Isländska modellen kan rädda skuldsatta EU-länder

Ekonom Marco Pietropoli menar att de skuldsatta EU-länderna skulle följa Islands exempel

På Press-TV diskuteras EU:s skuldkris och om det nya "räddningspaketet" på 109 miljarder € kan verkligen rädda euron och Grekland. Ekonomerna Marco Pietropoli från London, Max Keiser Paris och Jeoffrey Hall Boston tror inte på detta och menar att man behöver "Bite the bullit" som Pietropoli sa og "avskriva skulderna".

Pietropoli menade att EU behöver "do an Iceland" för att ordningen kan återställas.

"Island tänkte på sitt folk istället för bankkoncernerna. Det är precis det som EU behöver göra."

Se på Press tv här.

Prishöjning på lammkött till isländska bönder är modest jämfört med andra prishöjningar

Isländska LO uppmanar folk till bojkott på lamm. En hämndaktion mot
de självständiga bönderna som vägrar rösta som Socialdemokraterna vill.

De senaste tre åren har livsmedelsindex höjts med 23,5% men priset på lammkött endast ökat med 8,7%. Jämfört med andra livsmedel under samma period har höjningen varit stor exempelvis har socker gått upp 75%, kaffe 55%, kakao 67%, tobak 54%, sprit 50%, flygresor 60%, el och värme ca 50%, läsk 39%, fisk, kläder och skor ca 35%, bilar drygt 32 %, bröd och godis 31,5 % osv. Därför är lammköttets höjning inom första och andra led i livsmedelskedjan på 25% inte alls lika drastisk och isländska LO framhäver. Grejen är politisk. LO försvarar den isländska sosseregeringens skattehöjningar och vill att bönderna ger bort mat till fattiga konsumenter som inte längre har råd att köpa mat utan tvingas stå i matköer dagarna i ända.

Utanför Island har priset på lammkött ökat med 135% sedan 2008 varav ca 80% beror på den devalverade isländska kronan men ca 50 % pga. indexhöjning.

Isländska LO-ordföranden uppmanar folk att sluta äta isländskt lammkött

Fårböndernas logo

Isländska bönder har det inte alltid lätt. Med tanke på den karga naturen och vulkanutbrott är det svårt att planera vare sig att skörda åkrarna eller ha fåren på bete i vildmarken. Ett askmoln kan förstöra skörden under flera år och det kräver sin tull hos boskapen.

Nu har ett nytt "heligt krig" blossat upp på Island. Fårakriget eller rättare sagt böndernas priskorrigering för den havererade isländska kronan. Isländska bönder behöver ju redskap för att skörda jorden som traktorer och andra maskiner. Dessa går på olja och den har inte precis gått ned i pris de senaste kvartalen. De isländska bönderna är beroende av import på massor av varor för att kunna driva sina gårdar. Sen ska det gå runt ekonomiskt för dem också.

Men något sådant bryr sig inte det isländska LO om. Deras ordförande Gylfi Arnbjörnsson har i helgen gått ut med ordern till det isländska folket att de skall bojkotta isländskt lamm. I Frettabladet - socialdemokraternas språkrör på Island - går denne socialdemokratiska tjänsteman ut i ett smutskastande mot isländska bönder som jag aldrig tidigare sett på Island. LO ordföranden går enligt min mening till ett  minst sagt överdrivit angrepp mot isländska bönder när han officiellt anklagar bönderna för svek och förräderi och menar att de försöker göra sig "grova pengar" på vanliga människors köttätande.

Fårbönderna har nyss höjt sin ca prislista på lammkött till slakthusen med 25%. Detta är naturligtvis en betydelsefull höjning som skulle direkt påverka inflationen negativt om priset höjdes lika mycket till konsumenten. Men bönderna har faktiskt denna gång på fötterna till sitt försvar:

Driftkostnaderna har gått upp 170% de senaste åren. Priset på växtnäring har tredubblats och pris på olja mer än fördubblats. Dessa prisökningar har inte följt med lammköttet som under samma period höjts 36% när den allmänna prisbilden gått upp med 56%. Detta har isländska LO inte sett någon orsak att uppmärksamma vare sig internt eller offentligt.

Bönderna pekar på att en viss produktutveckling ägt rum i andra led exempelvis hos slakthusen och det inte alls är säkert att höjningen slår fullt ut mot konsumenten. Dessutom är priset på exporterat lammkött högt f.n. och möjlighet finns att jämka priset.

Men inget biter på räddaren på vita hästen som bestämt sig för att driva ett korståg mot de isländska bönderna. Många menar att nu kommer hämnden för att böndernas talesmän sågat sosse-regeringens EU-ansökan och särskilt EUs bidragssystem som de menar inte passar för Island. Ministrarna kan hålla sig för skratt eftersom deras försök att få med bönderna på EU-tåget hitintills varit förgäves.  Bönderna är helt enkelt för kloka för ministrarnas allehanda knep.

Sossarna borde i stället lätta något av sina nya konsumentskatter så konsumenten får råd med lammkött och annan för kroppen rik näring. Men icke sa Nisse, det är de giriga och tjurskalliga böndernas fel att deras produkter kostar pengar när bönderna i själva verket borde ge bort maten till de numera panka och hungriga konsumenterna på Island.

En hel generation läkare kan förloras på Island

Detta säger Ludvik Olafsson läkare och vd för Reykjaviks hälsovård till Morgunbladet på Island. Han är bekymrad över situationen inom hälsovården på Island efter alla nedskärningar sosse-regeringen genomfört.

"Vanligen kommer läkarstudenterna tillbaks till Island efter expertutbildning utomlands men nu väljer de att stanna kvar i landet de studerar och ta jobb där istället. Vi kan hamna i den situationen att vi förlorar en hel läkargeneration."

Ludvik påpekar att många vårdcentraler på landsbygden har brist på personal och saknar läkarexpertis.

"Folk måste förstå att den isländska hälsovården har passerat sin nedskärningsgräns och hela systemet kan kollapsa. Tappar vi kontrollen kan årtionden gå förlorade. Det tar lång tid att bygga upp en fungerande hälsovård men bara kort stund att förstöra den."

"En del av det stora problemet är att vi har människor med makten att fatta beslut utan tillräcklig erfarenhet eller kompetens."

Pall Matthiasson vd för Landssjukhusets mentalavdelning säger till Morgunbladet att lagen om handikappades rättigheter förbigås till följd av nedläggningar av mentalavdelningar.

"Vi har för få sängplatser jämfört med behovet och det som gäller utomlands. Det går inte att stänga mentalavdelningar utan att det får konsekvenser. Pengar behövs för att lösa platsproblemen."