! Må finansbanditerna snabbt få sin dom. Då kan historien döma deras medlöpare som med  arrogans och hat river ned det som är folket har byggt upp och är folket kärt.

"Vi vill leva!" De orden skallade i dag på Austurvöllur, det lilla men vackra torget fram Althingi.

Det inger ett hopp. En ny regering måste till för att stoppa eländet.

onsdag 10 november 2010

63 % av arkitekternas omsättning borta

Det är dödläge i byggbranschen på Island. Inte sedan 1940 har det byggts så lite bostäder som i dag. Arkitektbranschen är hårt drabbad. Omsättningen har gått ned 63 %. Över 50 % av jobben är borta. 40 % av arkitekterna är öppet arbetslösa. Många har redan lämnat Island och fler är på väg.

Hallmar Sigurdsson vd för Islands Arkitektsförening tror inte att det blir bättre förr än 2014. Han är kritisk till att myndigheterna köper in tjänster från utlandet i svåra tider som nu råder. Enligt Morgunbladet har dessa inköp inte föregåtts av någon offentlig upphandling.

Men arkitekter måste se framåt och Hallmar menar att det nu är läge att ta itu med jobb som inte hunnits med under guldåren exempelvis bättre miljö för allt fler turister som besöker Island.

måndag 8 november 2010

80% av de som får sparken inom vården är kvinnor

Om regeringens nedskärningar inom vården går fram förlorar ytterligare 634 människor sina jobb varav 500 på sjukhusen på landsbygden. Av dessa är 80 % är kvinnor. Ca tre tusen personer arbetar inom vården utanför Reykjavik vilket betyder att var sjätte anställd får gå.

Nyligen demonstrerade 50 tus kvinnor på Reykjaviks gator. Den "nordiska välfärdsregeringen" med en kvinnlig statsminister verkar vare sig sett eller hört vad kvinnorna ville.

Regeringens nedskärningar inom vård och skola är inget annat än en slakt på många av småbyarna på landsbygden. Om planen går genom måste en havande kvinna på Isafjordur åka minst fyra timmar i bil när väglaget är som bäst för att komma till närmaste sjukhus. Vid snö kan dessa fyra timmar lätt bli åtta.

söndag 7 november 2010

1000 deltagare på en nationalkonferens om Islands konstitution - Islands suveränitet skall bevaras

I helgen hölls en konferens om Islands konstitution. Ett tusen Islänningar valdes slumpvis ut med hjälp av datorn och inbjöds att diskutera den nuvarande konstitutionen och vilka värderingar som skulle ligga till grund vid en eventuell revidering.

Detta sker samtidigt som anpassningsprocessen till EU med kommande planerade konstitutionella ändringar pågår för fullt. Det är regeringen som är initiativtagare till landskonferensen som endast har en rådgivande status till den speciella konstitutionella grupp som senare skall lägga fram ett förslag till parlamentet.

Ingen riksdagsman får vara med på dessa möten utan tanken är att få fram vanliga människors syn och värderingar.

Enligt de 24 påståenden som konferensen kom fram till finns det önskemål att:

– Island blir ett enda valdistrikt
– Endast en pensionsfond för alla
– Island är en oberoende stat
– Island kontrollerar sina naturtillgångar
– Islands naturtillgångar ägs av folket
– Riksdagsledamöter kan inte ställa upp för omval om de bryter lagen
– Riksdagsledamöter ska ha samma pension som folket
– Ministrar ska inte sitta på Altingi
– Alla ska ha lika rätt till vård, skola och försörjning

Detta krockar med regeringens anpassning av Islands statsskick till EU. Då går det inte att ha en  konstitution som bekräftar statens suveränitet eller att Islänningarna själva kontrollerar naturtillgångar som fisket. Enligt EU-fördraget måste självbestämmandet över den marina biologin överlämnas till Brussel inför ett EU-medlemsskap. Konferensen bekräftar det som alla redan vet – en överväldigande majoritet av Islänningarna vill inte gå med i EU.