Många har blivit besvikna som följde rättegången menar huvudpersonen Geir Haarde

Geir Haarde tidigare i dag när han
talade med pressen

När riksrätten avslutade i dag så har alla förhör och slutpläderingar genomförts. När huvudpersonen, Geir Haarde, Islands tidigare statsminister, lämnade rätten växlade han några ord med pressen utanför:

"Jag vill säga det här och nu att jag är mycket glad att denna fas i rättegången är över. Jag tackar min försvarare och hans folk för deras arbete under denna rättegång. Nu blir det domstolens att väga ifall jag brutit på ett straffbart sätt i tjänsten. "

"Jag uppmanar alla - även mediamänniskor - att ge domstolen fred att fullfölja sitt arbete. Jag menar att processen här i Nationalkulturiska huset har varit mycket lärdomsrik."

"Jag väntar på resultatet helt utan fruktan. Jag är oskyldig från alla anklagelserna och jag är optimistisk på domens slutsats. "

Geir avslutade med att han efter att dom kungörs kommer att tala mera och då längre med pressen.

Svindlande vackert norrsken över Island

Bilden som fascinerar tom NASA USA

Under förra veckan inträffade utbrott på solytan som nådde jordens magnetfält som skapade dansande norrsken på himmelen över Island. Bilden tagen av en amatör har rest jorden runt, t.o.m. på NASAs hemsida USA.

40 vittnen i förhör på på sju dagar hos Islands riksrätt

Geir Haarde, Islands tidigare statsminister tillsammans med sina
döttrar Ilia Anna Haarde t.v. och Helga Lara Haarde t.h.

Alltingis majoritets sammanbitna
åklagare Sigridur Fridjonsdottir

Nu är förhören över vittnen avslutade hos den politiskt tillförordnade riksrätten på Island. Åklagarens plädering var på eftermiddagen i dag och försvarets blir i morgon. På eftermiddagen i morgon räknas åklagare och försvar färdigställa sin talan och då kan domarna börja sitt arbete som räknas ta upp mot sex veckor innan dom avkunnas.

På sju dagar har politiker, tjänstemän, bankanställda, riksbanksanställda, konkursförvaltare i bankerna samt specialister svarat på åklagarens och försvarets frågor. Mest har frågorna rört de områden som åtalet menar att Islands tidigare statsminister Geir Haarde brustit i tjänsteutövning av sitt ämbete. Det avser 1. Att Geir Haarde försummat att vägleda den samarbetsgrupp för finansiell stabilitet som arbetade mellan riksbanken och departementen. 2. Att Geri Haarde brustit i att minska banksystemet. 3. Att Geir Haarde inte följt upp att Landsbanki Icesave konton blev flyttade till bolag i UK samt 4. Att Geir Haarde inte hållit speciella regeringsmöten angående hotet om kommande bankkris. Dessa påstådda brott ska ha ägt rum mellan februari 2008 tills oktober 2008. 

De flesta av vittnena var samstämmiga i att under 2008 var det redan för sent att göra något. Även om Islands riksbank visste att bankledningarna och deras fina internationella revisorsbyråer ljög om situationen så kunde man inte offentliggöra saken eftersom det skulle i så fall ha påskyndat raset. T.o.m. några av Självständighetspartiets tidigare ordförandes politiska meningsmotståndare, socialdemokraterna, tog upp handsken för Geir Haarde och menade som dåvarande näringsminister Björgvin Sigurdsson att det stod "skrivet i skyn" att ingenting kunde göras för att rädda banksystemet under den perioden som åtalet gäller.

Flesta var medvetna om att skulle en av Islands tre största banker falla skulle den dra de övriga två med sig i fallet. Många av bankernas tjänstemän menade att den verkliga orsaken till bankernas fall på Island var att de inte kunde låna mer på de internationella finansmarknaderna. Inte oväntat kom mannen som fällde krokodilstårar på Alltingi över att Geri Haarde skulle ställas inför riksrätt, dvs nuvarande alltmöjligtministern Steingrimur Sigfusson och vittnade om hur han själv minsann sett farorna raddas upp och varnat för den kommande krisen men ingen lyssnade på honom. Han blev "chockad" när han fick höra om att Icesave fanns och han genast förstod han att staten hade ansvaret för dessa konto.

Fortsättning följer

Islands regering vill ta bort presidentens rätt att hänvisa lagar till folkomröstning

Enligt Islands konstitution har landets president möjligheten att vägra signera lag från Alltingi och skall då landets befolkning folkomrösta i frågan. Detta inträffade två gånger under Icesave attackerna från UK och Holland där Alltingis majoritet gick med på att överföra bankernas privata förluster till skattebetalarna.

I båda omröstningarna sa Islänningarna tydligt NEJ VI BETALAR INTE FÖR HAVERERADE PRIVATA BANKER! DE FÅR TA SITT ANSVAR SJÄLVA!

Nu vill Islands rödgröna socialdemokratiska regering ta bort denna möjlighet från presidenten och det isländska folket.

I ett brev till det s.k. "konstitutionsrådet" skriver Alltingis regeringsrättsliga kommitté att nu när rådet kallas samman igen skall de speciellt svara på frågan om det inte går att ta bort denna demokratiska rättighet från konstitutionen.

Anledningen som ges är att "eftersom lagstiftarens möjligheter begränsas i och med nya bestämmelser då är det onödigt att presidenten har denna möjlighet kvar (vägra underteckna lag från Alltingi)."

I "konstitutionsrådets" förslag får folk kräva av Alltingi att få folkomrösta men då med begränsningen att det inte avser ekonomi eller statliga avtal med utlandet (läses EU). Denna begränsning försöker man införa i landets konstitution bakom ryggen på det isländska folket eftersom man kräver att vid en omröstning skall folk medta en helt ny konstitution eller behålla den gamla.

Vad kan man säga? Att vänster gröna och sossar är vänner med folket och demokratin?

Tvijjj!!!!

Insättarnas garantier baseras på bankernas garantifonder - inte på statligt stöd

Äntligen svarar regeringen som folket vill (efter två folkomröstningar och massor av bråk)

Den isländska staten har skrivit ett brev till ESA (Efta Surveillance Authority) och fullständigt sågat institutionens anklagelser om att Island brustit i införande av lagen om bankernas garantifonder på Island enligt EES-avtalet. Island kräver att EFTA-domstolen avvisar institutionens krav på Island som felaktiga och grundlösa.

I brevet framgår att Island inlett lagen om garantifonder helt i överenskommelse med EES-avtalet samt att inget garantisystem håller mot en fullständig ekonomisk kollaps såsom skedde på Island. Vidare så rättas ESA till på punkten om att Island prioriterat konkursboets utbetalningar efter nationalitet eftersom vare sig garantifonderna eller staten har ersatt isländska sparare samt att Landsbankis konkursbo kommer att betala insättare oavsett nationalitet.

Brevet konstaterar att enligt ESA skulle den isländska staten gripit in och ersatt sparare med pengar när garantifonderna tog slut. Inget sådant krav finns i EU direktivet för insättares garantier och ingen medlemsstat räknar med sådana krav. Om så vore fallet har man räknat ut att vid en total bankkollaps skulle EU staternas kostnad uppgå till sammanlagt 83% av deras BNP. Denna tolkning hos ESA skulle i en svår ekonomisk kris kunna leda till att medlemsstaterna går i konkurs med totalt socialt kaos till följd. ESAs tolkning står i klar kontrast till EU direktiven eftersom dessa på inget sätt förordar statlig garanti när garantifondens pengar tar slut. Tvärt emot så förbjuder EES-avtalet statligt ingripande eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen.

I brevet sägs att insättare i UK och Holland fick ersättningar från dessa länders garantisystem vilket i sin tur får ersättningar från Landsbankis konkursbo. På så sätt har ingen gått miste om garantipengarna enligt lagen.

I brevet hänvisas till andra stater som sökt om tillstånd för att stödja banker och finansinstitut på olika sätt i bankkrisens spår. Ingen har sagt att de inte behövt söka speciella tillstånd eftersom lagen om garantifonder kräver statliga medel när fonderna gör slut på pengar. Det visar tydligt att ingen stat har skyldigheten att automatiskt gå in med pengar till garantifonderna.

Det blir mycket intressant att följa EFTA domstolens utslag. Det kan påverka tolkningen av hela systemet med garantifonder inom EU. Ifall domstolen dömer mot Island i frågan visar det sig att EU medlemsstater har mycket större skyldigheter än tidigare sagts och därmed skulle länder som Spanien, Italien, Portugal, Grekland, Irland m.fl. kunna förklaras konkursmässiga.

Detta är första gången som frågan om EU-direktiven kommer tas upp i en domstol.

Även Glitnir Bank stämmer PriceWaterhouseCoopers för falska räkenskaper

Även Glitnir Bank stämmer revisionsfirman PriceWaterhouseCoopers på Island för felaktigheter angående bankens årsredovisning innan bankkraschen på Island 2008. Fallet tas upp i Reykjaviks tingsrätt den 12 april.

Bankens ledning menar att revisionsfirman ej har redovisat partners ekonomiska förhållanden på ett korrekt sätt samt att årsredovisningen gett en falsk bild av bankens verkliga ekonomiska situation som fått banken se ut som mycket starkare än den verkligen var.