måndag 18 januari 2010

EU måste upphöra med stöd till Storbritannien och Hollands utpressning på Island

Vad enkelt det är att använda stormakt för att tvinga den mindre att göra det man vill, bortsett från vilka regler man tidigare kommit överens om. EU:s ledare borde stå upp för EU:s juridiska förbindelser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i stället för att tvinga lilla Island i konkurs.


Det är enkelt att officiellt deklarera att "Island måste leva upp till sina internationella åtaganden" utan att närmare förklara vilka åtaganden man menar. Är det EU:s direktiv om insättarnas garantier som statsminister Fredrik Reinfeldt refererar till?


Enligt direktiv 94/19/EC om insättares garantier skall varje medlemsstat säkerställa att ett eller flera system för garanti av insättningar införs och officiellt erkänns inom dess territorium. Medlemsstaterna skall kontrollera att filialer som har inrättats av ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor utanför gemenskapen har en minimal täckning. Medlemsstaterna kan kräva att filialerna ansluter sig till ett inom sitt territorium existerande system för garanti av insättningar.


Som medlem av EES implementerade Island direktivet i lag redan 1999 och de Isländska bankerna upprättade garantifond enligt lagen. Garantifonden är privat och ej skyddad av staten. Ingen lag finns på Island om att staten ska gå in med pengar ifall garantifondens pengar inte räcker till vid insolvens.


Enligt direktivets riktlinjer råder det inget tvivel om att det är värdlandets ansvar att se till att det finns ett garantisystem som täcker minimal utbetalning till insättarna vid kreditinstitutets insolvens. Värdlandet har också makten att ge tillstånd för filialens verksamhet samt stänga ned verksamheten om man finner att filialen inte är ansluten till ett pålitligt garantisystem.


Uppenbarligen har Storbritannien och Holland varit i den tron att garantifonden på Island skulle täcka bankernas enorma expansion som på 6 år växte till 12 ggr Islands ekonomi. I alla fall har ingen från EU anmärkt att garantifonden på Island var privat och ej statlig. Det är först efter bankhaveriet på Island som EU kräver en annan förordning och att isländska staten ska gå in med pengar i det privata konkursboet.


Genom att definiera Icesave som en bilateral fråga har EU:s ledare ställt sig bakom Storbritanniens användning av terrorlagar och utan några bevis definierat Islands regering, riksbank och andra finansiella institut farliga för medborgarna i stil med terrornätverket AlQaeda. Frysningen av Islands ekonomiska tillgångar i UK där Islands riksbank förvarar en del av sin guldreserv har förorsakat Islänningarna enorm ekonomisk skada ovanpå den internationella globala finanskrisen. Goda affärsrelationer som byggts upp genom årtionden förlorades och i flera månader har importörer fått förskottsbetala varor från utlandet utan leveransgarantier.


EU har således ställt sig bakom UK och Hollands utpressningstaktik mot Island med hot om att "stoppa IMF:s utlåning till Island" och att "förneka Island inträde i EU" om inte Islänningarna villkorslöst accepterar Storbrittanniens och Hollands krav och betalar Icesave-räkningen. Kravet, räknat på varje Islänning, är proportionellt 5 ggr större än tyskarna fick betala i skadestånd efter det första världskriget där miljontals människor dog.


De internationella "åtaganden" som EU:s ledare refererar till, att Island inte lever upp till, kan endast vara kravet på ensidig betalning av Icesave räkningen. "Både UK och Holland har nog känt till att de kunde förlora i en juridisk process och har därför använt politisk makt istället," säger Alain Lipietz, Europaparlamentsledamot från Frankrike. Ordföranden i Europaparlamentets Utvecklingskommitté Eva Joley håller med: "Icesave-frågan angår Europa och lösningen måste baseras på Europas lagstiftning. Det är fel av EU att definiera Icesave som en bilateral fråga. EU:s direktiv är ofullständiga och Island ska inte ensamt ta ansvaret för det. EU:s ledare borde hjälpa till att lösa problemet på ett mer tillförlitligt sätt än dom har visat hitintills."


Situationen på Island inför kommande folkomröstning börjar påminna om situationen i Sverige inför omröstningen av euron. Hotelser om att allt kommer att gå fel om man inte röstar som de rådande vill. Sverige skulle ju få lägre valuta, högre arbetslöshet och skatter, nästan förvandlas till ett u-land om man inte genast införde euron. Tiden har utvisat motsatsen. Regeringen på Island framför hela tiden motpartens hotelser och domedagen är förestående om man inte röstar "rätt".


Förhoppningsvis fäller Islänningarna Icesave-avtalet 2010 med minst lika stor klarhet som svenskarna sa nej till införande av euron år 2003.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar