Demikratins kärna är folkets vilja. Så enkelt är det.

Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson höll i dag, nyårsdagen, sitt årliga tal till nationen. Han inledde talet med att tillönska alla landsmän ett Gott Nytt År från sig och hustrun Dorrit Moussaieff och påminde samtidigt om de många som fortfarande har det svårt och är oroliga inför morgondagen.

Ólafur Ragnar Grímsson  hänvisade till historien på Bessastadir, presidentens residens, som förr i tiden var en skola där många av Islands främsta självständighetskämpar studerade när Island var en koloni till Danmark. Nyligen överlämnades ett 200 år gammalt skrivbord från denna period till Bessastadir. Det var anhöriga till skolans dåvarande lärare Sveinbjörn Egilsson som stod för gåvan.

  "Kungen av Danmark hade då all makt i sin hand, nationen utan rätt; yttrande - och handlingsfrihet var inte säkrade och en lång tid kvar tills Jon Sigurdsson tillsammans med sina kamrater i Köpenhamn inledde kampen för Islands självständighet."

  "På det nya året när vi firar Jon Sigurdssons 200 års födelsedag och Islands Universitets 100 år får vi goda möjligheter att dra lärdom av denna resa, som beskriver hur en liten nation av fattiga bönder genom sammanhållning lyckades bryta sig loss från utländsk makt och uppnå självständighet och fulla rättigheter bland världens nationer. Island tar del i många länders organisationer och trots motgångar och svårigheter här vi här kunnat utveckla ett samhälle grundat på välfärd, utbildning och hälsa. Detta är trots allt ett resultat som lyfter upp oss bland de främsta, " sa presidenten.

  "Det är lämpligt att samtidigt fira Islands Universitet och Jon Sigurdsson eftersom kraven på ett isländskt universitet under många år var en stor del av självständighetskampen. Utbildning, kunskap och vetenskap är faktiskt samhällets hörnstenar som hemmastyre, suveränitet och republiken har givit oss Islänningar.

  Det är av största vikt att slå vakt om sådana fundament och lära av nationers erfarenhet som i kristider stärkte skolan och utbildning av alla de slag. Nu söker många stater efter samarbete med oss, speciellt på grund av vårt kunnande och teknik som kunskapssamhället har att erbjuda. Det har jag erfarit under det gångna året i samtal med representanter för Ryssland, India, Kina och många stater i Europa.

  Kunnandet hos isländska vetenskapsmän, ingenjörer och tekniker angående nyttjande av ren kraft, kartläggning av landets under gjorda av glaciärspecialister, geologer och andra naturvetenskapsmän, läkares och hälsosektorns bidrag, innovationer inom IT och fiskeexperters undersökningar - allt detta samt många andra expertområden utgör grunden till den respekt som vi nu åtnjuter i världen.

  Under detta år blir Island på en hedersplats på den stora bokmässan i Tyskland, en internationell sammankomst som är störst inom litteraturen i världen. Detta är ett erkännande som de senaste åren tillfallet Turkiet, Kina och Argentina. Författares framgångar, den isländska musikens popularitet, teaterfolkets segrar i London och New York i fjol bevittnar om den nydanande skaparkraften hos nationens kulturliv.

  Hela denna resa från det att Sveinbjörn Egilsson undervisade på nationens då enda skola här på Bessastadir är en uppmaning att ta itu med dagens betydelsefulla uppgifter varav många inte tål någon väntan.

  Den ekonomiska krisen, bankkollapsen som vi kallar det, har försatt tusentals Islänningar i sådana trångmål att varje vecka köar mängder av folk för matgåvor. Fattigdom har förvisso följt oss länge men nu har de ekonomiska problemen hos många, matköerna, blivit till en skam."

Ólafur Ragnar Grímsson hänvisar till att han i ett tal innan krisen talade om fattigdomen.

  "Om det för åtta år sedan - när ett välmående rådde inom de flesta områden - fanns anledning att diskutera fattigdomen då är det nu av största vikt att gå till handling. Ett samhälle som räknas till nordisk välfärd kan inte tolerera att tusentals människor köar för mat varje vecka.

  Låt oss enas i frågan att avskaffa denna skamfläck redan de närmaste månaderna. Islänningarna lyfter ett stort lass när vi gemensamt anstränger oss.

  Under fjolåret visade nationen att den kan ta ledningen. Omröstningen den 6 mars bevittnade tveklöst om hur väl republikens konstitution fungerar när den bäst behövs, att nationen klarar väl på egen hand att hantera makten som är nationens. Allt avgjordes på ett lyckat sätt trots en del förutspådde annat.

  Det nationella mötet och val till konstitutionsparlament var nya sätt att få fram nationens vilja och förhoppningsvis blir det lyckat. Men då har det en stor betydelse att alla de som blir valda oavsett de sitter på Altingi, konstitutionsparlamentet eller här på Bessastadir, har jämnt i åtanke att de är nationens tjänare. Det är folket i landet, själva nationen, som har den högsta makten."

Presidenten talade om konstitutionen inte enbart som en samling regler eller formbeskrivning utan först och främst nationens överenskommelse med sig själv. Han hänvisade till tidigare tal av betydelsen av grundlagar som förespråkar öppenhet och demokrati och sa:

  "Jag påminner om att ifall en ny konstitution inte är grundmurad med en tydlig överenskommelse kommer den knappt att få det stöd som krävs för en framgångsrik regeringsform; republikens konstitution blev godkänd med 95% av rösterna och på den tiden kom 98% av de röstberättigade till vallokalerna.

 Demokratins kärna är folkets vilja. Så enkelt är det, hur än teorier eller experternas visdom mår.

  Den enhetliga nationalviljan har på avgörande ögonblick gagnat Islänningarna mycket väl och därför är det viktigt att konflikter, tuffhet eller envishet inte får förlama vår styrka till goda gärningar.

  I denna sak är agerandet vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull lärdomsrikt, sunt att söka sig förebild i samhörigheten hos bönder och räddningstjänstens personal som hjälpte till på plats, tog hand om boskap, sopade bort askan och transporterade människor till tryggare ställen.

  På stunder som dessa äger Islänningarna oftast en själ, sammanhållen i stöd och återuppbyggnad. Naturkatastrofer har ideligen lockat fram det bästa inom oss.

 Varför kan inte vi agera på samma sätt när det blir ekonomiska jordskalv eller jökel kalvning inom finans och banksystem? Kanske därför att de är av människan framkallade.

  Men samhällets ängar behöver bli gröna ånyo och nu drygt två år från bankkollapsen är det på tiden att vi slutar tillåta att förtal eller hatfulla ordtal lägger hinder i vår väg. Pessimism kan förinta planer på reformer.

  Visserligen behöver vi få fram vad som gick fel, göra nödvändiga rättelser och låta de som bröt lagen ta konsekvensen av sina handlingar; speciella åklagare samt landets domstolar kommer att säkerställa rättvisans framgång.

  För övrigt - även om många är utan arbete, har skuldbördor eller lever i fattigdom, då njuter de flesta av våra landsmän livskvalitet och villkor som i en internationell jämförelse anses godtagbar. Merparten av nationen kan därför sätta ned foten, förenas i kampen framåt, använda sin styrka, utbildning och förmåga till återuppbyggnad.

  Under detta år behöver det bli en omställning. Vi skall tillsammans påbörja en ny resa, berikade av erfarenheten och kritiska i tanken, klokare på grund av misstagen med de goda värderingarna i beaktande.

  Vi äger ett vackert och fruktsamt land, rikt av naturresurser, kraft, fiske, vattenförråd, matförråd, människor med rika egenskaper, utbildade generationer, kulturell mångfald, kreativa sektorer, ett samhälle som väl är försett med det bästa inför den nya tidens teknologi.

  Vi har avsevärt bättre förutsättningar än dem som kom till scenen när Island fortfarande var beroende av andra, när Jon Sigurdsson kom från väster med Arnarfjordurs vackra berg ingraverade i sin själ, när Skuli Thoroddsen och Theodora kom från Isafjordur hit till Bessastadir märkta av brottningen med Hannes Hafstein, eller när Sveinn Björnsson kom som nyvald president från Thingvalla vid Yxälven.

  Eftersom dessa generationer lyckades efterlämna ett galant livsverk, skapa Island en sådan trygg position i världen att nu vill många nationer visa oss sin vänskap och aktivt söker samarbete med oss, då måste vi kunna enas om återuppbyggnad och med kraften i nationens vilja lösa de problem som väntar på en lösning.

  Det gångna året visade att nationen hanterar makten väl och förhoppningsvis kommer med det nya en sammanhållning för omställning, optimism och bättre tid, tillit och respekt för varandra, en beslutsamhet att Islänningarnas kännetecken förblir allas välfärd, sunt ledarskap och ärlighet.

  Vi står vid ett ödesdigert vägval, tillsammans behöver vi gå mot en ny tid. Det är dagens uppgift. Må lyckan vara med oss alla på denna resa."

Bank of England ville avskriva Icesave-kraven. Riksbanken vägrade lämna ut bevismaterial.

Detta framgår av intervjun med David Oddsson f.d. Riksbankschef på Island i Affärstidningens specialutgåva Årsskiftet.

I ett telefonsamtal med Riksbankschef Mervyn King, Bank of England, sa Mervyn till Riksbankschef David Oddsson att Bank of England inte skulle kräva betalning av Islänningarna för Icesave.

"Jag tyckte mycket om att få höra detta och jag tackade honom mycket väl för budskapet. Samtalet bandades in. Vi brukade inte banda in sådana samtal men av någon anledning gjordes det denna gång," säger David.

"Altingis utrikesnämnd efterfrågade denna inspelning efter att jag lämnade Riksbanken men då sa banken att banden inte fick lämnas ut utan godkännande av Bank of England. Jag förstår inte riktigt hur det är fatt eftersom när lagen om Altingis undersökningskommitté antogs då fastslogs rätten att kunna lämna ut all information, alla bankhandlingar o.s.v. Vilket har en stor betydelse i detta viktiga fall."

David säger att han inte känner till att Riksbanken någonsin frågat Bank of England om tillstånd att lämna ut banden och därför föreligger inget om Bank of Englands förhållning till den saken.

"Det viktigaste i denna fråga är att detta var ett ensidigt beslut som togs av Britter och Holländare att betala ut för alla insättningar på Icesave-konton," säger David.

"De gjorde detta utan att fråga oss eftersom de fruktade att om det blev offentligt att tusentals personer förlorade pengar på insättares konton skulle en anstormning mot alla deras banker bli verklighet. De betalade ut pengarna och förhindrade en bankanstormning och denna handling lyckades väl och sparade dem stora summor pengar. Sedan kommer de plötsligt på idén att kräva betalt av Islänningar för dessa "lån" som de påstod att de ordnat. Jag har aldrig tagit ett lån som jag först i efterhand fått kännedom om. Det är helt galet."

Nu lämnar vi det gamla året - jag önskar alla ETT GOTT NYTT ÅR!

Jag önskar mina läsare en trevlig fortsättning och framförallt 

ETT GOTT NYTT ÅR 2011!

Jag skulle med alla medel göras ansvarig för bankkollapsen

David Oddsson f.d. statsminister och ordförande Självständighetspartiet
- numera chefredaktör hos Morgunbladet.

Den isländska motsvarigheten till Financial Times, Affärstidningen, publicerar en stor helhjärtat intervju med Islands förra statsminister och Riksbankschef i specialtidningen Årsskiftet. Tyvärr har jag inte sett tidningen och tänker därför återkomma när jag själv läst intervjun men refererar här till Pressen.is och Affärstidningen som publicerat delar av intervjun med David Oddsson. David Oddsson diskuterar bl.a. tiden vid bankkollapsen och förföljelserna mot honom.

"Naturligtvis förstod jag att detta lag jobbade hårt för att hjärntvätta alla. Med alla medel skulle jag göras ansvarig och beskyllas för bankkollapsen."

För hjärntvätten stod regeringspartierna, "Baugsmedierna" och den statliga radion. David tillfrågas om han blivit immun för kritik efter bankkraschen.

"Nej det är jag självfallet inte men ofta inte särskilt känslosam. Detta enorma drev hos Baugsmedierna, Socialdemokraterna, Vänster-Gröna och i slutändan den statsägda radion hade naturligtvis affekter. Naturligtvis förstod jag att detta lag jobbade hårt för att hjärntvätta alla. Med alla medel skulle jag göras ansvarig och beskyllas för bankkollapsen."

David Oddsson menar att hans politiska motståndare misslyckats med sitt uppdrag men medger att det fanns kopplingar inom Självständighetspartiet till Kaupthing Bank som var mer eller mindre i händerna på Baugsimperiet.

David Oddsson har bakom sig en lång politisk karriär. Ingen har varit statsminister på Island under längre period. På frågan om han kan tänka sig en comeback i politiken svarar han nekande.

"Jag lämnade politiken i sin tid i stor sämja med eget beslut" säger David.

"Visserligen hade jag varit allvarligt sjuk dessförinnan. Jag tänkte faktiskt på det innan jag slutade som statsminister ifall jag skulle sluta helt eller fortsätta ytterligare 1-2 år.  Jag erkänner att en stor tid av det året gick åt rehabilitering på grund av min sjukdom som tog mig hårt. Under den tiden började jag fundera på att det finns naturligtvis så mycket annat man kan göra i livet förutom att vara i politik."

På frågan om tidpunkten när han drog sig ur politiken har påverkat säger David:

"Det är svårt att uppskatta. Å andra sidan hade jag funderingar innan valet 2003 om jag skulle lägga av. Vi har sett det hända på andra ställen att när någon sitter för länge på ordförandeposten då kan vederbörande komma att bli en svaghet snarare än styrka för sitt parti."

"Jag diskuterade det med mina närmaste om jag skulle lägga av men beslutade omsider att fortsätta. När jag lämnade regeringskansliet hade jag varit statsminister oavbrutet i knappt 14 år och dessförinnan som borgmästare i 9 år. Detta blev en mycket lång period på mycket tunga poster."

På frågan om han anser sig vara deltagande i politiken som chefsredaktör hos Morgunbladet, svarar David:

"Jag räknade med att sluta i politiken när jag började hos Riksbanken men uppenbarligen hade Steingrimur och Johanna ett väldigt starkt begär att få tillbaks mig igen. Jag har hört sagt att de har ångrat sig och deras politiska liv blivit besvärligare sedan jag började på nytt lägga mig i trots att det är minimalt."


Mina kommentarer:

David Oddsonss ledaregenskaper gick länge och djupt på motståndarnas nerver som i brist på argument fick gripa till personlig smutskastning. Det var när Islands numera ökända skalbolagskung Jon Asgeir Johannesson köpte medier på Island - där han i princip ensam skulle kontrollera mediabranschen - som drevet för att misstänkliggöra och smutskasta David Oddsson tog fart. David Oddssons regering försökte stärka demokratin inom media genom förbud mot monopol inom branschen men då fick Baugur hjälp av presidenten som vägrade underteckna lagen. Lagen drogs tillbaks och fältet var fritt för Baugurs kontrollerad media att gå lös på David Oddsson. Hans politiska motståndare var bundna till Baugursimperiet på många sätt och tillsammans blockerade de möjligheterna för Självständighetspartiets politiska budskap genom en medial mobbning av David Oddsson. Sakfrågorna gömdes undan men pajkastning på Davids blev vardagsmat. Under en period gick det knappt diskutera politik eftersom "David var upphov till alla fel och ondska på jorden".  Under samma tid opererade skalbolagsdirektörerna fritt och har lämnat bränd mark och ruiner efter sig. Rikskriminalen jobbar för fullt med undersökningar och rättsliga förberedelser där många åtal förväntas. Då får omvärlden se delar av den fula fisk som spridit förruttnelse på Island. David Oddson tog inte emot mutor och varnade ihärdigt för kommande finanskollaps när han var Riksbankschef. Det var typiskt för situationen som även framgår av Altingis rapport, att det faktiskt var en ursäkt för att ingen lyssnade på varningsorden eftersom det var David Oddsson som framförde dem!

David Oddsons politiska motståndare och skalbolagsdirektörer som inte kunde muta eller böja honom i sitt ledband försökte febrilt få David åtalad men misslyckades totalt. När socialdemokraterna kom till makten efter bankkollapsen ändrade de lagen så de kunde sparka David Oddsson från Riksbanken. Med åkte även andra av Riksbankens kvalificerade personal.

Numera håller lögnerna på att lösas upp och delar av sanningen börjar synas. David Oddsson är ledare för De omutbaras lag som i dag växer. Han är enligt mitt sätt att se Islands främsta frihetskämpe sedan Jon Sigurdsson. David har tjänat Island inte bara under en längre period utan med ett stort hjärta för nationens bästa och Islänningarnas välmående. Under hans tid reste sig Island från fattigdom till en av världens främsta välfärdsländer. Arbetslöshet har varit ett okänt begrepp tills nu efter banksystemets kollaps. Om någon är värdig titeln - inte bara årets man utan snarare Årtiondets eller kanske till och med Århundrades man - är det Morgunbladets nuvarande chefredaktör David Oddson.

Presidenten ÅRETS MAN hos Pressan.is

Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson. T.v. en
byst av Islands stora självständighetskämpe Jón Sigurdsson

I dag mottog Islands president Hr. Ólafur Ragnar Grímsson utmärkelsen ÅRETS MAN hos pressan.is

Pressan har på kort tid uppnått en stor läsarkrets och det är läsarna som röstar fram vem som skall tilldelas utmärkelsen. Stor enighet rådde hos läsarkretsen vid valet denna gång.

Presidenten sa i dag vid mottagningen på Bessastadir att han tackade för denna ära men att han inte på något sätt deltagit i någon tävling för denna utmärkelse.

"Det är kul att detta nya media följer traditionen hos de äldre medierna att rösta fram ÅRETS MAN oavsett vem som väljs."

"Jag har noterat när jag blir intervjuat kanske av medier i andra delar av världen hur media som Pressen och andra förmedlar snabbare och tydligare det som jag sagt än äldre medier någonsin kunde göra. Jag har även upptäckt under året att den nya tekniken möjliggör en kraftigare dialog med nationen. Det går att presentera Islands ståndpunkter till omvärlden på ett effektivare sätt. Jag noterar att förståelsen för vår situation har förstärkts efter dessa intervjuer jag har haft i utländska medier."

Inför det nya året sa presidenten:

" Som nation ger omständigheterna oss goda möjligheter till ett gott år. Förutsättningarna är goda. För två år sedan trodde de flesta av oss att vi skulle hamna i en riktigt dålig sits. Det har inte inträffat och vi kan med en stor optimism se fram emot det nya året. Det är trevliga nyheter. Jag har haft möjligheten att diskutera med många representanter för utländska stater. Det finns ett stort intresse av samarbete med Island och alla spådomar om landets isolering har därför visat sig vara grov felsägning. Problemet är snarare att en sådan stor efterfrågan på samarbete råder att det är svårt att hantera den."

Presidenten och Yoko Ono toppar ÅRETS ISLANDSVÄNNER hos MORGUNBLADET

Islands president nr 1 och Yoko Ono nr 2

Islands mest respekterade dagstidning Morgunbladet publicerar i dag en lista över årets Islandsvänner.

Överst på listan kommer Islands president Ólafur Ragnar Grímsson för att han vägrade signera lagen om statens ansvar för Icesave.

Nr 2 är Yoko Ono åter och åter igen. Hon dyrkar Island, där hon installerat en ljuspelare för fred på jorden till minne av maken John Lennon.

Nr 3 är norskan Eva Joly som ställer upp till nästa presidentval i Frankrike. Hon har hjälpt Island i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och de skadliga skalbolagsdirektörerna.

Nr 4 är Financial Times som publicerade en ledare om att Icesave visat att EU måste undanröja bristerna i det egna regelverket. Det låter sig inte göras genom att sätta Island i ett skuldfängelse.

Nr 5 är rapparn The Game som skulle hållit en koncert på Island som tyvärr blev inställd p.g.a. oväder.

Nr 6 är Jim Jarmusch filmdirektör som imponerade stort på Reykjaviks Internationella Film Festival.

Nr 7 är Lech Buchheit - en amerikansk advokat som har anlitats för de senaste förhandlingsrundorna angående Icesave.

Nr 8 är Skotten som ropade "I hate Iceland" på Sky news.

Nr 9 är Bombay Bicycle Club - ett band som spelade på Airwaves och bjöd senare det unga isländska bandet Mukkalo att värma upp på en konsert i Queen Elizabeth Hall.

Företagskonkurserna har ökat 43% sedan bankkollapsen 2008

Företagskonkurserna på Island fortsätter att öka men hastigheten avtar.

År 2009 gick 916 företag i konkurs som är en ökning på 22 % jämfört med 2008.
I år beräknas 938 företag gå i konkurs - en ökning på 2,4% jämfört med 2009.

Sammanlagt har konkurserna ökat med 43% efter bankkraschen 2008. De branscher som drabbats värst är finans, bygg och restaurangbranschen. Siffrorna bygger på Creditinfos rapport om det ekonomiska läget på Island. Där framgår även att många handelsföretag har gått i konkurs men att störst ökning ägt rum inom finansbranschen och byggbranschen. Reykjavik står för ca 80% av konkurserna, landsbygden för 20%.

Enligt Rakel Sveinsdottir VD Creditinfo kan en konkurs på landsbygden få större konsekvenser för bygden än en konkurs i huvudstaden. "Det kan verka små siffror jämfört med helheten men kan få stora konsekvenser för regionen."

I en undersökning nyligen ser de flesta näringsidkare inte positivt på år 2011. Därför kan konkurserna fortsätta öka under 2011.  Helgi Magnusson ordförande i Industriförbundet säger att även om vissa knutar börjat lossna "har vi fortfarande ett sorgligt långt avstånd till land."

Höjda skatter större fara än vulkanutbrott. 1-2% färre turister jämfört med förra året

Trots mängder av avbokningar och negativ media på grund av vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull blev bortfallet i turismnäringen mindre än befarat.  Tack vare en samordnat marknadskampanj blev turismen endast 1-2 % mindre än förra året. Resebranschen hade kalkylerat med upp till 20% bortfall. Några menar att all publicitet Island fått i världens medier på grund av utbrottet i längden stärker varumärket Island.

Detta framgår av en artikel i Morgunbladet i dag med rubriken "Större välsignelse än förbannelse". Erna Hauksdotter VD för resebranschens organisation säger att när vulkanutbrottet började haglade avbokningarna in och folk slutade boka resor till Island.  Då bestämde sig myndigheterna och företag i resebranschen att gemensamt lansera marknadskampanjen Inspired by Iceland. Nu ser det ut som att endast 1-2% färre turister besöker Island än förra året trots vulkanutbrottet.

"Nästa år ser hyfsat ut och vi kan inte se att vulkanutbrotten påverkat negativt - det är snarare åt andra hållet." Erna säger att faran för resebranschen kommer från ett annat håll d.v.s. regeringens skattehöjningar.
" Resebranschen på Island befinner sig i en väldigt tuff internationell konkurrens och alla dessa höjningar betyder stora bekymmer för oss."

År 2010 bättre än de flesta förväntade sig

Det sade Islands president i en intervju med BBC nyligen.

"För det första går ekonomin bättre. Turistperioden blev historiskt sett den bästa. Vissa delar av ekonomin går mycket bra. Även om vulkanutbrottet orsakade problem både här och i andra länder menar jag att det har lockat fram ett intresse som tidigare inte fanns. Naturligtvis har vi haft bättre år men år 2010 har i stort blivit bättre än vi förväntade oss för ett år sedan."

Presidentens riksvapen

Hr. Ólafur Ragnar Grímsson, Islands President

På frågan om hur vulkanutbrottet från Eyjafjallajökull påverkat Islänningarna och ekonomin svarade presidenten:

"Enligt vetenskapsmännen har vulkanen tystnat, men som du vet är Island i allra högsta grad ett levande land geologiskt sett. När sommaren gick kunde vi se grönt gräs växa upp ur askan och bönderna återhämtade sin kraft. Sedan gick livet som vanligt precis som det har gjort i århundraden i vår kamp mot naturkrafterna."

"Vulkanutbrottet skapade ett enormt intresse för och kunskap om den vackra, storslagna isländska naturen och detta år har blivit ett av resebranschens bästa från början."

"Vulkanutbrottet väckte en stor solidaritet inom landet och i vulkanregionen främst hos bönderna. De som bor där  - i enstaka fall har samma familj bott där i århundraden -  är mycket medvetna om att de bor inom ett farligt område där mycket kan hända; vulkanutbrott och jökel kalvning.  Socialt och till en viss del psykologiskt - är bönderna förberedda på sådana händelser och följaktligen kunde de med det isländska samhällets hjälp och räddningstjänsten gå till baks till traditionellt arbete efter några månader."

När intervjuaren frågar om Island lyckats med att överbrygga motsättningarna med Holländare och Britter angående Icesave-"skulden" svarade Islands president:

"Jag har inte sagt att vi har täckt över motsättningarna. Det är helt enkelt ett faktum att kraven som Britter och Holländare ställde på Island år 2009 har av de nuvarande myndigheterna i UK och Holland erkänts  som orimliga i grund och botten."

Reportern frågar: "Men ni är skyldiga pengar som återstår att betala?"

Presidenten: "Jag har aldrig erkänt meningen "En skuld som återstår att betala", eftersom här delar tre nationer ett ansvar. Vi skall komma ihåg att Brittiska och Holländska myndigheter betalade ut dessa pengar år 2008 i syfte att skydda banksystemet i deras egna länder utan att först fråga Islänningarna. Därför och även det som numera är erkänt av både experter och media som har undersökt saken, handlade saken helt enkelt inte om utestående skulder."

Till slut frågar reportern om presidenten kan nämna en positiv nyhet från Island som han möjligen har missat:

Presidenten: "Det finns självklart många positiva nyheter på Island som möjligen inte nått omvärldens öron. Inom många områden i det isländska samhället som fiskenäringen, energin, IT och industrin har  året varit mycket gott. Konsten, vårt kulturliv - har blomstrat. Vetenskapsmän har gjort nya uppfinningar. Island har klarat sig ganska bra inom många områden under året."

Intervjun avslutas med att president Ólafur Ragnar Grímsson uppmuntrar folk att besöka Island för att "uppleva människans natur och de krafter som skapar jorden och är så svårt att uppleva någon annan stans."

Islänningarna pessimistiska angående jobben och ekonomin

På förmiddagen publicerade Gallup resultatet av en undersökning om Islänningarnas förväntningar angående arbete och ekonomin i stort. Det visar sig att humöret sjunker ytterligare från tidigare mätningar.

Sammanlagt visade resultatet 48,3 jämfört med tidigare 53 poäng. När poängsiffran understiger 100 överstiger antal pessimistiska konsumenter de optimistiska.

Konsumenterna är mer pessimistiska inför framtiden, där tidigare 80 poäng har sjunkit till 72,3 nu.

Färre tänker köpa bil i dag. Det som lyfter humöret lite är att något fler planerar att resa eller köpa bostad. Bostadsmarknaden har varit bottenfrusen efter bankkraschen i oktober 2008 och många har förlorat både jobb och bostad.

84% av företagens ledningar anser att dagens situationen är dålig

I en undersökning gjord av Islands näringsliv, finansdepartementet och Riksbanken, anser övervägande majoritet av företagsledningarna hos Islands 400 största företag att situationen är dålig inom näringslivet.

Undersökningen gjordes i december 2010 och visar liknande resultat och tidigare mätningar från mitten av år 2008.

25% tror på bättre tider efter 6 månader, 30% att det blir sämre och 45% att situationen blir oförändrat. Stor skillnad finns mellan landsbygden och Reykjavik, endast 12,5% av företagsledningarna på landsbygden tror på bättre tid jämfört med 28% i Reykjavik.

60% av företagen räknar med att behålla dagens arbetskraft, 26% räknar med att behöva säga upp arbetskraft och endast 14% av företagen räknar med nyanställningar vilket är något sämre än tidigare.

Drygt 50% räknar med liknande efterfrågan, 30% att den kommer att minska och 17 % räknar med en ökning. Där är exportföretagen mer optimistiska än importörerna.