Islänningarna förbereder sig inför propagandakriget

EU-kommissionen i samarbete med utrikesdepartementet på Island förbereder en landskampanj för att övertyga Islänningarna om hur bra de kommer att ha det som medlemmar av EU.

Pengarna som tas från EU-medel + isländska skattemedel överstiga vida nej-sidans budget. Bl.a. kommer kommissionen att öppna två kontor på Island, ett i Reykjavik och ett på Akureyri.

Nu börjar de första signalerna på det som komma skall poppa upp. Nej sidan har köpt plats på två mycket strategiskt placerade annonsskyltar vid in/utfarten till Reykjavik.

Diskussionerna har varit livliga speciellt före, under och efter folkomröstningen om Icesave.

Mer än 60% av Islänningarna menar att landets framtid är bättre i deras egna händer istället för byråkraternas i Bryssel. Särskilt vill man värna om den egna fiskerätten samt energikällorna. Man har också blivit ordentligt omskakad av UK:s användning av terrorlagar för att frysa näringslivets tillgångar i UK och erfarit att EU sticker huvudet i sanden och står bakom UK and Holland med sina olagliga Icesave-krav. Det hjälper föga EU:s image på Island att nu komma med hotelser om att stoppa den fria handeln för Island inom EU om inte Island går med på EU:s och Norges krav på begränsningar av makrilfisket. Där har EU uteslutit Island från att komma till förhandlingsbordet och låtsas sedan som om det är Islänningarnas och Färöarnas fel att inget avtal finns med dem. Island följer internationella lagar vilket EU inte har gjort angående makrilfisket.

Islands regering önskar efter en förklaring från EU-kommissionen

Islands regering har skrivit ett brev till EU-kommissionen med önskan om en förklaring till EU-kommissionens svar angående garantifonder till norska nyhetsbyrån ABC. Michels Barnier stab förklarade tydligt att medlemsstaterna har inget ansvar för att skjuta till mellanskillnaden om garantifonderna inte klarar av minimikraven vid större bankhaverier enligt EUs regelverk.

Rosa Brynjolfsdottir informationssekreterare hos finansdepartementet säger att EU- kommissionens svar till nyhetsbyrån ABC inte överensstämmer med vad EU-kommissionen har tidigare sagt i frågan och därför vill den isländska regeringen få det klarlagt vad som gäller.

Trycket på Islands regering angående Icesave har varit enormt efter folkomröstningen och Islänningarna förstår inte varför regeringen inte jobbar för statens bästa. Regeringen försökte undvika folkomröstningen som är föreskriven i konstitutionen, bl.a. uppmuntrade statsministern till röstskolkning som Islänningarna blåste på.

Under året läckte protokoll från USA:s ambassad på Island där två av utrikesministerns närmaste medarbetare formellt bad om stöd för att kringgå folkomröstningen. Uppenbarligen har de inte fått vad de ville - tack o lov! - men deras agerande gick tvärt mot Islands konstitution och regelverk.