Altingi bör undersöka om det finns grund att åtala statsministern och finansministern hos Landsdomstolen

Birgitta Jonsdottir parlamentsledamot för Rörelsen 

Birgitta Jonsdottir, parlamentsledamot för Rörelsen, sa i tv att hon vill att Altingi undersöker om det finns grund att åtala statsministern och finansministern för tjänstefel angående Icesave. Hon vill att hela Icesave frågan utreds speciellt med tanke på ministrarnas försök att välta över Icesave-kraven på den isländska staten.

"Det är mycket viktigt att undersöka vilket ansvar de personer har som försöker få nationen att gå med på  en skuld på flera hundra miljarder iskr."

Birgitta nämner speciellt statsministern och finansministern som ansvarar för de tre Icesave-avtalen:  det första som Altingi förkastade, det andra som gick genom Altingi med en knapp majoritet men presidenten vägrade ratificera och nationen fällde skarpt i en folkomröstning - och nu det tredje som skall diskuteras på Altingi innan jul.

Såväl statsministern som finansministern sa före folkomröstningen att konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga för Island om inte avtalet accepterades. Landet skulle isoleras affärsmässigt och bli som Nordens Kuba.

Birgitta säger att direkt farliga klausuler för Island funnits i de tidigare Icesave-avtalen.

"Jag tror att om denna ruskiga Icesave-saga genomlyses av Altingis undersökningskommitté, då kommer man fram till att kommittén behöver ta sig en funderare över hur saken skall gå vidare till Landsdomstolen eller inte."

Birgitta menar att de som hårdast gick fram att få tidigare Icesave-avtal godkända borde se över sin situation nu när ett bättre avtalsförslag ligger på bordet.

"Jag tycker att det finns en grund för oss på Altingi att ta ställning till om vi skall deklarera missförtroende mot i det minsta finansministern."

Ett uselt avtal för Island

Professor Sweder van Wijnbergen menar att Island inte kan ta på sig mer skulder

"Jag förstår inte varför isländska myndigheter håller på som de gör eftersom de inte är skyldiga att betala. Hollands tidigare finansminister, Wounter Bos, behövde inte förskottsbetala kraven med holländska skattebetalares pengar. Han gjorde det enbart på grund av politiska orsaker på hemmaplan."

Dessa ord säger ekonomiprofessor Sweder van Wijnberg om det "nya Icesave-avtalet" enligt gårdagens Morgunbladet.  Van Wijnberg som har doktorsexamen i ekonomi från MIT har bland annat tidigare hjälpt länder som Mexico med sina skuldproblem. Han gick genom det nya Icesave-avtalsförslaget som UK, Holland och Islands myndigheter presenterade i går. Dessutom har han gått genom dokument från den isländska Statistika centralbyrån angående Islands ökade skulder som nu beräknas uppnå 109 % av landets BNP.

På grund av denna information menar professorn att den isländska staten inte förmår återbetala skulderna även om man går väldigt långt i nedskärningar i landets budget. Han menar att alla skulle tjäna på att en ny förhandling ägde rum där skulderna skulle minska med ca 40-50% jämfört med det nya avtalsförslaget.

"Risken finns att Islänningarna behöver jobba så hårt för att betala av statens skulder att det inte finns någon möjlighet till framtida investeringar. Ni sitter fast i en skuldfälla" säger Van Wijnberg och varnar för att det krävs decennier av kontinuerlig tillväxt för att betala alla skulderna.

"Ni är fast i skuldfälla. Skulderna är helt enkelt för stora. Ni behöver lägga om alla era nuvarande skulder, inte enbart mot Holländare och Britter. Ni behöver göra samma sak som Mexiko."

Van Wijnberg påpekar att när Mexiko la om sina skulder på nittiotalet upplevdes 60% skulder av BNP som för stora för att kunna återbetalas.

"Jag menar att de isländska myndigheterna vägrar inse verkligheten. Verkligheten är den att skulderna är för stora. Det skulle vara i långivarnas intressen att avskriva 30 - 40% av statens skulder. Sådana avskrifter skulle ge er utrymme till återhämtning och därmed större möjligheter att verkligen återbetala det som finns kvar av skulderna."

HUR MYCKET SKA DET ISLÄNDSKA FOLKET FÅ LIDA?

Statsminister Johanna Sigurdardottir, finansminister Steingrimur Sigfusson och utrikesminister Össur Skarphedinsson.  Dessa tre individer har fått för sig att EU är paradiset på jorden. Att försätta Island i konkurs är entrébiljettens lägsta pris.

Den socalistiska regeringen på Island försöker för tredje gången skuldsätta det isländska folket upp över öronen ovanpå allt annat elände som redan finns. Uppenbarligen räcker det inte med att folk står i matköer i dag. Förlorar jobb, hus och hem. Får en ny speciallag för "snabba privata konkurser - endast två år!" Rea, rea - konka tio gånger istället för fem! Föräldrar - var inte oroliga i onödan. Vi säkrar samma öde för era barn, barnbarn och deras barn!

Socialismen lever på att det finns fattiga. Och hopplösa. Folk som berövats möjligheten att påverka det egna livet. Själar som endast är siffror för härskareliten. Hungriga människor är lättare att hjärntvätta. Då ökar möjligheten att ett gram socialistisk propaganda sjunker in.

Den isländska regeringen utövar - och nu får jag säga det i klartext - LANDSFÖRRÄDERI mot sitt folk. Dessa fega individer - ledda av en dam som beter sig som drottningen i underlandet och hugger ned mot allt som rör sig drivs fram av endast en sak: UK och Holland får inte använda veto när EU:s medlemsstater skall rösta om Island som fullvärdig EU-medlem.

Att UK och Holland kunnat omvandla sitt veto till pengar är endast möjligt tack vare isländska regeringens vansinniga förhållningssätt till EU - att Islands öde blir värre än helvetets om Island inte omedelbart blir medlem. Johanna Sigurdardottir, Steingrimur Sigfusson, Össur Skarphedinsson har nu huggit sina namn i historiens sten: 20 århundradets ivrigaste landsförrädare, redo att sätta Island på fallrepet så hela nationen kan dela dagens fattigaste öden. Kommer UK och Holland att skicka mat till Island när Island gått i konkurs? Stifta hungerfond för utsatta bönder och fiskare på en vulkan i Atlanten långt i norr? Numera behöver man inte skratta hela vägen till banken. Det räcker med att vända sig mot Heklefjäll.

Trots sakliga argument från alla håll om att enskilda stater inte är förpliktigade att tillskjuta medel vid havererade garantifonder enligt EU:s 19/94/EC envisas isländska socialister att ta på sig rollen som räddarna av EU:s bristfälliga regelverk. Kosta vad det kosta vill. Möjligen kommer Mona Sahlin att klappa Johanna på huvudet och tacka flickan för hur duktig hon har varit när hon sänkt Islands statsskick längre ned i jorden än Heklas rötter når.

Brinnande lava och aska står folk ut med. Socialdemokraternas lögner, svek och landsförräderi svider hårdare. Frågan är hur många århundraden behövs för att marken ska bli grön igen blir det "nya Icesave-avtalet" verklighet .

Folket måste bli kvitt den socialdemokratiska politiken på Island fort som bara den. Det är den enda vägen framåt för att kunna återskapa möjligheten till eget liv på Island.

EU:s direktiv om insättningsgarantier, 19/94/EC förpliktar inte enskilda stater att tillföra medel till havererade garantifonder

Så skriver Tobias Fuchs i en artikel i lagskriften Europäischer Wirtschafts- und Steurrecht.

Tobias Fuchs slutsatser är att finanskrisen har avslöjat mycket allvarliga brister i den europeiska insättningsgarantin och det har i sin tur skadat insättarnas förtroende för löftet om maximum insättningsgaranti.

Tobias Fuchs arbetar vid Europeiska Universitetet i Tyskland. I månadens nummer av lagskriften Europäischer Wirtschafts- und Steurrecht analyserar Tobias Fuchs Icesave-tvisten och går genom EU:s regelverk angående gränsöverskridande finansiell verksamhet, speciellt med hänsyn till EU:s direktiv 19/94/EC.

Tobias Fuchs säger att EU:s regelverk inte innehåller bindande klausuler angående statligt ansvar att tillföra banksystemets garantifonder medel för att täcka garantier upp till det lagstadgade maximibeloppet. EU:s direktiv 19/94/EC förpliktar inte den isländska staten att tillföra medel till den havererade garantifonden.

Fuchs beskriver idéer och försök att fixa felet i regelverket men menar att EU har försökt hemlighålla att insättningsgarantin var bristfällig. Ändringarna är tänkta att få bort felaktigheter som både UK och Holland påstår att inte finns när de argumenterar för att Island brutit mot regelverket för insättningsgarantin.

Som jag tidigare skrivit då kommer här ännu en experts syn på kärnan i Icesave-tvisten. Det är en skam för UK och Holland att försöka lura Island att betala för EU:s felaktigheter i det finansiella systemet. EU:s ledare har totalt undvikit sakdiskussionen i Icesave och sticker huvudet i sanden och låter den stora och starkare spöa upp den lilla staten. Vem var det som sa att EU betydde solidaritet? Tvij!

Sverige borde försvara Islänningarna istället för att spela med och låtsas som det regnar. Det är ett grovt fel att försöka vilseleda allmänheten om hur insättarnas situation är i verkligheten.

När Tobias Fuchs analys och slutsatser ställs i relation till hur Socialdemokratin på Island försöker desperat ålägga det isländska folket skulden för EU:s bristfälliga regelverk och UK och Hollands olagliga krav, står det numera solklart att de isländska socialdemokraterna lovat UK och Holland att överföra garantifondens skulder på de isländska skattebetalarna i byte mot ett JA från UK och Holland när omröstningen sker för Island som medlem hos EU. UK och Holland har hotat Island med ett veto ifall Island inte betalar deras krav för Icesave. UK och Holland har skickligt använt den isländska socialdemokratins överdrivna och barnsliga entusiasm för att kunna vara med Europas övriga socialdemokratiska elit på folkets bekostnad. Därav alla domedags slutsatser om att Island drar åt Heklefjäll ifall Island inte går med eller väntar med att gå i EU.

Matköerna blir längre hos Islands första "nordiska välfärdsregering".

Köerna växer till matkassorna hos hjälporganisationerna i Reykjavik.
På den röda skylten står: Är magen tom?

Runt 2000 personer köade för matkassor hos hjälporganisationerna i Reykjavik i dag.  Köerna växer - fler kommer tidigare i månaden och hjälporganisationerna börjar öppna fler utdelningsställen på landsbygden.

Fler människor är utblottade och har inte längre råd att köpa mat. Fler vågar också köa för mat nu jämfört med tidigare tror hjälporganisationernas medarbetare.

Samtidigt som vanliga barnfamiljer försätts i konkurs på grund av obetalda huslån försöker den isländska regeringen, som kallar sig "den första regeringen på Island enligt nordisk välfärdsmodell", att baxa de privata bankernas konkursbon över på skattebetalarna genom staten för tredje gången. 

Trots ett massivt nej till Icesave, försöker regeringen ändå en gång till att låta staten ta över konkursboets skulder.

Snacka om fel prioritering: matköerna kommer inte att försvinna genom att höja skatterna på vanliga människor eller öka på landets skulder.

På Althingi idag fick regeringen inte bara fingret utan hela 9 finger från upprörda människor som protesterade mot tidigare fängslade demonstranter. Altingi fick avbryta sina sammanträden medan polisen rensade åhörarläktaren och forslade bort demonstranter både inne och utanför parlamentsbyggnaden.

Pricewaterhouse Coopers skrev under falska siffror för Glitnir Bank hösten 2007

PriceWaterhouseCoopers nya logo förmår inte rentvå firman från skandaler

Enligt en oberoende fransk utredning var Glitnir Bank långt under det lagstadgade egna kapitalet på 8% i slutet på 2007. Pricewaterhouse Coopers hade skrivit på papper som påstod att bankens egna kapital var över 8% enligt isländsk tv i kväll.

Enligt den franska utredningen var det egna kapitalet nere i 4,5% i slutet på 2007. Om kapitalet går under 8% måste banken gå till finansinspektionen som då kan ta över banken om inte banken har en hållbar plan för att komma på rätt spår igen.

Detta är den andra av det tre stora privata bankerna på Island som fått påskrivit av PWC på siffror som inte tål närmare granskning. För inte så länge sedan anklagade Landsbankis konkursförvaltare PWC för att ha åsamkat banken en betydelsefull skada genom undermålig revidering av bankens finansiella situation.

Hos Glitnir Bank fanns betydelsefulla siffror endast på Excel dokument men inte i bankens bokföring.

Eva Joly anlitade det franska bolaget COFISYS för att undersöka bankens bokföring som nu avslöjat grova felaktigheter hos Revisionsfirman Pricewaterhouse Coopers.

"Konstitutionsparlamentet" - en odemokratisk klubb

Enligt Morgunbladet har det visat sig att endast knappt var femte röstberättigad har röstat fram en representant på det så kallade "konstitutionsparlamentet".

Vigdis Hauksdottir skriver att endast 11 personer blev direkt valda enligt lagen med 3167 röster bakom sig vilket är minimum antal röster för att kunna bli invald. Samtidigt säger lagen att minst 25 personer skall bli valda till det s.k. "parlamentet."

14 personer har därför kommit med på ett annat sätt än lagen förespråkade. Hela 522 kandiderade till 25 platser men systemet brakade ihop när så få röstade.

För det första deltog endast knappt 36% i omröstningen. För det andra gällde regeln om minst 3167 röster bakom varje representant. På grund av att så många kandiderade blev endast 11 representanter valda. 14 kandidater fick inte nödvändigt minimiantal röster för att komma med.

Detta innebär att hela 44% av dem som röstade inte fick med någon representant. Vilket gör att resten - dvs. drygt hälften av de 36 % som röstade fick in sina representanter. Det är knappt 20% av landets röstberättigade.

Således har drygt 80% av de röstberättigade på Island ingen representant i detta kostsamma, akademiska och numera bevisade odemokratiska experiment. Om det visar sig dessutom att bara 11 blev lagligt valda minskar demokratin ytterligare med drygt 10 %.

Regeringen måste lägga korten på bordet

Bjarni Benediktsson Självständighetspartiets ordförande

Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ordförande, krävde på Althingi i dag att regeringen offentliggör sitt agerande angående Icesave och sitt svar till ESA (EFTA Surweillance Authority). Regeringen har tid på sig till midnatt i morgon den 7 dec att svara ESA ang. Icesave.

Rykten gör gällande att regeringen har försökt och försöker lobba i samhället utanför parlamentet, främst hos EU-anhängare,  för att få stöd för eventuellt ett tredje Icesave-"avtal" som skulle ålägga skattebetalarna att betala för privata bankers skulder som gick i konkurs hösten 2008. Detta har dock förkastats av nationen i en folkomröstning i våras.

Bjarni Benediktsson menar att "om det finns anledning att diskutera saken ute på stan så finns det även orsak att diskutera den såväl i utrikes- och finansnämnden på Altingi."

Näringslivsminister, Arni Pall Arnason, berättade att han meddelat ESA att regeringen inte kommer att skicka svar inom rätt tid "eftersom förhandlingar pågår."

Möjligtvis har socialdemokraterna på Island lovat sina vänner i UK och Holland att de skall på ett eller annat sätt tvinga Islänningarna att betala för räkningen som regeringarna i UK och Holland ensidigt och olagligt ställt som betalningskrav på Island. 

Det verkar som EU:s ledare är måna om att Icesave-tvisten löses med en överenskommelse istället för att hamna hos domstolarna. Då skulle nämligen en annan ton komma ur liket än den EU vill att skall höras, nämligen den att det är värdlandets ansvar att utöva den finansiella tillsynen på alla banker och bankfilialer inom landets gränser. I så fall får Island rätt som vägrar betala max ersättningen på 20 tus euro till kontohavare hos de privata bankernas filialer i UK och Holland.

Island gjorde rätt att inte betala säger Mar Gudmundsson, Islands Riksbankschef

Mar Gudmundsson, Islands Riksbankschef

I en intervju hos Bloomberg säger Islands Riksbankschef, Mar Gudmundsson, att det var helt rätt att inte betala för bankernas skulder eftersom landet inte hade en möjlighet att betala skulderna på grund av storleken. 

"Obligationsinnehavare skall inte räkna med regeringens ingripande för att betala deras krav. De borde göra egen säkerhetsbedömning (due diligence)."

Fortfarande försöker ägare till runt $ 85 förlorade miljarder hos Kaupthing Bank, Landsbanki och Glitnir Bank att få loss pengarna. Som de flesta känner till har Island valt en annan väg än Irland som har pumpat in enorma summor pengar in i irländska banksystemet.

Mar Gudmundsson tycker att Irländarna börjar inse att staten varit för snabb att acceptera att ta på sig ansvaret för bankerna. Bankerna på Irland har visat sig vara i mycket sämre situation än tidigare varit  känt och det drabbar Irländarna mycket hårt.

Kraven för enbart Kaupthing Bank lyder på 63 miljarder $ som delas på 28 tusen 167 krav i 119 länder.

Icesave-överenskommelse blir ett intressant prejudikat

John Dizard hos Financial Times skriver om Icesave

I en mycket intressant artikel i Financial Times i dag, skriver Jon Dizard om den verkliga orsaken för att EUs ledare inte vill att Icesave går till domstolarna.

"En av anledningarna till att man vill nå en överenskommelse i Icesave-tvisten i stället för att gå stämningsvägen, är att myndigheterna i Europa inte vill - åtminstone inte för tillfället - få ett definitivt och vägledande svar för hela Europa angående vem som ansvarar för insättningsgarantin."

"Island skulle bli en varningssaga för euroländerna som befinner sig i bank- och finanskris."

"Problemet för dem som berättar sagan är att sakerna har utvecklats mycket bättre på Island än vissa euroländer som Irland. Visserligen sköt arbetslösheten i höjden efter bankkraschen 2008 men är nu endast drygt 7% och på väg neråt. Kronan har devalverats vilket har lett till överskott på affärerna med utlandet och även om det fortfarande råder valutarestriktioner kommer dessa sannolikt att lyftas bort redan nästa år.

Om ingen utanför landet kände till eller uppmärksammade Islands gradvisa återhämtning skulle detta inte spela någon större roll. Men Greker, Irländare och Spanjorer läser tidningar och websidor och några av dem och politikerna som är tänkta att ta ansvar för dem undrar om inte det finns andra vägar att sköta ekonomin."

"Det måste sägas att Europeiska myndigheter har lyckats bemöta krisen i alla dess former på värsta tänkbara sätt."

John Dizard jämför med krisen i Sverige på 90-talet där svenskarna lyckades öka konkurrenskraften och hitta vägen tillbaks i växande global ekonomi. Han menar att möjligen tjänar inte Islands sätt att lösa problemen globalt men i jämförelse med hur EU pumpar in skattepengar  i skuldsatta banker och finanssystem visar Island definitivt på en annan lösning.