I Taiwan förklarar man med tecknat och på ett enkelt sätt

Regeringen sitter kvar på Island

Islands regering sitter kvar efter missförtroendeomröstningen.
Det är mycket illa för det sargade Island. Det är mycket illa för
Alltingi som nu åtnjuter rekordlågt förtroende hos befolkningen. 

Den lilla gnistan av hopp som föddes om att Islands regering skulle avgå eller bli avsatt släcktes i omröstningen på Alltingi i kväll. 32 ledamöter ville att regeringen skulle finnas kvar, 30 att den skulle avgå.

Därmed är drömmen om att återställa balansen mellan parlamentet och nationen genom nyval kvävd denna gång. Många hade hoppats på nyval mot våren för att kunna rösta in nya kandidater eftersom representationen på Alltingi inte alls motsvarar väljarna som exempelvis Icesave- omröstningarna har visat.

Enligt min och många andras mening har Island aldrig haft sådan inkompetent regering och den har tappat omvärldens förtroende när den inte får igenom sina frågor. Därför är det orimligt att den sitter kvar.

Många pekade på i kvällens debatt att Socialdemokraterna satt med i den tidigare regeringen när bankerna föll och det finns samband mellan partiet och Jon Asgeirs tidigare Baugs imperiet. Detta är mycket känt på Island och har starkt bidragit till den vantro som folk fått på Alltingi som deras institution.

Att den rödgröna regeringen sitter kvar efter alla skandaler med lagbrott gör att Island idag påminner mer om det som brukar kallas för en bananrepublik än en modern demokratisk stat. Några exempel: statsministerns lagbrott mot jämställdhetslagen, miljöministerns lagbrott mot tjänstelagen och Alltingis hån mot Högsta Domstolens utslag som ogiltigförklarade valet till det s.k. "konstitutionsparlamentet". Då  tillsatte Alltingi självt personerna till "konstitutionsparlamentet" i stället eftersom valet var olagligt.

Regeringens krig mot sina landsmän fortsätter. Situationen kommer att bli allt mer ohållbar med varje dag som går efter det här. Till slut kommer någonting att ge vika. Frågan är bara vad.

ÄNTLIGEN! Missförtroendeomröstning på Alltingi.

Bjarni Benediktsson ordf.
Självständighetspartiet

I dag kom ett förslag om missförtroendeomröstning på Alltingi angående Islands regering. Förslaget kommer från Självständighetspartiet och föredrogs av ordföranden Bjarni Benediktsson som sa:

"Regeringen har vare sig folkets stöd eller folkets förtroende i landet. Den prioriterar inte i Islänningarnas tjänst.  Den brister i framtidsperspektiv och den brister i förståelsen att människor är nationens värdefulla resurs. Det är en resurs som vi ska ta vara på. Det är av ett nationellt intresse att vi får till stånd ett val så tidigt som möjligt. Det kommer att återställa förtroendet mellan parlamentet och nationen när vi löser det problem som finns på dagordningen och sist men inte minst kommer det att återställa förtroendet för denna viktiga och inflytelserikaste institution som Island äger. Därför måste vi nu utlysa val. Jag lägger fram en proposition om missförtroendeomröstning angående regeringen i dag."

Förslaget är lagt.

Jag hoppas parlamentsledamöterna fattar modet och röstar mot regeringen så den avgår och därmed befriar befolkningen från fortsatt vanstyre.

Bjarni Benediktsson har helt rätt angående återupprättande av folkets förtroende för Alltingi som Islands viktigaste representativa församling. Isländska folket får endast genom ett nyval möjligheten att välja in sina representanter och återställa balansen mellan sig och representanterna på Alltingi. Detta är ett mycket viktigt steg i den helande demokratiska processen som Islänningarna initierat efter bankkraschen.

TACK Självständighetspartiet!

Bankens ägor borde först betalas ut innan vanliga människor tillfrågas att betala för konkursboets skulder

Internationella nyhetsbyråer är nyfikna på
vad Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson
har att säga om Icesave. Här i en intervju hos BBC.

Islands President är en prima förespråkare för den Isländska saken. Den internationella fokusen på Icesave-folkomröstningen på Island är stor och av någon anledning är intresset störst att höra vad Presidenten har att säga.

I en färsk intervju hos BBC säger Presidenten att:

"Jag tror att huvudbudskapet (enligt folkomröstningen) är att bankens ägor borde först betalas ut innan vanliga människor tillfrågas att betala för konkursboets skulder."

Presidenten menade att både Storbritannien och Holland skulle få nästan alla sina om inte hela kraven betalda med Landsbanki konkursbos ägor. Han sa att detta skulle bli den största enskilda utbetalningen i Islands hela historia.

"Vi kan inte ha ett banksystem med privata banker, där direktörerna kan ta ut bonusar, aktieägare bli rika när det går bra men sen ska notan skickas till skattebetalarna när banken drivs med förlust eller går i konkurs. Andemeningen i EUs regelverk är att privata banker ska inte erhålla statligt stöd som kan snedvrida konkurrensen."

Klicka här för att komma till sidan med intervjun hos BBC.

Felaktig mediabild av Icesave-tvisten i Sverige. Lyssna på Islands President istället.

Islands President Hr. Olafur Ragnar Grimsson om Island hos Bloomberg.

Presidenten förklarar folkomröstningen på Bloomberg

I nästan all svensk media påstås det att Isländska staten har en "skuld" till UK och Holland och Islänningarnas nej tolkas lätt som en vägran att betala tillbaks "skulden". Inget kan vara mer fel. Sanningen är den att Island följer EU:s regelverk genom EES-avtalet och konkursboets garantifond kommer att täcka maxgarantibeloppet på 20 tus euro med råge. Faktum är att när bankerna föll på Island, då stiftade Althingi en lag baserat på nödvärnsrätt (force majeure) som säkrade Icesave insättare i UK och Holland prioriterat företräde före andra kravägare i Landsbankis konkursbo.  

Islänningarna har sagt hela tiden: Vi betalar det vi ska betala enligt regelverket. Men det vill inte UK och Holland som kräver att  Isländska skattebetalare tar på sig det ekonomiska ansvaret för privata Landsbankis konkursbo. Det hör till saken att "avtalet" skall följa engelsk lag men inte EU:s eller Islands. Dessutom kräver UK och Holland ekonomiskt ansvar av den Isländska staten för deras regeringars beslut att a) i UK ersätta brittiska insättare till 100 % oavsett belopp och b) i Holland ersätta holländska insättare med upp till 100 tus euro.

Att regeringarna i dessa länder fattade sina beslut är naturligtvis helt och hållet deras sak. Islänningar röstar inte vem som ska regera i UK eller Holland. Det är helt fritt fram för varje lands regering att betala utöver garantifondernas maximigaranti enligt EU:s regelverk. Däremot menar Islänningarna att varje lands regering måste ansvara för sina handlingar. Om de gör misstag eller fel kan de inte bara skicka notan till någon annan. Allt Islänningarna vill är att man följer EU direktiven. Men UK och Holland vill någonting annat.

Det snackas också om att EFTA kommer att döma Islänningarna för att ha brutit mot uppföljningen av lagen om bankernas garantisystem på Island. Men EFTA har inte ens fått in de handlingar de frågat efter hos den socialdemokratiska regeringen på Island i ärendet. Det går att spekulera i vad som helst men det måste rimligen vara ett minimum krav att myndigheterna får utöva sin rätt att få tillgång till korrekta handlingar innan de fattar sina beslut. Eller?

Landsbanki köpte in sig i det brittiska garantisystemet och satte undan pengar enligt försäkringen och hade med detta dubbel försäkring. Men alla förstår att även om 3, 5 eller för den saken skull 10, 20 eller 30 % räcker inte långt när ett helt lands finansiella system brakar ihop som det gjorde på Island. Enligt "avtalet" som Islänningarna sa nej till i lördags lades hela ansvaret för finansmyndigheternas tillsyn ensidigt på Island. Vare sig UK eller Holland tog något ansvar för sina länders finansmyndigheter som de ändå har enligt EU:s regelverk.

När Islands banksystem växte sig 10 ggr större än Islands ekonomi kunde detta endast ske med "hjälp" av större utländska banker, finansbolag, gällande regelverk och myndighetsgodkännande i respektive länder. Det är naturligtvis fullständigt galet av UK och Holland att försöka kräva Islands skattebetalare på pengar för fel som härstammar från beslut och situationer utanför Islands möjligheter till påverkan. Och ovanpå allt: kräva ränta på det hela! Detta är inte bara att komma undan för lätt. Detta är en utpressning.

Det var bra av lilla Island att visa omvärlden att man låter inte stora, tunga spelare vinna bara på grund av muskelstorleken. Till vilken nytta är all predikan om att följa lagar och regler om de skall kastas över bord när de behöver användas?

Islänningarna enade bakom Islands President på demokratins grund: Att få själva bestämma sitt öde

Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson på dagens
presskonferens på Bessastadir angående Icesave

Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson läste upp sin deklaration angående folkomröstningen om Icesave på Bessastadir kl 17. 00 svensk tid. I deklarationen underströk presidenten att det är helt fel som många framhåller att folkomröstningen handlar om Island skall betala eller inte betala till UK eller Holland för Icesave. Både UK och Holland är säkrade mellan 7 - 9 miljarder dollar och kommer att få så mycket som 2 miljarder pund i första utbetalningen från Landsbanki konkursbo redan i år. Detta är väldiga belopp mätt med Islands mått. Island har sagt nej till att gå med på UK och Hollands krav på att att den Isländska staten tar över konkursboet och garanterar utbetalning på hela det belopp + ränta som UK och Hollands regeringar bestämde sig för att betala sina landsmän och vida överskrider insättningsgarantin enligt EU:s regelverk.

Presidenten menade att debatten för det mesta varit saklig och informativ och nationen på ett övertygande sätt visat sin förmåga att fatta egna beslut i frågor som Icesave. Nu när beslutet är taget, sa presidenten, "är det viktigt att alla talar för vår gemensamma och starka sak med enhetlig röst." Hr. Ólafur Ragnar Grímsson nämnde alla de möjligheter Island har inom näringslivsutveckling och nämnde fiske, turism, IT, hållbar energi, industriproduktion och många andra grenar där isländska företag samarbetar med utländska och håller Island igång. Han menade att näringslivets talesmän borde tala mer om för speciellt de unga om vilka möjligheter isländska företag erbjuder människor på Island. 

Presidentens deklaration på engelska går att ladda ned här.

Deklarationen i en snabb översättning följer här.

Islands Presidents Deklaration

På grund av resultatet av folkomröstningen om Icesave

Nationen har nu fattat sitt beslut och utom tvekan axlat det ansvar konstitutionen utrustar den med. Gott valdeltagande och omfattande och saklig debatt i upptakten till folkomröstningen visar hur viktig och avgörande angelägenhet den var i nationens sinne.

Även om resultatet kan framstå olika i människors tycke bör alla respektera nationens rätt till självbestämmande. Resultatet får inte dela oss eller initiera längre kontroverser ty nu är det viktigare än någonsin att vi står tillsammans.

Nationen har på ett märkbart sätt visat hur mycket väl den klarar av att leda komplicerade fall till sin lösning. Det avtal som låg på bordet för drygt ett år sedan avslogs på ett avgörande sätt. Nu när ett avtal med väsentligt mindre ekonomiska åtaganden las fram till beslut fick det ett betydelsefullt stöd även om majoriteten var emot. Teorin om att nationen inte kan ha slutbestämmanderätten i komplicerade sakfrågor har därför visat sig vara utan grund. De båda folkomröstningarna bevisar att direkt demokrati är en lyckad väg att gå för att lösa problem som för institutioner är en svår uppgift. Förhoppningsvis ger denna erfarenhet form åt Islands demokratiska skick i framtiden.

Folkomröstningarna om Icesave både den som var nu och den som hölls ifjol har medfört viktiga förtjänster.

De har möjliggjort för nationen att återhämta sitt demokratiska självförtroende och stärkt uppfattningen att nationen ska agera i egna frågor. Sammanbrottet medförde inte bara enorma ekonomiska förluster. Det förlamade även nationens vilja, drog ned folkets mod i landet. Behovet av att finna stöd i demokratin växte. Genom folkomröstningarna har nationen åter hämtat självförtroendet; visat att den har makten att avgöra svåra frågor. Detta är en dyrbar lärdom.

Islands sak åtnjuter ett omfattande stöd i internationellt perspektiv. De krav som Storbritannien och Holland vidhöll hela året 2009 har i efterhand fått hård kritik ty de är bristfälliga i saklig tyngd och rimlighet.

Den isländska nationen har två gånger talat klart i denna fråga i överensstämmelse med de demokratiska ideal som är Europas viktigaste bidrag till världshistorien. Detta måste ledare för andra stater och internationella institutioner uppskatta och värdera. Lösningar på motsättningar som härstammar från finans och misstag hos banker måste ta del av de demokratiska spelregler som formar Västvärldens statsskick.

Trots folkomröstningens resultat då ligger det i Icesave sakens natur att Storbritanniens och Hollands statskassor kommer att få enorma summor till sig från Landsbanki konkursbo och de första utbetalningarna påbörjas inom några månader. Sammanlagt kan dessa betalningar till britter och holländare från bankens konkursbo komma att bli drygt 1.000 miljarder isländska kronor.  Det är därför fel att påstå att britter och holländare får inget i sin hand.

På den resa vi har framför oss är det tydligt att islänningarnas ställning är stark. Det måste vi alla ha i åtanke, speciellt de folkvalda. Vi har visat förhandlingsvilja och rimlighet men även stått på vår demokratiska och lagliga rätt.

Under den kommande perioden är det viktigt att hålla nationens sak högt uppe i de internationella diskussionerna, föra fram starka argument med enad röst.

Islänningarnas styrka bor inte uteslutande i nationens demokratiska vilja utan även i den styrka som bor i själva folket samt landets naturresurser. Trots att banksammanbrottet medförde olika svårigheter har ett gott resultat uppnåtts inom många näringar den senaste tiden. Bland annat avser detta fiskerinäringen, turism, flygnäringen, tung industri, IT, matproduktion, design, läkemedelsindustri och andra branscher.

Landets naturresurser blir ständigt värdefullare i ett globalt perspektiv, landets geografiska position i nord Atlanten attraherar många stater att samarbeta med oss; utbildning, kultur och kreativitet skapar innovationer inom många områden.

 Det är angeläget att vi nu förenas och stärker samhörigheten efter det beslut som nationen har tagit. Använd fördelarna av det som vi gör väl men vi behöver även stärka diskussionerna om resultat, möjligheterna och framtiden.

Bessastadir 10 april 2011

Ólafur Ragnar Grímsson

Slutresultatet blev en trygg majoritet på 60% som sa nej till UK och Hollands Icesavekrav

När alla rösterna var räknade i gårdagens folkomröstning om Icesave på Island visade det sig att 60 % röstat nej och 40 % ja. Majoriteten känns därför övertygande och det som flesta önskade sig oavsett vilken sida som vann. Vid knapp marginal hade slitningarna fortsatt och Islänningar har nog annat att göra än bråka i dessa tider.

Valdeltagandet blev 75 % som är 12 % bättre än fjolårets folkomröstning fast det når inte riktigt upp till val till Althingi som brukar ligga på ca 85-87 %.

Island vägrar begå ekonomiskt självmord - Iceave fällt med 58% mot 42%

Första ritningen enligt Wikipedia av den isländska
fjällkvinnan tecknat av Baptist Zwecker ur Icelandic
Legends från 1866. Fjällkvinnan representerar det
isländska folket. Hon har iskrona på huvudet med
sprutande flammor. På ena axeln sitter korpen, Odens
forna rådgivare. Havet sköljer världens sagor till kvinnan.

När över hälften av rösterna är räknade står det klart att Islänningarna för andra gången förkastat UK och Hollands Icesave krav i en folkomröstning. 58% har sagt nej, 42 % har sagt ja. Valdeltagandet var mellan väl över 70% vilket är 10% högre än i Icesave-valet ifjol.

Nu står det absolut klart - för andra gången - att den socialdemokratiska rödgröna regeringen har inget mandat i denna fråga. Regeringen har enligt min mening inget mandat att sitta kvar, ännu mindre nu än efter första nejet. Men ministrarna i denna regering har gång på gång visat att de har ingen respekt vare sig för folket, republikens konstitution eller Högsta Domstolen. Regeringens liv är på ända, inget kan stoppa det - inte ens ministrarna själva hur mycket de än försöker klamra sig fast i stolarna.

Att ledamöterna på Althingi står så långt från folket som resultatet visar är ett krav från Islänningarna om nyval och att nya ledamöter väljs in i parlamentet som har bättre kontakter med folket än de 44 parlamentsledamöterna som ville kasta landet under UK och Hollands laglösa ekonomiska krav. Hade Icesave-lagen gått igenom hade Island frånsagt sig sina juridiska rättigheter eftersom Icesave-kraven skulle följa engelsk lag enligt den nya lagen. Tack och lov har nej-sidan stoppat detta och då finns det en chans att om nu saken går till domstol att prövningen sker både enligt europeisk rätt och isländsk lag. Väljer UK och Holland att stämma Island i Icesave-frågan slutar den rättstvisten hos Islands Högsta Domstol.

Hur som helst, Islands nej är en frisk fläkt i kampen mot förstatligande av privata bankers hänsynslösa risktagande. Det strider mot allt sunt förnuft och sunda finanser att vanliga människor ska betala notan för bankernas risker och som i Islands fall ännu ej dömda skalbolagsdirektörer. Landsbankis tidigare bankdirektörer finns med på listan över världens rikaste personer och skulle själva kunna lösa ut bankens konkursbo. De går fortfarande fria medan notan skickas istället till Islands skattebetalare. Vad är detta för slags rättvisa eller solidaritet?

Vi kan glädjas över att demokrati råder på Island och folk får möjlighet att säga sitt. De flesta väljarna verkade ha fattat sina beslut efter noggrant övervägande enligt gårdagens många intervjuer med folk utanför vallokalerna på Island.  Mer om detta senare.