Skulle du vilja ge bort en årslön för att betala för privata bankers misslyckade affärer?

Stöder isländska folket som förr - TACK FT.

Som tidigare stöder Financial Times det isländska folkets kamp mot bankernas konkursbo. FT har räknat ut att denna gången när räntan sänkts från 5,5% till 3,2% så är innebär dagens Icesave-krav en extra skatt på 12 tus € för varje Islänning, stor som liten, arbetsför som sjuk. Detta är ca en årslön efter skatt hos arbetarna på Island i dag.

Om i stället kraven skulle spridas på Britter och Holländare motsvarar det en kopp kaffe i månaden under ett år. Det är därför en mycket stor skillnad på utfallet ifall Island ensamt ska stå för skadan eller om den skulle spridas på alla inblandade.

FT tycker att Islands president och islänningarna är heroiska som vågar stå upp mot bankernas svindlande affärer.

Världen borde titta närmare på detta. När Islänningarna vägrade betala för bankernas misstag, då ramlade himmelen inte ner. Om de gör det igen kan andra börja få idéer.

Varför kan inte Svenska Dagbladet studera detta förhållningssätt och redovisa till det svenska folket istället för att försöka skrämma Islänningarna?

Eurobarometer: 58 % av Islänningarna litar inte på sin egen "armé"

Enligt senaste Eurobarometer litar endast 26 % av Islänningarna på den isländska "armén"

Nu har EUs skarpa ögon hos Eurobarometer avslöjat den hemska sanningen: endast 26 % av Islänningarna litar på sin egen "militär". Enligt samma källa är hela 58 % skeptiska eller har sviktande förtroende för "armén". Denna hemska sanning vore mindre hemsk om armén överhuvudtaget fanns på ön. Island är nämligen ett av få länder i världen utan egen armé. Men snillena hos Eurobarometer behöver inte bry sig om en sådan småsak.

Vem kommer undan EUs skarpa syn och analys? Lika bra att låta EUs kommissionärer ta hand om eländet och skaka om de isländska generalerna och soldaterna så de vaknar och börjar försvara folket.

Den isländska regeringen har länge försökt hemlighålla saken och även om många anat hur illa det kunde vara var det ingen som ens kom i närheten av att föreställa sig hur bedrövlig verkligheten verkligen var innan EU avslöjade förhållandena.

Bilden visar Islands moderna armé och vapenutrustning (anonym källa):
Överst överste, generalfälttygmästare och kapten, i mitten infanteriets
styckjunkare och fältväbel, underst artelleripjäserna Galten och Suggan.

Wall Street Journal försvarar Island mot Icesave III.

„The tiny island shouldn't have to bear the costs of the British and Dutch bailouts“

Den ansedda tidningen The Wall Street Journal tar ställning i dagens ledare för folket på Island och presidenten mot UK och Hollands Icesave krav på Island. Nedan ett axplock i lös översättning.


"En ja-majoritet i den folkomröstning som troligen kommer att hållas tidigt i april skulle leda till att Islänningarna förses med skuldbojor till UK och Holland i 35 år - och detta på grund av att UK och Hollands regeringar på eget våg tog initiativet att betala ut sina medborgares innehav....


Det nya avtalet kommer nog inte att fullt lika stort vålla de isländska skattebetalarna en likvärdig skada som det första, presidenten tror att de möjligen inte behöver sitta uppe med mindre än 264 miljoner pund i direkta kostnader. Å andra sidan är det oklart varför Islänningarna överhuvud taget skall stå under kostnader för att rädda Holländare och Britter.


Om dessa länders regeringar ansåg det vara nödvändigt att ersätta sina medborgare för skada då är det deras sak. Därför behöver ingen bli förvånad att den isländska nationen vill sätta saken åt sidan som de senaste undersökningarna visar. Detta skall ingalunda betraktas som en hämndaktion mot Britter och Holländare för att ha bedrivit en smutskastningskampanj mot Islänningarna i två och ett halvt år."

Skärpning Zachrison!

Svenska Dagbladet tar upp en annan ton. I en analys av Olle Zachrison under rubriken "Skärp dig nu Grimsson"  anklagar Zachrison Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson för att ha slungat in landet i en period av osäkerhet inför en oviss och splittrande folkomröstning. Vidare menar Zachrison att presidentens vägran att ratificera det nya Icesaveavtalet är ovärdigt en statschef i en representativ demokrati.

Olle Zachrisson listar upp att helvetet bryter loss för Islänningarna i en sällan skådat skrämselpropaganda:

1 Om islänningarna på nytt säger nej riskerar konsekvenserna att bli ödesdigra
2 Utfrysning ur världssamfundet
3 Kämpig rättsprocess med Storbritannien och Nederländerna
4 Landets ekonomiska återhämtning hotas

Zachrisson menar att

1 Islands president är klåfingrig och självsvåldig
2 Presidentens trick att säga nej fungerar bara en gång, inte två
3 Presidenten bör omedelbart återkalla sitt bud.

Debatten pågår på SVD.se där nästan 100 kommentarer lämnats av väldigt många Islänningar och övriga, bl.a. mig själv under namnet gusku. Jag hoppas Olle tänker om och börjar förstå vad saken handlar om: En dragkamp mellan folket å ena sidan och privata banker i konkurs som vill skicka notan till skattebetalarna.

Varför skall vanliga människor betala notan för finansbolagens omåttliga och vårdslösa risktagning?

Islands president skyddar folkets rätt att själva få bestämma sitt öde

Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson läser sin andra Icesave-deklaration på Bessastadir kl 16.00 svensk tid.

Presidenten står upp för sitt folk. Han försvarar folkrätten enligt konstitutionen. Han ska ha all heder och ära för sin demokratiska grund och sitt fosterländska försvar. I deklarationen som han läste upp är kärnfrågan den att eftersom det är samma regering och samma parlament som nu på nytt passerar Icesave frågan genom parlamentet så ska nationen avgöra det nya lagförslaget eftersom den tidigare fått mandatet att ta ställning i frågan. I fjol gick frågan till folkomröstning och fälldes med 98 % av rösterna. Presidenten betonade att visserligen var det nya avtalet ett bättre avtal innehållsmässigt än det tidigare men för att säkerställa en bred överenskommelse borde nationen avgöra frågan. Nedan följer presidentens deklaration (i en snabb översättning, på engelska här):

Islands presidents deklaration

 Enligt Islands konstitution utövar Althingi lagstiftningen utom när nationen på presidentens begäran får ärenden i sina händer. Då utövar Althingi och nationen lagfarten gemensamt och nationens beslut är det slutgiltiga. Republikens konstitution är tydlig på denna punkt.

Genom presidentens beslut den 5 januari 2010 och folkomröstningen samma år fick nationen lagfarten i Icesave-frågan så som den var då. Resultatet blev utslagsgivande.

Till följd av nationens lagstiftningsbeslut den 6 mars 2010 blev det åter en ny Icesave-förhandling.

Även om det nya avtalet innebär en del osäkerheter är det annorlunda än förr, fördelaktigare i mycket och med ekonomiska åtaganden som är till den graden mildare att jättestora belopp besparas samt att de utländska avtalsparterna även åtar sig ett ansvar. Övervägande majoritet av parlamentsledamöterna hos Althingis tre största partier har nu bifallit lagpropositionen enligt det nya avtalet.

Angående avtalet för övrigt refereras till presidentens synpunkter som deklarerades här på Bessastadir den 5 januari 2010 och den 2 september 2009.

Vid en genomgång hurvida presidenten skall ratificera det nya Icesave-lagförslaget är det grundläggande att medta i räkningen att Althingi och nationen har gemensamt utfört lagstiftningen i frågan. Althingi som den 16. februari hanterade frågan är sammansatt som tidigare, nationen har inte förnyat representationen i allmänna val.

Den ena lagstiftaren i frågan, Althingi, är den samma och frågan blir därför om denna lagstiftare ensam skall avsluta frågan utan inblandning av den andra delen, nationen, som tidigare ratificerade det slutgiltiga resultatet.

Den demokratiska inledningen, nationens roll i lagstiftningen, innebär utan tvekan att om Althingis bifall till det nya avtalet skulle bli den slutgiltiga handläggningen av frågan, då skulle även en bred överenskommelse finnas angående frågans avslut med en omröstningen på Althingi.

Det framgår att en sådan överenskommelse inte föreligger, det finns stöd för att nationen i denna fråga utövar lagstiftningen gemensamt med Althingi som tidigare.

För det första fick förslaget angående folkomröstning ett betydligt stöd på Althingi, knappt hälften av ledamöterna från fyra politiska partier gav det sin röst.

För det andra har drygt 40 000 väljare formellt önskat efter en folkomröstning angående det nya lagförslaget, vilket är ca en femtedel av de röstberättigade.

För det tredje pekar opinionsundersökningar på att majoriteten hos nationen vill att nationen bereds möjligheten att lägga sin hand på det slutgiltiga beslutet.

Den viktigaste orsaken som påverkar presidentens beslut, bortsett från det nya avtalets fördelar, är att nationen delade lagstiftningen i Icesave-frågan och det inte föreligger en bred överenskommelse om att Altingi ensamt ska fatta det slutgiltiga beslutet.

Jag har därför beslutat enligt konstitutionens 26 paragraf att hänvisa det nya lagförslaget till en folkomröstning.

Det är min uppriktiga förhoppning att de flesta landsmän, både de som stöder lagförslaget och andra, använder sina demokratiska rättigheter i den kommande folkomröstningen som ska hållas så fort som möjligt.

Bessastadir den 20 februari 2011

Presidenten tar ännu en gång mot namnunderskrifter mot Icesave

Presidenten tar mot namninsamlingen som på sex dygn samlade in över 41 tus namn

Intresset var stort i fredags när gruppen Solidaritet mot Icesave överlämnade namnlista med ca 38 tus namn till presidenten. Redan då hade över 41 tus namn (nu över 42 tus) samlats men på grund av säkerhetscheck och utskrift på papper tog det ett dygn att färdigställa ca 38 tus namn som hade kommit in torsdag morgon. Denna namninsamling är ett nytt rekord på Island. Aldrig har tyngden i opinionen visat sig så stark under så kort tid. Detta kan jämföras med att InDefence fick 30 tus namn under tre månader. Den siffran höjdes till drygt 56 tusen namn återstående veckor och månader tills presidenten deklarerade sin ställning att visa saken till nationen.

Detta är DEJA VU på förra året. Nationen marcherar till presidenten med bön om att få själv ta ställning till  om den skall acceptera de nya pålagorna. Det är i alla fall folket som ska betala så därför är det rimligt att folket självt får välja ifall det vill frivilligt underkasta sig UK och Hollands krav på den privata bankens konkursbo.

Många Islänningar har fått nog att behöva två gånger rösta om samma sak. Detta bevisar orimligheten i att regeringen sitter kvar. Den förstår sig inte på vad folket vill. Inte ens när folket genom en folkomröstning sagt sitt.

Ännu en gång måste presidenten välja sida: Politiker som kräver förstatligande av en privat banks konkurs eller folket som inte vill ta på sig kravet. Det är lätt att förstå folkets reaktion, de har ingenting haft med bankens utlåning eller spekulationer att göra.

Presidenten har många lagliga argument på sin sida sen förra årets folkomröstning som ingalunda har försvunnit under året:

1) UK och Hollands krav är olagliga. De bygger inte på EUs direktiv angående gränsöverskridande bankverksamhet där staten ingalunda ska stå för garantifondens utbetalningar. Tvärtemot kan ett sådant statligt stöd anses vara snedvridning på konkurrens.

2) UK och Holland och även EU vill inte att saken tas till en domstol. Då kan det mycket väl visa sig att EUs regelverk är bristfälligt och insättarnas säkerhet inte är så stor som man lovar. När UK och Hollands myndigheter bestämde sig för att betala ut som i UKs fall 100 % av insättarnas pengar fruktade man en anstormning av bankkunder som skulle ta ut sina pengar. Saken då som nu är att bankerna inte har pengar att betala ut till insättarna på grund av bankernas spekulationer och riskfyllda affärer. I Holland diskuterar man att straffbelägga uppmaningar om gemensamma uttagningsaktioner.

3) Varför ska Island inleda i lag att ta på sig ekonomiska krav som inte är prövade av en domstol? Det går inte framhålla att UK och Hollands krav är lagliga förr än kraven vunnit laga kraft hos en domstol.

4) Den isländska konstitutionen föreskriver att inga skatter får införas utan att dessa är noggrant förklarade i statens finansbudget och lagförs av Alltingi. Summan ska preciseras och skatten tidsbegränsas. Icesave-skatten klarar inte av kraven eftersom det är en omöjlighet att specificera slutsumman. Många frågor angående Landsbankis konkursbo väntar beslut i domstolar. Då först blir det klarlagt i vilken ordning och till hur många % kravägarna får betalt av konkursboet. Detta kommer direkt att påverka summan som den isländska staten skall betala och därför strider införande av en ny Icesave-skatt mot Islands konstitution.

5) Islands återbetalningsförmåga är inte bättre nu än vad den var för ett år sedan när folket sa nej. Om något så har återbetalningsförmågan försämrats av de enormt stora lånen hos IMF som Island kommer att dras med under många år framöver.

Jag hoppas att regeringen inte kan komma med någonting som sätter vår president i kläm och tvingar honom till eftergifter denna gång. Tonläget har blivit avsevärt tuffare när regeringen så öppet hunsar folkviljan. Jag räknar med att Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson fått alla hot bakom scenen som kan förekomma i politiken, även den att regeringen kommer att försöka avsätta honom ifall han vågar ännu en gång gå till sitt folk i frågan. Där kommer dock regeringen att stöta på ett hinder: det krävs 75% av parlamentsledamöternas röster för att föreslå presidentens avgång och då måste nationen ratificera avgången i en folkomröstning. 30% av parlamentsledamöterna önskade efter en folkomröstning nu så knappast kommer dessa att ställa sig mot presidenten om han verkställer den beställningen. Sedan är jag bergsäker på att nationen kommer inte att vända sin president ryggen som så beslutsamt har stått i nationens tjänst och ensam gett Island ett ansikte internationellt i Icesave frågan.

Tanken finns hos presidenten. Jag ber till Gud att han finner styrkan att stå med sin nation i frågan.

Istället för faktura kallas det avtal. Vilken del av ordet nej förstår regeringen inte?

Regeringen fick ett oväntat stöd från oppositionen och försöker för andra gången
skuldsätta Island med UK och Hollands olagliga Icesave-krav.

Regeringen försöker för andra gången lägga konkursboets skulder på Islänningarnas skuldror. En privat banks konkursbo som vanliga människor har ingenting med att göra. Oppositionens ledare Bjarni Benediktsson har deserterat och används av regeringen som Icesave - megafon denna gången.

I stället för som förra gången när det var frågan om en faktura från UK och Holland med rätt att pantsätta statens ägor på Island har man skrivit om fakturan till ett "avtal" mellan nationerna. Förutom lägre ränta är kravet oförändrat. Det är samma belopp, samma osäkerhet angående det slutgiltiga beloppet som förr och samma frågetecken om "avtalet" bryter mot både EES-avtalet och den isländska konstitutionen.

Inte vet jag varifrån regeringen får den korkade idén att totalt gå mot folkviljan. Islänningarna har som bekant till 98% av ca 64% som röstade sagt NEJ till Icesave.  Det är nästan två tredjedelar av de röstberättigade på Island. Detta går att jämföra med kvinnan som sa nej men blev våldtagen. VILKEN DEL AV ORDET NEJ FÖRSTÅR MAN INTE?

Klart att de fyras gäng på bilden ovan, f.v. statsminister Johanna Sigurdardottir, finansminister Steingrimur Sigfusson, oppositionsledaren Bjarni Benediktsson och utrikesminister Össur Skarphedinsson, har andra intressen och intentioner än det isländska folkets. Regeringen har endast en sak på agendan: att tvinga med Island i EU. Jag använder ordet tvinga eftersom alla opinionsundersökningar visar att över 60% av Islänningarna vill klara sig själva utan att bli medlem av EU. Det räcker gott med EES-avtalet.

Regeringen som förra gången agerade som kravägarens skuldindrivare fick på fingrarna av nationen. Denna gång uppträder man som renodlade EU-tjänstemän och hänvisar till avtal och experter, att saken är så komplicerat att vanligt folk inte ska befatta sig med den. Fast utom på en punkt förstås: betala. Alltså samma sak som tidigare: Nationalisera Landsbankis konkursbo och ålägga 300 tus människor att betala en ny extra skatt på ca 5 miljarder dollar ovanpå allt annat. Som om Islänningarna har mer råd nu att betala än i fjol.

Regeringen verkar tro att den kan sitta kvar i evigheter. En framsynt kvinna på Island har förutspått att regeringens liv är på ända under året.

Jag hoppas att det sker i nästa vecka.