Klimatet verkar ha hårdnat i den politiska debatten. Om jag lyckas återge den som den verkade på mig så håller ett tvådelat land på att växa fram. Å ena sidan socialdemokraterna som gör allt för att få Island med i EU - å andra sidan alla andra som vill ta Island ur krisen och vänta med medlemsansökan till EU tills senare. De senare är mer än två tredjedelar av befolkningen enligt säkerställda opinionsundersökningar.
Klart är att regeringens politik inte har hjälpt landet ekonomiskt. Islands byrå för statistik publicerade siffror i förra veckan där det mesta pekar åt fel håll: landets skuldsättning ökar, kostnaderna för arbetslösheten växer, produktionen och konsumtionen faller. Med andra ord, tillväxten är på minus och har varit det de senaste 18 månaderna. Minus hela 8,4 % andra kvartalet i år vilket är långt över Greklands minus 3,5 % och Lettlands minus 3,9% under samma period.
Inget bra betyg för regeringen som sagt. Men hör och häpna, när Altingi fortsatte verksamheten efter semestern kom statsministern och finansministern fram och påstod att landet var på väg att ta sig ur krisen och att alla siffror pekade åt "rätt håll". Men det var dagen innan den statliga byrån publicerade sina siffror förståss.
Den isländska regeringen har bytt ut några ministrar och tagit in några nya. En manöver som räddar regeringen från en missförtroende omröstning som skulle kunnat kostat handelsministern. Han hade nämligen ljugit till Altingi och nationen angående korglånen och sagt att de var helt lagliga trots att jurister tidigare varnat departementet om motsatsen.
Och ännu en gång försöker den socialdemokratiska regeringen att blidka UK och Holland med ett nytt utspel i Icesave frågan. Under förra veckan hade Islands delegation ett möte med sina brittiska och holländska kollegor bara för att mötas av samma attityd som tidigare: betala eller! Men tidigare hot om att Island inte skulle få lån hos Internationella valutafonden har visat sig vara bluff. Hotet om att inte få gå med i EU kvarstår. Det svider hos S som har EU-inträdet som den enda och yttersta politiska frågan på dagordningen.
Icesave frågan som nu blötts och stötts av många respekterade juridiska begåvningar i Europa, har efter den norska professorns Peter Örebech genomgång och analys fått en helhetsbedömning enligt min mening: Det är olagligt för stater att betala ut pengar till garantifonder som gått i konkurs. Direktiv 94/19 förbjuder snedvriden konkurrens och beloppet 20 tus evro (nu 50 tus evro) är ett maximibelopp - och inte ett minimibelopp som så många har trott i debatten. Om jag tolkar Peters argument rätt så har det varit olagligt av regeringarna i UK och Holland att betala ut full ersättning till sina länders medborgare för Icesave.
Folk är arga på Island. Förtroendet för politikerna har fått sig en rejäl smäll. Detta har tagit sig uttryck i valet till Reykjaviks stadsfullmäktige där ett nytt parti utan politisk agenda har fått en stor del av rösterna och en komiker valts till borgmästare. Många politiker på Altingi är rädda för att de förlorar sina platser i nästa val till Altingi som skall hållas om drygt två år om regeringen håller så länge.
Men folk är fram för allt förbannade på att den ekonomiska brottsligheten kunde utvecklas så långt att det fick hela Island på fall. Jakten på skurkarna går för långsamt tycker många av dem jag pratade med. Det tar luften ur folk. Regeringens handlingsförlamning gör bara situationen värre och uppgivenheten sprider sig. Man börjar sätta likhetstecken mellan ekonomiska svindlare och vanliga politiker.
De som har råd och kan flyttar bort eller planerar att flytta bort. De som blir kvar har allt mindre att röra sig med. Självmordsfrekvensen ökar.
Det värsta enligt mina intryck är att en tonen i debatten blivit tuffare, - så tuff att vissa vill bokstavligen se huvuden ryka och blodet rinna för att åstadkomma ändringar. Även om detta i nuläget är ord -- så väcker de obehag. Ofta föregås handling med ord och tanke. Jag hoppas verkligen att ingen Islänning blir så förtvivlad att han eller hon griper till olagliga handlingar. Det skulle förvärra situationen för alla.