söndag 20 juni 2010

Politiskt spel om Island

Flera ledande tidningar som Financial Times och EU Observer publicerar artiklar där det påstås att EU kommer att kräva att Island godtar UK och Hollands Icesave-fakturor före ett eventuellt EU-medlemsskap. Detta förnekas av såväl Islands finansminister Steingrimur Sigfusson och Islands huvudförhandlare Stefan Johannesson. De påstår att Icesave och Islands EU-medlemsansökan är två olika saker.

Vi är vana vid att höra det omvända - i alla fall från finansministern. Hela tiden har han framfört UK och Hollands hotelser om en bråd ekonomisk isolering för Island och veto mot medlemsskap i EU om inte Island går med på ländernas Icesave-krav. Kanske har folkomröstningen ändrat hans sätt att uttrycka sig. Han säger i Morgunbladet att han inte är för Islands EU-ansökan vilket pekar mot en stor spricka inom den Isländska regeringen.

Enligt journalisten Leigh Philips hos EU Observer (Leigh Philips artikel hittar du här) har han fått det bekräftat av Holländska diplomater att de lyckats övertala resterande EU-länder att Icesave inte är en bilateral sak utan en fråga för hela EU. Refereras till ESAs brev till Island i maj angående en anklagelse om att Island brutit mot EES avtalet genom att inte kompensera Icesave-insättare i UK och Holland.

I en kommuniké från ministerrådet - till största delen skriven av holländare enligt Philips - står det att medlemsförhandlingar skall inledas med Island " ...med hänvisning till existerande åtaganden sådana som har identifierats av EFTA Surveillance Authority (ESA) under EES-avtalet och andra svaga områden inkluderat finansiella tjänster."

Klart är - om man ska tro att EU verkligen menar som är Philips uppfattning, att hela EU ställer sig bakom UK och Hollands krav, då betyder det helt enkelt att Island inte kan bli en EU-medlem förr än Island gått med på UK och Hollands Icesave-krav.

I så fall är ESA bara ett verktyg för att demonstrera den politiska makten bortsett från den juridiska verkligheten. Jag har tidigare skrivit om Islands "internationella åtaganden" enligt EES-avtalet som Island har uppfyllt för länge sedan och inte på något sätt förbinder Isländska staten för att ta på sig kraven enligt UK och Hollands framställning i Icesave-frågan.

Problemet för Islänningarna har varit och är - att EU inte velat ge en juridisk prövning av sitt eget regelverk, – kanske på grund av kännedom om dess brister. EU:s ledare har tittat bort när UK genom missbruk av internationell lag mot terrorism attackerat Isländskt näringsliv och vållat en stor ekonomisk skada för landet.

Jag har hela tiden kritiserat EU:s ledare för att inte ta upp Icesave inom EU för att belysa bristerna i EU:s regelverk. Det är orimligt att Island - ett land på 320 tus invånare skall ensamt axla hela EU:s ansvar för gränsöverskridande bankverksamhet. Det är naturligtvis en sådan prövning som skall ges en möjlighet för att rättvisan får komma till tals.

I och med att EU nu skall inleda medlemsförhandlingar med Island och öppna ett EU-kontor i Reykjavik till hösten så kommer denna fråga att bli en utslagsfråga för hela processen. EU kommer att tvingas bevisa vad man menar med "Islands internationella åtaganden" och vilka dessa är enligt EU:s uppfattning. Då måste man enligt mitt sett att se, hänvisa till EU:s eget regelverk och hur Island förhåller sig till det.

Annars blir det bara ett politiskt spel där EU kanske i syfte att påverka den svaga EU-opinionen på Island kommer med ett Icesave utspel, exempelvis "EU åtar sig att lösa Icesave frågan med UK och Holland om Island röstar ja till att bli en EU-medlem."

Risken är att ett sådant utspel skulle bara ytterligare undergräva EU:s image på Island.

Men EU har väl nog med egna problem? Spanien kommer att kräva mycket mer euro av medlemsländerna än Grekland hitintills fått som inte räcker långa vägar för att lösa problemen i Grekland. Risken är att hela EU-klimatet kommer att bli så otrevligt att de politiska ledarna "inte hinner med" lilla Island.

Då fortsätter spelet där den största har det sista ordet.

Lagar? Vad är det för något?


Indexreglerade isländska lån får ej kopplas till utländsk växelkurs

Enligt docent Eyvindur Gunnarsson vid Islands Universitet är Högsta domstolens dom angående bindning av lån i isländska kronor till utländsk valuta principiell och avgörande. Han menar att exempelvis husägare med liknande lån behöver inte stämma eftersom domen är helt vägledande.

"Domen är tydlig och omfattar alla typer av lån, billån, huslån och alla andra lån. Högsta domstolen har fastställt principen," säger Eyvindur Gunnarsson i en intervju i Morgunbladet.

Tidigare hade Eyvindur kritiserat bindning av lån till utländsk valuta och hänvisat till gällande lagar. Det samma gjorde Högsta domstolen i sin dom med referens till lagar från 2001. Eyvindur Gunnarsson arbetade i den speciella kommitté som tog fram grunden till lagändringen. Om man får lån utbetalt i isländska kronor är det förbjudet att knyta just det lånet till utländsk valuta. Då är lånet - i alla fall för de som lånar till hus och hem - indexreglerat på Island. Om man väljer att ta lån i utländsk valuta får lånet inte indexregleras efter den isländska kronan.

Det är således helt klart att alla lån som utbetalades i isländska kronor får inte kopplas till utländsk växelkurs.

Tidigare näringslivsminister Valgerdur Sverrisdottir säger att det är helt otroligt att finansbolagen kunnat hålla på under så lång tid med olaglig utlåning. Enligt henne, var det klart för näringslivsdepartementet att kopplingen mellan den isländska kronan till utländsk växelkurs i låneavtal var olaglig. "Jag har svårt att se annat än att det har varit Finansinspektionens uppgift att kontrollera den saken."

Finansbolagen håller på att räkna ut konsekvensen av domen. Några av dem visar öppet motstånd och tror att domen inte gäller för deras långivning.

Gräsrotsorganisationerna är mycket glada och säger att detta kommer att rätta till ett missförhållande som drabbat väldigt många Islänningar.

Jag känner en familj som lånade 1,6 milj ISK till en bil för fyra år sedan. I dag - trots amortering varje månad - är lånet över 3 milj ISK. Det finns många liknande exempel.