 |
| Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson |
(Du som förstår isländska kan ladda ned talet här. )
Presidenten diskuterade klimatändringarna och de katastrofer ett ändrat vädersystem förorsakat människor runt om i världen. Isländska bönder fick känna av detta i ett av nutidens svåraste oväder på norra Island under hösten som kostade dem minst 10 tusen får.
Hr. Olafur Ragnar inledde sitt nyårstal med att tillönska alla landsmän en God fortsättning när dagen blir ljusare och nyårssolen skapar hopp om bättre tider:
"Det gångna året var på många sätt givande även om många landsmän fortfarande kämpar med ovisshet och svårigheter, tyvärr har fattiga människor inför högtiden behövt söka sig till hjälporganisationer som tidigare. Det är oförklarligt varför samhällets hjälp från stat och kommuner fortfarande utfaller på det viset att unga mödrar behöver köa efter mat för sina barn."
Presidenten lovordade den egenskap av samförstånd och solidaritet som Islänningarna visar i svåra tider som under ovädret i höstas:
"Nationen förfogar då över en själ och räddningsorganisationerna skyndar sig till de drabbade områdena." Presidenten hänvisade till klimatändringen och dess konsekvenser med bl.a. oväder i USA samt glaciärernas smältning vilket skapar skada bl.a. för bönder i Kina. Förra sommaren seglade den kinesiska isbrytaren Snödraken genom Arktiska oceanen från Shanghai till Island med forskare från Island och Kina ombord.
"Samförstånd och solidaritet är faktiskt socialt kapital av större betydelse för oss än många andra saker. Vi behöver lyfta fram dessa egenskaper oftare än under perioder av väderkatastrofer det vill säga även när intensiteten hos finans och i det ekonomiska livet ger uttryck för krascher och kriser."
Hr. Olafur Ragnar Grimsson gick in på förslaget till en ny konstitution för Island som nu ligger hos Alltingi och regeringen vill klubba genom redan till våren:
"I bankkraschens kölvatten satte man behovet av en ny samhällsöverenskommelse på agendan och deklarerade att denna skulle implementeras i statsskicket. Ändå har republikens konstitution visat sig väl tillräcklig allt sedan den högtidliga ceremonin på Tingvalla år 1944. Konstitutionen har visat sig vara en god ram som aldrig givit vika trots hård klasskamp och det kalla kriget. Den har även förmått oss att skapa gensvar mot kraschen på ett mer demokratiskt sätt än hos andra nationer: med en ny regering, allmänna val och folkomröstningar i avgörande tvistefrågor.
Trots detta lade man upp med två huvudmål framför sig: En ny konstitution skulle byggas på nationens överenskommelse. Och den skulle bli enkel och tydlig."
Presidenten refererade till en del nya goda idéer angående folkomröstning, en tydlig nationell äganderätt till naturresurserna, domstolarnas ökade oberoende och ökade mänskliga rättigheter. Han la till:
"Tyvärr visar det sig nu vid årsskiftet att debatten om en ny konstitution har på olika sätt hamnat i en återvändsgränd. I stället för samförstånd om överenskommelsen fortlöper djup splittring och respekterade forskare vid landets universitet har påstått att mycket i förslaget är oklart och komplicerat.
Liten som ingen debatt har förekommit om förslagets nya statsskick angående hur relationen mellan Alltingi, regeringen och presidenten förhåller sig.
Ändå är det meningen att avveckla konseljen. Det innebär att statsöverhuvud och regering då inte har någon samrådsplattform när akut behov infinner sig.
Den ledande truppen som nationen avger sitt förtroende i allmänna val berövas sin talfrihet på Alltingi när den bildar regering.
Det blir lättare för mediaprofiler att bli parlamentariker; partiernas påverkan skulle avsevärt försvagas och deras interna personliga kampanjer pågå enda fram till valdagen. Landsbygdens intressen skulle till stora delar förbises.
Partiernas ordförande skulle inte längre ha särskild uppgift vid bildande av en ny regering. Där skall presidenten styra i avsevärt större grad än tidigare.
Enligt detta statsskick skulle många av republikens regeringar knappt blivit bildade och de nya bestämmelserna sannolikt förhindrat bildande av minoritetsregeringen av Socialdemokrater och Vänster Gröna i januari år 2009.
Statsministern får disciplinär makt över andra partiers ministrar och kan ensam avskeda dem alla; det ser ut som förslagets författare menar att statsskickets största brist de senaste årtiondena är att statsministern - och tillika faktiskt presidenten - behöver ännu mer makt.
Propositionen til en ny konstitution innebär visserligen nyttiga paragrafer om folkomröstningar, nationellt ägande och mänskliga rättigheter men den skapar samtidigt ett helt annat statsskick än det vi haft sedan republikens bildande. Det skulle bli ett experiment om statsskick som inte förekommer någon annanstans i Västvärlden."
Hr. Olafur Ragnar Grimsson refererade till innehållsrika rekommendationer från universiteten på Island i Reykjavik och på landsbygden. Han kritiserade vissa intressenter till förslaget för att försöka misstänkliggöra forskares syn på förslaget og sa att "vårt nya sekels vägledning behöver byggas på kunskapens pålitliga grund oavsett om det avser klimat eller konstitution."
"Den trygga demokratins huvudsakliga kännetecken är inte diktatur hos ständiga nya majoriteter som en efter annan gör allt för att styra färden. Demokratins kvalitet visar sig huvudsakligen genom respekt för minoritetens argument och rättigheter."
"Vi får inte låsa in den konstitutionella debatten i konflikter och maktkampens bojor på Alltingi. Det är vare sig förenligt med det ursprungliga löftet angående en ny överenskommelse hos Islänningarna eller respekten för den samhörighet som formade tillkomsten av vår nuvarande konstitution."
Hr. Olafur Ragnar Grimsson vädjade till egenskapen af samförstånd och solidaritet som Islänningarna visar under svåra omständigheter och sade:
"Alla vägar står oss öppna, möjligheter finns vid varje steg och med samförstånd erhåller vi större kraft för att bygga upp. Detta är det nya årets uppgift, vår plikt till landets unga."
Inlägg
