lördag 29 januari 2011

Endast tre män i världen förstår principen


I dagens Reykjavikbrev i Morgunbladet beskrivs röran runt valet till det s.k. "konstitutionsparlamentet".

Brevets författare slår fast att skadan skedde på Althingi vid själva lagstiftningen. Andra har bara gjort sitt yttersta för att "rädda det som räddas kan" i den uppkomna situationen.

"Det farliga är att statsministern och regeringen tryckte på parlamentet att ge makten att ändra konstitutionen till konstitutionsparlamentet som skulle väljas på bristfällig grund. Den makten är självfallet endast hos själva Althingi. Althingi kan inte ändra konstitutionen under en mandatperiod. Det krävs två mandatperioder med val i mellan vilket säkrar nationens ingripande ifall parlamentsledamöterna går vilse."

Efter att ha beskrivit bristerna i Althingis lagar om val till "konstitutionsparlamentet" och statsministerns ovilja att ta på sig ansvaret, säger brevets författare att lagen varit så komplicerat att ingen riktigt har förstått hur den skulle kunna tillämpas:

"Sannolikt är det bara få eller kanske t.o.m. ingen väljare som kom till vallokalerna som fattade något om det valsystem som användes. Det samma avser kandidaterna. Hur i fridens namn håller man på så här? För att åter använda en gammal sägen om Schengen-avtalet kan följande sägas om principen för "platsutdelningen" i lagen:

Endast tre män i världen förstår principen. En är en indisk professor som avled i fjol. Den andra förlorade vettet när han arbetade med saken och tros nu vandra omkring i Amasons regnskogar. Den tredje är jävig och får inte arbeta med saken eftersom han kandiderade själv till konstitutionsparlamentet efter att han övertygat politiker som ingenting begrep att inleda principen i lag."  

Det är fel myndighet som avgår

Bjarni Benediktsson, ordförande Självständighetspartiet

När valmyndigheten avgick i går publicerade den en deklaration som bland annat sa att "det behöver råda arbetsro" för att den kan klara av sin uppgift. Vidare sa valmyndigheten:

"Vi gjorde vårt yttersta för att valet till konstitutionsparlamentet skulle utföras på ett lagligt sätt enligt den lagliga grund som sattes för vårt arbete."

Bjarni Benediktsson. Självständighetspartiets ordförande tycker det är märkligt "att den som försökte utföra uppdraget enligt bristfällig lag är den enda som tänker ta ansvaret. Samtidigt tänker statsministern som har tagit hela initiativet inte ens be om ursäkt."

Bjarni Benediktsson menar att det inte finns något behov för ett rådgivande konstitutionsparlament som detta. Han är beredd att omgående påbörja en revision av Islands konstitution på Althingi. Det enda som saknas där är regeringens vilja.

Även inrikesminister Ögmundur Jonasson tolkar valmyndighetens deklaration som kritik på dem som stiftade lagen, dvs. regeringen men menar att det inte finns någon anledning för någon att avgå trots att Högsta domstolen ogiltigförklarat valet.

Enligt många kommuners representanter fick kommunerna vägledning från justitiedepartementet som de följde och menar att det inte är deras fel att myndigheten tolkat lagen som den gjorde. Det har visat sig efteråt att många försökt påpeka felaktigheter för valmyndigheten och regeringen utan att få svar eller med svar om att allt är som det ska vara.

Regeringens idé om det "moderna" valet har visat sig totalt värdelös och kostat skattebetalarna stora summor. Men den socialistiska regeringen bryr sig inte om det. Folk räknas efter partifärg och Högsta domstolen är egentligen bara ett gäng gamla gubbar som man inte behöver lyssna på. Lagar går det alltid att ändra efteråt med retroaktiv verkan. Som man gjorde med Islands förra statsminister Geir Haarde när "utförandet" på lagen om Landsdomstolen blev fel från Althingi och åtalet borde därför ha ogiltigförklarats.

Statsministern har öppnat för att göra det samma med "konstitutionsparlamentet". Att låta Altingi skriva en ny lag som säger att Althingi ska "rösta" fram samma ledamöter som på olaglig grund blev valda till "konstitutionsparlamentet".

fredag 28 januari 2011

Valmyndigheten avgår

Valmyndigheten på Island avgick i dag 



Efter att Högsta domstolens dömt valet till det så kallade "konstitutionsparlamentet" olagligt och ogiltigförklarat valet, då kom valmyndigheten till den slutsats i dag att den skulle avgå.

Valmyndigheten ansvarade för det praktiska genomförandet av valet enligt den speciella lag som regeringen fått genom Althingi i frågan.

Inrikesministern ville inte avgå enligt intervju i TV i kväll och statsministern ville inte be nationen om ursäkt för att ha sabbat så mycket pengar på felaktigt projekt. Tvärtemot deklarerade hon att alla ministrarna var överens om att "konstitutionsparlamentet" skulle hållas i alla fall. Frågan var bara när och hur.

Tidningar som stödjer socialdemokratin försöker förlöjliga domarna i Högsta domstolen och menar att dessa är "politiskt" valda samt följer "bokstaven" men inte "verkligheten".

Högsta domstolen hade så många anmärkningar på bristerna i valet som dessutom stred mot Islands konstitution att den hade inget annat val än att ogiltigförklara valet.

Men typiskt för statsministern Johanna Sigurdardottir, då lyssnar hon vare sig på kritik eller domare och fortsätter på en väg som endast 1,7% av det isländska folket prioriterar.

Drygt 624 tusen har skrivit på Hughs FISH FIGHT kampanj mot EUs vansinniga fiskepolitik


Du kan gå in på www.fishfight.net och delta i kampanjen


Fler och fler människor går med i Hugs FISH FIGHT kampanj som protesterar mot EUs vansinniga fiskepolitik. Varje år kastas ca hälften av fångsten i N-Atlanten tillbaks i havet, ca en miljon ton. Detta är god ätbar fisk som skulle kunna mätta miljontals människor. På grund av EUs byråkrati måste den kastas död tillbaks i havet. Det var som en av fiskarna sa: "Tyvärr kan jag inte sätta upp en skylt vid näten som säger: Är du en torsk - simma bort!"

Stora miljöorganisationer som Världsnaturfonden, Greepeace m.fl stödjer kampanjen. Jag har inte sett något om denna kampanj i Sverige men uppmuntrar alla att gå in på www.fishfight.net och stödja kampanjen.

onsdag 26 januari 2011

Trots majoritet på Altingi menar statsministern att Altingi inte verkar för folket


Inrikesminister Ögmundur Jonasson och statsminister Johanna Sigurdardottir
 menar - trots egen majortiet på Altingi - att Altingi inte kan ändra konstitutionen.


Islands inrikesminister Ögmundur Jonasson menar att Högsta Domstolen är trångsynt som ogiltigförklarat valet till det så kallade konstitutionsparlamentet. "Vi skall respektera domen men de har dömt väldigt "trångt", sa inrikesministern på statliga tv i kväll. Han beskrev att egentligen var detta bara småfel i valhanteringen och att konstitutionsparlamentet borde äga rum oavsett Högsta Domstolens dom. "Det viktiga är att nationen får en demokratisk möjlighet att själv ändra konstitutionen vilket Altingi inte kan bjuda på."

I samma program sa Olöf Nordal vice ordförande i Självständighetspartiet att det måste räknas till större nyheter när ett offentligt val ogiltigförklaras av Högsta Domstolen för första gången i Islands historia. Hon menar att detta är en stor skandal för ett demokratiskt land som Island. Olof Nordal menar att statsministern bär ansvaret eftersom hon skyndade på lagstiftningen genom Altingi utan att ledamöterna fick andrum att tänka efter och göra ett ordentligt jobb. Statsministern bör därför avgå.

Flera av oppositionens ledare uttryckte samma syn. Centerns partiordförande Sigmundur David Gunnlaugsson sa på Altingi i dag att konstitutionsparlamentet råkat i problem långt innan Högsta Domstolen ogiltigförklarade valet. Han refererade till det dåliga valdeltagandet och sa att när endast en tredjedel ville gå och rösta borde Altingi diskuterat sin ställning bland folket och prioritera om sina uppgifter.  "Vi måste vara bekymrade över den nya tidsandan som orsakar att vi inte törs ta upp frågorna på nytt....Är det kanske så illa, att parlamentet låter sig styras av rädsla?" Han sa: "Tacka Gud för Högsta Domstolen och tacka Gud för att domstolarna visar att de inte låter sig vägledas av denna nya tidsanda."

Einar Gudjonsson parlamentsledamot för Självständighetspartiet skriver på sin hemsida att det är mycket illa när medborgarna inte längre kan lita på att myndigheterna följer lagen när demokratiska val ska hållas: "Vi har hitintills litat på vallagar och sättet på hur valen genomförs. Denna makalösa klantighet kommer med all rätt att väcka misstro. Detta är mycket illavarslande."

Statsminister Johanna Sigurdardottir skrek ut okvädesord mot oppositionen på Altingi under dagen när det stod klart att valet blev ogiltigförklarat. Statsministern anklagade de konservativa för att göra allt för att stoppa att folket kunde göra ändringar på konstitutionen. Detta är samma statsminister som idiotförklarade en folkomröstning med dubbelt så stort valdeltagande förra våren när 98% sa NEJ till Icesave.

Johanna Sigurdardottir anklagar sina kollegor på Altingi för att inte vilja ändra konstitutionen och därför ska man gå utanför Altingi för att få den saken gjord. Statsministern menar att "folket" krävt att få ett konstitutionellt parlament och att det är myndigheternas uppgift att se till att "folket" får det "folket" vill ha.

Problemet är bara att statsministern inte räknar andra som folk än dom som röstar på hennes eget parti dvs. socialdemokraterna.

Jag vågar lugnt påstå att ministrarnas underminering av Altingi leder inte precis till högre respekt för parlamentet. Det i sig är en förklaring till folklig misstro mot politiker på Island i dag. För att Altingi ska få större respekt krävs att det bemannas med ledamöter som respekterar de demokratiska traditionerna och vågar följa sin ed för Islands konstitution.

tisdag 25 januari 2011

Högsta domstolen ogiltigförklarade valet till konstitutionsparlamentet




Islands Högsta Domstol ogiltigförklarade valet till det så kallade konstitutionsparlamentet som hölls i november förra året. Skälet är osäkra valskärmar, valsedlarnas utformning, osäkra röstlådor samt det faktum att kandidaternas representanter inte fick närvara vid röstberäkningen. Domarna var eniga i beslutet som var enhälligt.

Några personer hade stämt valmyndigheten för bristfällig demokratisk ordning vid genomförandet av valet och Högsta domstolen godkände alla framförda anmärkningar. I stället för de vanliga valskärmarna hade valmyndigheten infört mycket mindre pappskärmar så fler skulle kunna rösta samtidigt i vallokalerna. Detta gjorde valmyndigheten för att röstningen skulle genomföras på ett effektivare sätt. Felet var bara att sekretessen i valet kunde inte säkerställas när folk satt så nära inpå varandra och kunde kika mellan båsen.

Valmyndigheten hade också köpt räknemaskiner som skulle räkna rösterna och utformade valsedlarna med löpande nummer vilket är olagligt vid hemliga val. Dessutom fick inte röstsedlarna vikas på grund av den maskinella avläsningen och då syntes tydligt vem man röstat på när sedeln lades i röstådan. Vidare anmärkte Högsta domstolen på själva röstlådorna som inte gick att låsa.

Jag har tidigare skrivit om detta så kallade konstitutionsparlament och förklarat det som en akademisk diskussionsklubb. Endast 36 % av de röstberättigade röstade vilket säger en hel del om intresset.  Regeringen experimenterade med en ny ordning av valdistrikt där hela landet blev ett enda valdistrikt. Resultatet blev att landsbygden uteblev nästan och fick endast 3 av 25 ledamöter. Endast 4 ledamöter kom från näringslivet - resten var akademiker. Resultatet blev en samling människor som inte på långa vägar förmår återge en sann representativ bild av Islänningarna.

När regeringen stiftade lagen för "parlamentet" räknade man inte med att valdeltagandet skulle bli så lågt. Därför blev bara ca hälften av ledamöterna lagligt invalda, resterande "insattes" av valmyndigheten enligt regler som inte godkändes i förväg.

Valdeltagandet var rekordlåga 36% av de röstberättigade. Det talar inte om att statsministerns entusiasm smittat av sig på folket.

måndag 24 januari 2011

Utrikesministern svarar själv på EUs frågor till fiske- och lantbruksdepartementet

Jon Bjarnason fiskeminister och Össur Skarphedinsson utrikesminister
- två söta bröder i katastrofregeringen på Island

Det verkar inte gå vägen helt och hållet för Socialdemokraterna att sparka fiskeministern från VänsterGröna som de önskar så hett. Men struntar man i vanlig representativ ordning går det naturligtvis att göra på andra sätt. Numera ska utrikesministern själv svara på frågorna som EU ställde till fiskeminister Jon Bjarnason och hans departement. Jon Bjarnason svarade nämligen fel på frågorna enligt utrikesministern.

Utrikesministern - ensam numera -  försöker balansera den hala, tunna linjen, att Island inte är i någon anpassningsprocess som ansökande medlem hos EU. EU har många gånger förklarat hur proceduren ser ut och där har det aldrig varit någon tvekan om att ansökande länder går genom en laglig anpassningsprocess som avslutas vanligen med en ratificering i en folkomröstning.

Det skulle vara det normala när ett lands regering har folket bakom sig i frågan.

Men så är inte fallet på Island. Och Altingi har inte givit regeringen mandat till någon anpassning av Islands statsskick. VänsterGröna vill inte vara med i EU och därför blev kompromissen på Altingi att utrikesministern fick tillstånd att inleda "diskussioner med EU" om vad det innebär att vara en EU medlem. Den isländska regeringen skickade in en formell medlemsansökan och ljög till nationen att detta inte var en medlemsansökan - utan en ansökan "att prata med EU om vad EU betyder för Island".

Därav politiska motsättningar mellan S och VG där VG står på Altingis beslut och S vill gå vilken väg som krävs för att ta Island in i EU.

Även den som på ett vanligt affärsspråk kallas för "urkundsförfalskning." Jag kan inte se annat än det är just vad det blir när utrikesdepartementet åsidosätter lantbruksdepartementets svar till EU och svarar självt i lantbruksdepartementets ställe.

söndag 23 januari 2011

Regeringen pumpar in skattepengar i skalbolagsdirektörernas fickor


Marino Njalsson och Olafur Karason jagar rätt på skalbolagsdirektörernas försvunna pengar
I tv-programmet Silfur Egils på Island diskuterades storleken på skattemedel som regeringen pumpar in i banker, finans -och försäkringsbolag utan att folk har klart för sig det som sker.

Enligt panelen kan det röra sig om så mycket som 500 miljarder ISK. Pengar som panelen menade att var osäkert ifall någonsin återbetalas.

Det uppmärksammade fallet när Glitnir bank förlorade mot aktieägare i sparkassorna belystes i programmet. Glitnir lurade massor av småägare hos sparkassorna på landsbygden, bönder och andra, att skriva på ett skuldebrev med personligt ansvar utan att tala om det. På möten och i marknadsföringen av breven framhölls det tydligt att inget personligt ansvar krävdes. Vinstutdelningen skulle täcka ränta och amorteringskostnader och endast aktiebreven själva räckte som pant. Men innan folk skrev på hade texten ändrats och en ny text lagts in med personligt ansvar.

I dag skulle väldigt många landsortsbor gå i konkurs om domstolen dömt till bankens fördel.

Olafur Bjarni Karason sa:

"Vi gjorde rätt med nödlagen och lät de gamla bankerna gå i konkurs. Det refererar många utländska experter till och jämför gärna med motsatsen hos exempelvis Irland. Men det många inte känner till är att regeringen har förstatligat förlusterna hos banker, finansbolag, försäkringsbolag m.fl. och pumpat in enorma pengar i företagen. Signalen detta ger är att det är helt ok att driva företag med förlust eftersom staten tar hand om förlusterna. Regeringen går den den irländska vägen efter bankkollapsen. Istället skulle fler företag få gå omkull."

Marino och Olafur jämförde med Icesave som man tror resulterar i ett mycket mindre belopp än det som regeringen nu bakom kulisserna hjälpt skalbolagsdirektörerna med. Åklagaren hade tidigare bankdirektörer från Landsbanki i häkte i veckan p.g.a. förhör och ingen vet riktigt hur det kommer att se ut i slutändan när åklagaren och domstolarna gjort sitt jobb.

Saken är den att under tiden stoppar Islands regering lånade pengar av IMF och skattemedel i skalbolagsdirektörernas hål utan att veta vad som är rätt eller fel eftersom rättvisan inte är klar med sitt.
Detta kan komma att visa sig vara till enorm stor skada för Islänningarna ovanpå allt annat elände.
Det räcker med att peka på dagens matköer där tusentals köar för mat för att begripa att skattemedlen hör hemma någon annanstans än i ekobrottslingarnas fickor.

Sparkassorna ur funktion långt innan bankkollapsen


Redan försommaren 2008 upphörde sparkasse systemet på Island att fungera.

Enligt Vilhjalmur Bjarnason vd hos investerarnas förening på Island har detta aldrig erkänts offentligt. Bara för några år sedan fanns tiotals blommande sparkassor på Island. Men åren före bankkollapsen slogs kassorna ihop till två block genom oseriösa sammanslagningar och bluffaffärer. Det ena blocket var under BYR och det andra under SPRON. Nu finns knappt någon sparkassa kvar.

I går förlorade Glitnir (numera Islandsbanki) sitt mål i tingsrätten mot två tidigare sparkassor. Tingsrätten fann att Glitnir lurade ägarna att pantsätta egna aktier i sparkassan för att sparkassan skulle kunna ta mer lån hos storbankerna. Nu när aktierna är värdelösa krävde Glitnir tillbaks pengar av ägarna men Tingsrätten åsidosatte pantvillkoren på grund av lurenderi. Det är osäkert om fallet går till Högsta Domstolen.


Enligt Vilhjalmur Bjarnason var sparkassornas kapitaltillskott kopplat till storbankernas olagliga skalbolagsaffärer och blufftransaktioner. Sparkassorna var redan på obestånd försommaren 2008 fast det ine erkänts offentligt.

Vilhjalmur är kritisk mot att man nu vill återresa de fallna kassorna bland annat med statliga pengar utan att någon egentlig utredning ägt rum angående sparkassorna. Han menar att det är först när man analyserat det som gick fel och ser det i sin helhet tillsammans med skalbolagsdirektörernas (i många fall bankdirektörer) luftaffärer som det går att ta fram en plan för återuppbyggnad.

Regeringen har beslutat att gå in med 16 miljarder ISK till Sparkassan i Keflavik som tömdes innan bankkraschen utan att någon utredning ägt rum om vilket svindel kassan var indragen i hos Exista gruppen.