Knappt 30% höjning på el och jordvärme till hushåll på Island

1 oktober höjs eltaxorna på Island: elnätet med 40% och elpriset med 11%. Pris på varmt vatten till uppvärmning av hus höjs med 35%. Sammanlagt gör detta 28,5% högre energikostnad för hushållen.

I krisens spår efter bankkraschen kommer denna höjning att leda till att de hushåll som har minst inkomster kommer att få det ännu sämre ställt. Årsuppvärmningen av en 130 kvadratmeter lägenhet höjs från ca 117 tus isk till kr 150 tus kr om året.

Många familjer på Island har förlorat inkomster och är i dag beroende på bidrag från staten för sin överlevnad. Arbetslösheten har ökat, utvandringen ökar i snabb takt och kyrkan har aldrig tidigare behövt dela ut mat till så många.

Den "nordiska välfärdsregeringen" har höjt skatter på vanliga medborgare, skurit ned tidigare rabatter och indexklausuler till sjömän och pensionärer, - stoppat investeringar i infrastruktur och i det hela skurit ned på alla aktiviteter. Många företag har drivits i konkurs men hålls vid "liv" genom konstgjord andning av sina nya ägare: bankerna. Detta har lett till en snedvriden konkurrens där flitiga, skuldfria företagare straffas genom prisdumpningar från konkursbon som banken håller vid liv i hopp om en eventuell framtida försäljning.

Denna enorma höjning på energitaxorna motiveras av ledningen för Islands största energibolag med att den är nödvändig om företaget skall kunna överleva. Samtidigt skär bolaget ned i driften med flera hundra miljoner isländska kronor.

Reykjavik stads opposition som leds av Självständighetspartiet har kraftigt protesterat mot höjningen och menar att stadens invånare inte orkar bära högre energipriser eller skatter. Men den nya politiska majoriteten under ledning av skådespelaren och komikern Jon Gnarr börjar sakta men säkert visa sitt rätta ansikte. Som person anses Jon Gnarr alltmer likna en trist politiker som tar all kritik personligen och komiken verkar hamna i en återvändsgränd nu när den ekonomiska krisens kalla hand stärker greppet om medborgarna.

Islands statsminister med på Time:s lista över världens tio viktigaste kvinnor

Inte för länge sedan skrev jag att Jon Asgeirsson hamnat på listan hos Time över Slimy Bastards, d.v.s. världens slemmigaste skurkar. Då skrev jag i förbifarten att Time skulle kanske fundera på att ta med Islands statsminister Johanna Sigurdardottir, eftersom jag inte håller med henne bl.a. angående regeringens skattehöjningar, statens skuldsättningsgrad, uppgivenheten inför Icesave o.s.v.

Men Time gjorde bättre än så. De lyfte henne upp på listan över världens tio viktigaste kvinnor och Johanna landar där på andra plats.

Det är bara att gratulera Johanna till denna stjärna i karriären. Jag behåller dock rätten att ha än annan åsikt än statsministern ifall hon vill börja förhandla igen med UK och Holland om att få betala Icesave med isländska skattepengar!

Full List

TOP 10 WOMEN

• Julia Gillard, Prime Minister of Australia
• Johanna Sigurdardottir, Prime Minister of Iceland
• Cristina Fernández de Kirchner, President of Argentina
• Dalia Grybauskaite, President of Lithuania
• Angela Merkel, Chancellor of Germany
• Sheik Hasina Wajed, Prime Minister of Bangladesh
• Ellen Johnson Sirleaf, President of Liberia
• Tarja Halonen, President of Finland
• Kamla Persad-Bissessar, Prime Minister of Trinidad and Tobago
• Laura Chinchilla, President of Costa Rica

Read more: http://www.time.com/time/specials/packages/completelist/0,29569,2005455,00.html#ixzz0xjkx5cS3

Norsk professor sågar ESA: Island får inte betala för Icesave

Juridikprofessorn Peter Örebech säger i en artikel i dagens Morgunblad att han inte håller med ESA som skrivit ett brev till Islands regering och där tolkat direktiv 94/19 som statlig insättargaranti med minimum 20 tus evro till insättarna vid en eventuell bankkonkurs.

Enligt Peter Örebech föreskriver direktivet inte att 20 tus euro är en minimigaranti eftersom direktivet talar om i Artikel 7 att "varje insättares sammanlagda insättningar skall täckas upp till 20 tus euro i den händelse insättningarna blir indisponibla." På det sättet skulle ett tusen euro, tio tusen euro osv uppfylla direktivet. Peter påpekar att 20 tus euro inte är ett minimibelopp som ESA påstår. Det är ett maxbelopp.

Vidare skriver Peter att den privata garantifonden är ansvarig - inte staten. Allt annat skulle döda kampen mot olagligt officiellt stöd som snedvrider konkurrensen. Peter Örebech menar att det är olagligt att göra en bilateral överenskommelse mellan stater i syfte att lösa brister i EU:s regelverk som innebär att den isländska regeringen betalar medel till garantifonden. Garantifonden får låna pengar till att fylla på med medel men då får lånen inte vara säkrade av staten. Hela garantifondsystemet bygger på egen finansiering med 0,15% avgift på bankernas totala egendom. En annan väg vore att köpa föresäkringar mot plötsliga förluster. Andra vägar till finansiering finns inte enligt dagens system.

Om fonden inte orkar ta mot en ekonomisk smäll får insättarna helt enkelt dela förlusten med fonden enligt deras insättningar. Om ett annat system skall inledas måste direktiven ändras och dessa bli en bindande lag inom EU. Utländska insättare får finna sig i att följa de isländska lagarna som gäller för privata konkurser.

I sina slutsatser skriver professor Peter Örebech:

"Vare sig Islands regering eller den isländska nationen skall betala för den kraschade Icesave-banken. Landsbanki/Icesave ledningens ansvar är jättestort. Insättare borde med ett kritiskt tänkande ta ställning till bankens ledning innan de anförtror banken sina pengar. Bankernas regler för insättningar är officiellt publicerade och registrerade. Människor som vill tjäna mycket pengar tar samtidigt höga risker.

Med denna lösning skulle ansvaret vara hos dem det skall vara: bankernas ledningar, hos chefen som misslyckades att leda företaget och hålla det flytande. En sådan lösning skadar inte insättarnas förväntningar."

Islands fiskeminister vill stoppa EU-anpassningen

"Det är på tiden att säga stopp". Det säger Islands fiskeminister Jon Bjarnason apropå alla pengar EU:s och Islands skattebetalare skall betala för anpassningen av statliga verk och regelverk på Island för att passa EU inför ett förväntat EU-inträde.

EU har börjat skicka ämbetsmän till Reykjavik för att leda omvandlingsprocessen av det isländska samhället som krävs inför ett EU-medlemskap. EU har avsatt motsvarande 4 miljarder isländska kronor mot isländska statens en miljard för denna omvandling.

Men det finns ett hinder på vägen.

När Althingi godkände medlemsansökan ljög socialdemokraterna om vad ansökan gällde. Det var nämligen "ingen ansökan om medlemskap" utan en ansökan om att "diskutera vad ett medlemskap för Island skulle innehålla" som Islänningarna sedan skulle ta ställning till. Skulle man då tycka att det vore rätt att bli medlem av EU skulle den "egentliga ansökan" skickas till EU och omvandlingsprocessen börja.

Men alla som känner till EU vet att här finns det inget mellanting. Antingen ansöker ett land om att bli en medlem eller så gör det inte det. Många Islänningar känner sig lurade av socialdemokraterna för detta dubbelspel när de nu förstår att Islands EU-ansökan är på riktigt.

En av dem är fiskeministern Jon Bjarnason som menar att det som nu sker överensstämmer inte med vad Altingi har godtagit.

"Jag motsätter mig dyra ändringar på lagar och regelverk för att göra allt klart för EU när ansökningsdiskussionerna avslutas. Då är detta bara en ren omställningsprocess. Det är enligt min mening inte det som Altingi beslutade i frågan."

Jon menar att regeringen mörkar omställningsprocessen men att folk från EU:s TAIEX som är på väg till Island berättar helt ärligt vad avsikten med omställningen är: Att anpassa det isländska statsskicket så att det passar för EU när Island förväntas bli en EU-medlem.

"Jag tror att det är många fler än bara jag som sätter kaffet i vrångstrupen när man förstår att Islands statsskick håller på att ändras innan vi har tagit ställning i frågan om vi vill bli en EU medlem eller inte."

Enligt riksdagsmannen Gudlaugur Thor Thordarson är detta samma metod som använts i östra Europa. Där har man sagt att eftersom skattebetalarna redan lagt så mycket pengar i ändringarna "är det lika bra att köra hela vägen och bli medlem så investeringen inte förloras."

Förhöret över Sigurd Einarsson f.d. chef Kaupthing Bank avslutat

Sigurdur Einarsson, f.d. chef Kaupthing Bank har släppts och är fri att resa vart han vill. Statsåklagarens första förhör med honom är avslutat för denna gången. Statsåklagaren var sparsam med orden när journalisterna frågade om det hade varit en överenskommelse med Sigurd när han kom till förhöret på Island att han fick fritt resa efter förhöret.

Sigurdur Einarsson har varit efterlyst av Interpol i några månader. Han är bosatt i London finaste kvarter. Statsåklagarsidan har fått en förstärkning vid alla förhör och snart väntas en våg av åtal för bedrägerier och ekonomisk brottslighet.

Under samma tid undergrävs vanliga människors möjligheter att påverka sina liv. Bland annat av bankernas och regeringens förhållningssätt till hanteringen av skandalen med de olagliga "korglånen".