Drygt 624 tusen har skrivit på Hughs FISH FIGHT kampanj mot EUs vansinniga fiskepolitik

Du kan gå in på www.fishfight.net och delta i kampanjen

Fler och fler människor går med i Hugs FISH FIGHT kampanj som protesterar mot EUs vansinniga fiskepolitik. Varje år kastas ca hälften av fångsten i N-Atlanten tillbaks i havet, ca en miljon ton. Detta är god ätbar fisk som skulle kunna mätta miljontals människor. På grund av EUs byråkrati måste den kastas död tillbaks i havet. Det var som en av fiskarna sa: "Tyvärr kan jag inte sätta upp en skylt vid näten som säger: Är du en torsk - simma bort!"

Stora miljöorganisationer som Världsnaturfonden, Greepeace m.fl stödjer kampanjen. Jag har inte sett något om denna kampanj i Sverige men uppmuntrar alla att gå in på www.fishfight.net och stödja kampanjen.

Trots majoritet på Altingi menar statsministern att Altingi inte verkar för folket

Inrikesminister Ögmundur Jonasson och statsminister Johanna Sigurdardottir
 menar - trots egen majortiet på Altingi - att Altingi inte kan ändra konstitutionen.

Islands inrikesminister Ögmundur Jonasson menar att Högsta Domstolen är trångsynt som ogiltigförklarat valet till det så kallade konstitutionsparlamentet. "Vi skall respektera domen men de har dömt väldigt "trångt", sa inrikesministern på statliga tv i kväll. Han beskrev att egentligen var detta bara småfel i valhanteringen och att konstitutionsparlamentet borde äga rum oavsett Högsta Domstolens dom. "Det viktiga är att nationen får en demokratisk möjlighet att själv ändra konstitutionen vilket Altingi inte kan bjuda på."

I samma program sa Olöf Nordal vice ordförande i Självständighetspartiet att det måste räknas till större nyheter när ett offentligt val ogiltigförklaras av Högsta Domstolen för första gången i Islands historia. Hon menar att detta är en stor skandal för ett demokratiskt land som Island. Olof Nordal menar att statsministern bär ansvaret eftersom hon skyndade på lagstiftningen genom Altingi utan att ledamöterna fick andrum att tänka efter och göra ett ordentligt jobb. Statsministern bör därför avgå.

Flera av oppositionens ledare uttryckte samma syn. Centerns partiordförande Sigmundur David Gunnlaugsson sa på Altingi i dag att konstitutionsparlamentet råkat i problem långt innan Högsta Domstolen ogiltigförklarade valet. Han refererade till det dåliga valdeltagandet och sa att när endast en tredjedel ville gå och rösta borde Altingi diskuterat sin ställning bland folket och prioritera om sina uppgifter.  "Vi måste vara bekymrade över den nya tidsandan som orsakar att vi inte törs ta upp frågorna på nytt....Är det kanske så illa, att parlamentet låter sig styras av rädsla?" Han sa: "Tacka Gud för Högsta Domstolen och tacka Gud för att domstolarna visar att de inte låter sig vägledas av denna nya tidsanda."

Einar Gudjonsson parlamentsledamot för Självständighetspartiet skriver på sin hemsida att det är mycket illa när medborgarna inte längre kan lita på att myndigheterna följer lagen när demokratiska val ska hållas: "Vi har hitintills litat på vallagar och sättet på hur valen genomförs. Denna makalösa klantighet kommer med all rätt att väcka misstro. Detta är mycket illavarslande."

Statsminister Johanna Sigurdardottir skrek ut okvädesord mot oppositionen på Altingi under dagen när det stod klart att valet blev ogiltigförklarat. Statsministern anklagade de konservativa för att göra allt för att stoppa att folket kunde göra ändringar på konstitutionen. Detta är samma statsminister som idiotförklarade en folkomröstning med dubbelt så stort valdeltagande förra våren när 98% sa NEJ till Icesave.

Johanna Sigurdardottir anklagar sina kollegor på Altingi för att inte vilja ändra konstitutionen och därför ska man gå utanför Altingi för att få den saken gjord. Statsministern menar att "folket" krävt att få ett konstitutionellt parlament och att det är myndigheternas uppgift att se till att "folket" får det "folket" vill ha.

Problemet är bara att statsministern inte räknar andra som folk än dom som röstar på hennes eget parti dvs. socialdemokraterna.

Jag vågar lugnt påstå att ministrarnas underminering av Altingi leder inte precis till högre respekt för parlamentet. Det i sig är en förklaring till folklig misstro mot politiker på Island i dag. För att Altingi ska få större respekt krävs att det bemannas med ledamöter som respekterar de demokratiska traditionerna och vågar följa sin ed för Islands konstitution.

Högsta domstolen ogiltigförklarade valet till konstitutionsparlamentet

Islands Högsta Domstol ogiltigförklarade valet till det så kallade konstitutionsparlamentet som hölls i november förra året. Skälet är osäkra valskärmar, valsedlarnas utformning, osäkra röstlådor samt det faktum att kandidaternas representanter inte fick närvara vid röstberäkningen. Domarna var eniga i beslutet som var enhälligt.

Några personer hade stämt valmyndigheten för bristfällig demokratisk ordning vid genomförandet av valet och Högsta domstolen godkände alla framförda anmärkningar. I stället för de vanliga valskärmarna hade valmyndigheten infört mycket mindre pappskärmar så fler skulle kunna rösta samtidigt i vallokalerna. Detta gjorde valmyndigheten för att röstningen skulle genomföras på ett effektivare sätt. Felet var bara att sekretessen i valet kunde inte säkerställas när folk satt så nära inpå varandra och kunde kika mellan båsen.

Valmyndigheten hade också köpt räknemaskiner som skulle räkna rösterna och utformade valsedlarna med löpande nummer vilket är olagligt vid hemliga val. Dessutom fick inte röstsedlarna vikas på grund av den maskinella avläsningen och då syntes tydligt vem man röstat på när sedeln lades i röstådan. Vidare anmärkte Högsta domstolen på själva röstlådorna som inte gick att låsa.

Jag har tidigare skrivit om detta så kallade konstitutionsparlament och förklarat det som en akademisk diskussionsklubb. Endast 36 % av de röstberättigade röstade vilket säger en hel del om intresset.  Regeringen experimenterade med en ny ordning av valdistrikt där hela landet blev ett enda valdistrikt. Resultatet blev att landsbygden uteblev nästan och fick endast 3 av 25 ledamöter. Endast 4 ledamöter kom från näringslivet - resten var akademiker. Resultatet blev en samling människor som inte på långa vägar förmår återge en sann representativ bild av Islänningarna.

När regeringen stiftade lagen för "parlamentet" räknade man inte med att valdeltagandet skulle bli så lågt. Därför blev bara ca hälften av ledamöterna lagligt invalda, resterande "insattes" av valmyndigheten enligt regler som inte godkändes i förväg.

Valdeltagandet var rekordlåga 36% av de röstberättigade. Det talar inte om att statsministerns entusiasm smittat av sig på folket.

Utrikesministern svarar själv på EUs frågor till fiske- och lantbruksdepartementet

Jon Bjarnason fiskeminister och Össur Skarphedinsson utrikesminister
- två söta bröder i katastrofregeringen på Island

Det verkar inte gå vägen helt och hållet för Socialdemokraterna att sparka fiskeministern från VänsterGröna som de önskar så hett. Men struntar man i vanlig representativ ordning går det naturligtvis att göra på andra sätt. Numera ska utrikesministern själv svara på frågorna som EU ställde till fiskeminister Jon Bjarnason och hans departement. Jon Bjarnason svarade nämligen fel på frågorna enligt utrikesministern.

Utrikesministern - ensam numera -  försöker balansera den hala, tunna linjen, att Island inte är i någon anpassningsprocess som ansökande medlem hos EU. EU har många gånger förklarat hur proceduren ser ut och där har det aldrig varit någon tvekan om att ansökande länder går genom en laglig anpassningsprocess som avslutas vanligen med en ratificering i en folkomröstning.

Det skulle vara det normala när ett lands regering har folket bakom sig i frågan.

Men så är inte fallet på Island. Och Altingi har inte givit regeringen mandat till någon anpassning av Islands statsskick. VänsterGröna vill inte vara med i EU och därför blev kompromissen på Altingi att utrikesministern fick tillstånd att inleda "diskussioner med EU" om vad det innebär att vara en EU medlem. Den isländska regeringen skickade in en formell medlemsansökan och ljög till nationen att detta inte var en medlemsansökan - utan en ansökan "att prata med EU om vad EU betyder för Island".

Därav politiska motsättningar mellan S och VG där VG står på Altingis beslut och S vill gå vilken väg som krävs för att ta Island in i EU.

Även den som på ett vanligt affärsspråk kallas för "urkundsförfalskning." Jag kan inte se annat än det är just vad det blir när utrikesdepartementet åsidosätter lantbruksdepartementets svar till EU och svarar självt i lantbruksdepartementets ställe.

Regeringen pumpar in skattepengar i skalbolagsdirektörernas fickor

Marino Njalsson och Olafur Karason jagar rätt på skalbolagsdirektörernas försvunna pengar

I tv-programmet Silfur Egils på Island diskuterades storleken på skattemedel som regeringen pumpar in i banker, finans -och försäkringsbolag utan att folk har klart för sig det som sker.

Enligt panelen kan det röra sig om så mycket som 500 miljarder ISK. Pengar som panelen menade att var osäkert ifall någonsin återbetalas.

Det uppmärksammade fallet när Glitnir bank förlorade mot aktieägare i sparkassorna belystes i programmet. Glitnir lurade massor av småägare hos sparkassorna på landsbygden, bönder och andra, att skriva på ett skuldebrev med personligt ansvar utan att tala om det. På möten och i marknadsföringen av breven framhölls det tydligt att inget personligt ansvar krävdes. Vinstutdelningen skulle täcka ränta och amorteringskostnader och endast aktiebreven själva räckte som pant. Men innan folk skrev på hade texten ändrats och en ny text lagts in med personligt ansvar.

I dag skulle väldigt många landsortsbor gå i konkurs om domstolen dömt till bankens fördel.

Olafur Bjarni Karason sa:

"Vi gjorde rätt med nödlagen och lät de gamla bankerna gå i konkurs. Det refererar många utländska experter till och jämför gärna med motsatsen hos exempelvis Irland. Men det många inte känner till är att regeringen har förstatligat förlusterna hos banker, finansbolag, försäkringsbolag m.fl. och pumpat in enorma pengar i företagen. Signalen detta ger är att det är helt ok att driva företag med förlust eftersom staten tar hand om förlusterna. Regeringen går den den irländska vägen efter bankkollapsen. Istället skulle fler företag få gå omkull."

Marino och Olafur jämförde med Icesave som man tror resulterar i ett mycket mindre belopp än det som regeringen nu bakom kulisserna hjälpt skalbolagsdirektörerna med. Åklagaren hade tidigare bankdirektörer från Landsbanki i häkte i veckan p.g.a. förhör och ingen vet riktigt hur det kommer att se ut i slutändan när åklagaren och domstolarna gjort sitt jobb.

Saken är den att under tiden stoppar Islands regering lånade pengar av IMF och skattemedel i skalbolagsdirektörernas hål utan att veta vad som är rätt eller fel eftersom rättvisan inte är klar med sitt.
Detta kan komma att visa sig vara till enorm stor skada för Islänningarna ovanpå allt annat elände.
Det räcker med att peka på dagens matköer där tusentals köar för mat för att begripa att skattemedlen hör hemma någon annanstans än i ekobrottslingarnas fickor.

Sparkassorna ur funktion långt innan bankkollapsen

Redan försommaren 2008 upphörde sparkasse systemet på Island att fungera.

Enligt Vilhjalmur Bjarnason vd hos investerarnas förening på Island har detta aldrig erkänts offentligt. Bara för några år sedan fanns tiotals blommande sparkassor på Island. Men åren före bankkollapsen slogs kassorna ihop till två block genom oseriösa sammanslagningar och bluffaffärer. Det ena blocket var under BYR och det andra under SPRON. Nu finns knappt någon sparkassa kvar.

I går förlorade Glitnir (numera Islandsbanki) sitt mål i tingsrätten mot två tidigare sparkassor. Tingsrätten fann att Glitnir lurade ägarna att pantsätta egna aktier i sparkassan för att sparkassan skulle kunna ta mer lån hos storbankerna. Nu när aktierna är värdelösa krävde Glitnir tillbaks pengar av ägarna men Tingsrätten åsidosatte pantvillkoren på grund av lurenderi. Det är osäkert om fallet går till Högsta Domstolen.

Enligt Vilhjalmur Bjarnason var sparkassornas kapitaltillskott kopplat till storbankernas olagliga skalbolagsaffärer och blufftransaktioner. Sparkassorna var redan på obestånd försommaren 2008 fast det ine erkänts offentligt.

Vilhjalmur är kritisk mot att man nu vill återresa de fallna kassorna bland annat med statliga pengar utan att någon egentlig utredning ägt rum angående sparkassorna. Han menar att det är först när man analyserat det som gick fel och ser det i sin helhet tillsammans med skalbolagsdirektörernas (i många fall bankdirektörer) luftaffärer som det går att ta fram en plan för återuppbyggnad.

Regeringen har beslutat att gå in med 16 miljarder ISK till Sparkassan i Keflavik som tömdes innan bankkraschen utan att någon utredning ägt rum om vilket svindel kassan var indragen i hos Exista gruppen.

Självständighetspartiet har större stöd än regeringspartierna tillsammans

I en ny opinionsundersökning på Island visar det sig att Självständighetspartiet får 43,4 % av rösterna men regeringspartierna S och VG får 42,3 % tillsammans. Centern får 11,8 % och tillsammans med Självständighetspartiet skulle dessa två partier får 55,2 % och kunna bilda en regering ifall det skulle bli val i dag.

Även om det inte var många som frågades och en stor andel inte ville uppge sina partisympatier pekar undersökningen på vart de politiska vindarna blåser på Island idag.

Jag tror att det är många som väntar på att Socialdemokraterna och VänsterGröna avgår och att nyval utlyses. Regeringen  skryter med att vara en välfärdsregering enligt nordisk modell men har rivit ned välfärdssystemet på Island och försämrat livet för arbetande människor, äldre och sjuka. Samtidigt har den fördyrat administrationen och håller på med flumprojekt istället för att hjälpa folket. Den har rest försvarsmurar runt människor inom finanssektorn som är i kast med rättvisan innan domstolarna fått möjligheten att säga sitt. Dessutom envisas ministrarna med att försöka tvinga på skattebetalarna de olagliga Icesave-kraven från UK och Holland som skulle kunna göra Island bankrutt. Inte att undra att väljarna vänder en sådan politik ryggen.