Demokratin viktigare än finansmarknader, säger Islands president Hr. Olafur R. Grimsson

Det var glada miner i Prags slott när Islands president Hr. Olafur Grimsson var
på  ett officiellt besök inbjuden av Tjeckiens president Hr. Vaclov Klaus (t.h.)

Islands president Hr. Olafur Grimsson är på ett officiellt besök i Tjeckien 17-19 maj. Med är presidentfrun, Islands utrikesminister och andra tjänstemän samt en delegation affärsmänniskor.

Det var glada miner i Prag, Tjeckiens president med fru hälsade Islands delegation välkomna. Hr. Vaclov Klaus och Hr. Olafur Grimsson har tidigare träffats och verkar ha blivit goda vänner.

Bl.a. diskuteras lärdomarna från Island efter bankkraschen och den ekonomiska återhämtningen, makrilltvisten med EU samt EUs agerande som medåtalare mot Island inför EFTA domstolen där Island anklagas för att inte infört EES direktiv ang. bankinsättares garantifonder.

18 maj höll Hr. Olafur Grimsson ett tal hos Charles universitet som går att ladda ned på engelska här.

Presidentens budskap är att när finanskriser slår ut får demokratin inte ta stryk.

Ser ut som vin, smakar som vin men EU kallar det för: "Fruktbaserad alkoholdryck av produkter med ursprung utanför EU."

Om det inte är det ena så är det det andra. Nu får en brittisk vinproducent som producerat rödvin gjort på importerade druvor från Argentina dra tillbaks sin produktion av Chapel Down Malbec från hyllorna. Anledningen är den att han kallar sin Malbec för vin vilket han inte får göra enligt EU.

I stället för vin skall han säga: "Fruktbaserad alkoholdryck av produkter med ursprung utanför EU."
EUs regler tillåter inte att vin kallas för vin om det produceras i en annan region än druvorna odlas. Han får heller inte sälja vinet.

Istället för att hälla ned vinet erbjöd sig EFD gruppen i Europaparlamentet att genomföra en icke -vinprovningskväll på Europadagen den 9 maj i Bryssel. Se vad UK Independet Partys ledare Nigel Farage hade att säga om detta, klicka här.

Nynazister i eurokrisens spår påstår Nigel Farage partiordförande Independent party UK

Lyssna på 12 år Victoria Grant förklara penningsystemet. Något för våra politiker att ta efter.

Svenska sossar släng er i väggen. De isländska ska införa 140 % skatt på fisknäringen!!!

I en artikel i Morgunbladet 17 maj skriver Islands tidigare fiskminister Einar K. Gudfinnsson att den nya fiskskatten som var tänkt bli 70 % har visat sig bli det dubbla dvs 140 %. Det fick man fram när man satte sig ned och började räkna. Altså 40 % högre än intäkterna. Snacka om pomperipossaeffekt. Här är några punkter i Einars artikel:

1. Den nya fiskskatten blir de facto hela 140% dvs 40% större än själva skatteunderlaget!
2. Fiskrätten i dag minskas med 50% i framtiden. Dvs när man får ta mer fisk tillfaller bara hälften till sjömännen. Resten konfiskerar staten. Å andra sidan om fisken minskar och man behöver skära ned då faller 100% på sjömännen.
3. Detta tar bort motivationen för ansvarigt fiske eftersom sjömännen inte får ta större del av ökningen när fiskstammarna blir större.
4. Nu väntar man större torskstam och intäkterna skulle hjälpt fiskföretagen men detta reduceras med det nya lagförslaget.
5. Lagförslaget är ett direkt angrepp mot småbåtsägare som nyss har tagit stora lån för speciellt fiske.
6. 23 av landets största fiskföretag blir insolventa ifall lagen går genom. Hela 75 % av de mindre kommer inte att klara sina ekonomiska åtaganden.
7. Landsbankis undersökning visar att fisksamhällen på väst- och sydkusten drabbas väldigt hårt av lagförslaget.
8. Minst tre oberoende advokatfirmor har funnit att lagförslaget kan bryta mot Islands konstitution paragr. nr. 40, 72, 75 och 77.
9. Konstitutionen förbjuder retroaktiva skatter men lagförslaget skattlägger retroaktivt.
10. Fiskföretagens värde sjunker minst 200 miljarder ISK. Det har finansbolagen räknat ut.
11. Lånenedsättning och bankförluster får negativ inverkan på redan hårt drabbade banker.
12. Skatteintäkter minskas pga. mindre intäkter och många fiskföretag går i konkurs.
13. Sammanlagt blir resultatet en stor smäll för Island, intäkterna går ned och arbetslösheten ökar.

Som sagt en socialdemokratisk uppskrift för att ta kål på en nations livsavgörande näring.

Lycka till!

Isländska företag tungt skuldsatta

Tabellen visar eget kapital hos bolag inom olika
branscher på Island jämfört med Europa

Morgunbladet skriver att Börsens vd på Island, Pall Hardarsson, beskriver företagens skuldsättning som för hög på Island jämfört med Europa. I tabellen ovan jämförs bolagens eget kapital i olika branscher på Island och Europa. Sammanlagt 29 % för Island medan motsvarande siffra för Europa är 63 %. Hos börsnoterade bolag ser det något bättre ut med 45 % eget kapital enligt Pall Hardarsson.

Pall Hardarsson menar att krisen drabbat isländska bolag extra hårt på grund av deras höga skuldsättningsgrad. Detta är speciellt svårt i en ekonomi som Islands p.g.a. större konjunktursvängningar där.

Regeringens angrepp på huvudnäringen förstör Island som fisknation

En av många annonser där fiskföretag och
sjömännens förbund varnar för konsekvenserna
om Alltingi godkänner förstatligande av fisknäringen

Debattens vågor går höga på Island angående sossevänsterns regerings avsikt att höja skatten 70% på landets fiskföretag och förvandla fisknäringen till en statlig bransch.

Islands fisknäring är ett lysande föredöme för liknande företag världen runt p.g.a. sin produktivitet, kvalitet och miljöhänsyn. Detta har uppnåtts tack vare minimal inblandning av myndigheterna där kunnandet hos utövarna har växt och direkt påverkat hela utvecklingen. I dag är det förenat med kvalitet och säker ekologisk uthållighet att köpa isländsk fisk till skillnad från exempelvis EUs överfiske.

På grund av regeringens attacker mot fisknäringen och dem som arbetar inom näringen har många fackförbund och fiskföretag gått samman eller var för sig annonserat mot vansinnet. Säkert är att fiskbranschen på Island ruineras går dessa idiotiska politiska förslag genom Alltingi. Annonsen ovan är ett exempel på detta.

EURODÄMMERUNG

Nobelpristagaren Paul Krugman förutser ingen
trevlig utgång på eurokrisen

Paul Krugman skriver 13 maj i New York Times att det finns bara fyra alternativa vägar i den upplösningsprocess Europa bevittnar angående Grekland och euron:

1. Grekland lämnar euron, mycket troligen nästa månad.
2. Stora penningtransaktioner från spanska och italienska banker när insättare försöker flytta sina pengar till Tyskland.
3a. Möjligen, kanske med valutarestriktioner och kontroll förbjuds bankerna att flytta pengar ut ur landet och uttag av pengar begränsas.
3b. Alternativt och möjligen det som förbereds, ger Evropas Centralbank stora lån för att hindra bankernas kollaps.
4a. Tyskland har valmöjligheter. Acceptera stora indirekt offentliga krav på Italien och Spanien samtidigt som man kraftigt reviderar strategin – för att ge speciellt Spanien något hopp behövs både skuldgarantier för att hålla nere lånekostnaderna samt ett högre inflationsmål för att kunna göra möjliga prisjusteringar, eller:
4b. Slutet på euron.

Euron splittrar Europa

Tyskarna tar farväl av Grekerna som
förväntas snart lämna euron.

Det är bra att Grekland kastar av sig eurotvångströjan. Återigen med drachman kan de devalvera och turismen kommer att blomma på nytt i Grekland. Euron är ett politiskt beslut som inte baseras på ekonomiska lagar. En storlek passar inte alla, i.a.f. inte med så stora skillnader i produktivitet som råder mellan Tyskland och länderna i Sydeuropa.

10 år efter inledningen av den gemensamma mynten råder kris, växande arbetslöshet, bankkonkurser, politiska kriser, ökade sociala spänningar (i Italien diskuteras att militären sätts in för att försvara landets skattekontor), fallande kreditvärdighet, nynazister på framgång som i Grekland och en allmän depression breder ut sig.

Denna verklighet är inte den som politikerna lovade när euron infördes. Endast en sak håller, vi behöver inte växla valuta i eurozonen.

Allt annat har visat sig vara falskt.

Ska dessa människor fortsätta få leda nationerna i Europa? Fred kan som bekant förvandlas till krig trots påståenden om det motsatta.