Indefence skickar 40 frågor till den isländska regeringen

Bilden ovan är tagen den andra januari i år när Indefence överlämnade protestlistor till Islands president undertecknade av 56,069 Islänningar eller 23,9% av Islands röstberättigade.

Ännu en gång tvingas Indefence röra på sig när regeringen håller på i det "dolda" att förbereda ännu ett förslag som ska tvinga de isländska skattebetalarna att betala Icesave räkningen från UK och Holland.

I ett öppet brev med 40 frågor om vad det "nya förslaget" innehåller kritiserar Indefence regeringen för att mörka innehållet för de människor som regeringen planerar att skall betala räkningen.

"I hela Icesave-fallet har regeringen upprepade gånger hemlighållit viktiga delar i avtalet och ofta gått ut med vilseledande information. Det är inte bra att myndigheterna nu börjar informera utvalda instanser om ett tänkbart avtal. Ett sådant tillvägagångssätt är oacceptabelt."

"Om det går att informera näringslivets intresseorganisation går det även att informera allmänheten."

Indefence kräver att regeringen omgående informerar Altingi och nationen om innehållet i det hemliga avtalsförslaget. Vidare påtalar organisationen att omröstningen den 6 mars i år där 98,1% röstade mot regeringens lagförslag om Icesave handlade om något mer än bara räntan. Indefence önskar svar på sina 40 frågor.

Indefence delar upp detaljerade frågor inom följande områden:

1 Summan på åtagandet och betalningsvillkor.
2 Risker
3 Nytt avtal (istället för det som folket sa nej till)
4 Hur Icesave påverkar utländska investeringar
5 Domsförhandlingar

Island är inte Ireland

I en intervju med Bloomberg säger Islands president, Hr. Olafur Ragnar Grimsson att skillnaden på Island och Irland är att bankerna fick gå i konkurs på Island men inte på Irland.

"Detta var privata banker och vi pumpade inte in pengar för att hålla dem vid liv; staten tog inte ansvaret för fallna privata banker."

Irlands statsminister Brian Cowen sa i veckan att Irlands regering diskuterat ett nödlån på 85 miljarder euro för att rädda konkursfärdiga irländska banker.

"Island mår bättre än någon vågade hoppas" sa Olafur Ragnar Grimsson.

"Hur långt kan vi gå när vi frågar vanliga människor, bönder och fiskare, lärare och läkare och sjuksystrar att ta på sig ansvaret för privata bankers konkurser? Denna fråga är kärnan i Icesave-fallet, samma fråga och nu kommer att bli het i många av Europas länder."

Michael Derks chef på FXPro i London menar att skattebetalarna har inga realistiska möjligheter att rädda bankerna på grund av de dåliga lånens omfattning samt bankernas beroendeställning av riksbankens stöd.

"Både yngre och äldre obligationsägare i banker på obestånd måste tåla en avsevärd hårklippning."

Finansministern ljuger om ett nytt Icesave"avtal"

För bara några dagar sa finansminister Steingrimur Sigfusson på Altingi att ingen "ny överenskommelse föreligger" och det inte finns någon "lösning på Icesave inom en snar framtid."  Detta var finansministerns svar på en fråga ställd av några av Altingis ledamöter som undrade ifall regeringen hade gjort ett nytt "avtal" med UK och Holland bakom ryggen på Altingi och landets demokratiskt valda representanter.

I Stockholm bara för ett par veckor sedan deklarerade Islands ambassadör, Gudmundur Arni Stefansson, att en "ny" Icesave "lösning" skulle bli färdig inom 1-2 månader.

Nu ryktas det att regeringen går bakom ryggen på Altingi och försöker få med diverse organisationer, institutioner och individer för en "ny" diffus överenskommelse med UK och Holland. Denna gång har UK och Holland krävt att en bred överenskommelse i samhället ska föreligga utöver en knapp majoritet på Altingi för att minska risken på att Islands president, Olafur Ragnar Grimsson, vägrar gå med på uppgörelsen.

Men regeringen kommer inte att lyckas med uppdraget operation "hemligt Icesave-avtal" bakom folket. Regeringen förmår inte gå emot nationen som resolut, intill enhälligt sa NEJ till att betala för privata bankers konkurs.

Anledningen till dessa aktiviteter nu är att regeringen får troligen inte tidsfristen förlängd något mer hos ESA att svara på deras brev där EU genom ESA (Efta Surweillance Authority) framför UK och Hollands Icesave-krav på den isländska staten.

98 % av de som röstade om Icesave röstade emot att behöva ansvara och betala för privata bankers konkursbon.

Ekonomiprofessor sågar den isländska regeringens ekonomiska politik

Ekonomiprofessor Ragnar Arnason vid Islands Universitet sågar regeringens ekonomiska politik i en intervju i Morgunbladet. Han menar att tiden håller på och rinner ut innan skadan av den felaktiga ekonomiska politiken tar över och fryser hela samhället.

"Om ingenting görs är det en potentiell fara för att ekonomin inte förmår återhämta sig. Om våra bäst utbildade och duktigaste människor inte kan få kvalificerade arbeten flyttar de någon annanstans."

Professor Ragnar Arnason menar att regeringen måste ta 180 grader u-sväng inom alla viktiga områden.

"För det första måste valutarestriktionerna snabbt försvinna. Då först kan kronans kurs bli normal och samtidigt all import och export. För det andra måste statens utgifter skäras ned med större kraft. Under de goda åren såg alls slags institutioner dagens ljus som det går att lägga ned, åtminstone temporärt. För det tredje måste det till skattesänkningar hos individer och företag för att kunna skapa grunden för en verklig tillväxt. Skatte- och välfärdssystem behöver stimulera människor till värdeskapande arbete. Sedan måste myndigheten offentligt deklarera på ett trovärdigt sätt att de upphör med att sätta foten i vägen för arbetslivet såsom de gör med fiskenäringen. På det sättet skulle det gå att vända skutan."

"Om du dödar näringslivet och värdeskapandet i ett längre perspektiv kommer Island i alla fall inte att kunna erbjuda någon välfärd."

Professor Ragnar Arnason är med i Riksbankens bankråd och ser direkt konsekvenserna av valutarestriktionerna på näringslivet.

"Undantag från restriktionerna har blivit politiska och ett verktyg för regeringen att ha fingret med i alla detaljer i nationens ekonomiska liv, speciellt det som är kopplat till import och export och överföring av pengar. Detta är ett stort hinder för produktionen och en tillbakagång till dåtidens centralstyrning som åsidosattes när Sovjet föll."

Varför ska allmänheten betala notan för finansbolagens omåttliga och vårdslösa risktagning?

I sitt tal i våras, på en konferens i Bryssel om Förebyggande åtgärder mot kommande kriser på den interna marknaden, varnade kommissionär Michel Barnier för att EU behöver en plan för reorganisering av finansmyndigheterna inom EU innan de blir "insolventa".

"Vare sig skattebetalarna eller statskassan har råd på en ny kris".

Barnier menar att hela EU måste lära av erfarenheterna och utveckla finansiella säkerhetssystem innan det blir för sent.

"Målsättningen är att kostnaderna vid svårigheterna skall bäras av aktieägare och oförsäkrade långivare i stället för skattebetalarna samtidigt som ekonomisk stabilitet och fortsatt service till användarna av tjänsterna säkerställs."

Barnier refererar till IMF som har länge rekommenderat ett sådant system som i dag saknas i de flesta EU-länderna.

"Europeisk beredskap att möta kriser skulle betyda få eller inga borgensåtaganden i framtiden men i stället en ordentlig banklösning. Aktieägare och oförsäkrade långivare fick betala. Ledningen skulle få ta sitt ansvar....

Varför ska allmänheten betala notan för finansbolagens omåttliga och vårdlösa risktagning? I miljöfrågorna är det en vedertagen princip att den som förorenar betalar. Jag ser ingen orsak till att det skulle bli på ett annorlunda sätt inom ekonomin."

Helt fel att lägga fram en proposition om att i efterhand ändra lagen om Landsdomstol

Självständighetspartiets ordförande, Bjarni Benediktsson, riktade skarp kritik till Islands nya justiteminister, Ögmundur Jonasson som har lagt fram en proposition om att lagen om Landsdomstolen skall ändras i efterhand.

Bjarni Benediktsson påpekade att en parlamentskommitté hade kommit fram till den slutsatsen att det inte fanns en anledning att ändra den gamla lagen. Därför går ett ändringsförslag nu tvärt mot Altingis vilja.

Justitieministern påpekade att om inte Altingi gillar förslaget kommer proppen helt enkelt att röstas ned men blev då påmind om att Altingi nyss kommit fram till något annat.

Justitieministerns förslag är en rutten hämndaktion mot en politisk motståndare som egentligen borde få en medalj för att ha räddat nationen från total finansiell kollaps när bankerna gick omkull istället för att bli hängd ut som "Allt är ditt fel."

Vänsterregeringen bryr sig inte om följden i ansvarsfrågan för Island ifall den förra ministern fälls för tjänstefel. Då uppstår nämligen i lagens bokstav en skada som staten måste ersätta för.

Detta kanske är den slutgiltiga metoden för att överlåta den olagliga Icesave-räkningen från UK och Holland på Island?

Kätteri bättre än rättrogenhet

Så skriver Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, i sin blogg.

"Vad är skillnaden på Island och Irland?
Svar: En bokstav och ca 6 månader."

Paul Krugman påstår att läget på Island ser bättre ut än läget på Irland och hänvisar bl.a. till följande bild hos Eurostat:

Krugman hänvisar även till IMFs senaste rapport om Island där bl.a. nämns att inflationen har gått ned från 18% till 5%, att kronan har stabiliserats och krisen inte blivit lika djup som man befarade i början.

"Vad är det som händer?
Irland har bokstavligen följt boken och visat ansvar - garanterat alla skulder, gått in med blodiga nedskärningar för att kunna betala kostnaderna för allt detta ansvar och självfallet behållit euron.

Island har varit kätterskt: valutarestriktioner, en stor devalvering och en stor dos av skuldsanering - notera  IMFs underbara bild av Iceland om hur "konkurser i den privata sektorn har i stor omfattning reducerat externa skulder." Gå i konkurs för att en återhämtning! Allvarligt talat.

Och kom i håg: Kätteri fungerar långt bättre än rättrogenhet."