Majoritet på Altingi vill stoppa flöde av skattepengar till bankerna

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg finns det en majoritet på Altingi för att stoppa ett eventuellt förslag från regeringen om att tillsätta mer pengar till bankerna.

Anledningen är Högsta domstolens dom nyligen som ogiltigförklarade så kallade "korg" lån med säkerhet i utländsk valuta. Inte bara konsumenter utan småföretag tog lån ofta utan att bli informerade om villkoren med koppling till utländsk valuta.

Nu när högsta domstolen sagt sitt står det klart att banker och finansbolag kommer att behöva ta på sig helt eller delvis mellanskillnaden mot villkoren i de lagliga lånen. Man tvistar om räntenivån och en ny dom från Högsta domstolen angående räntan kommer snart.

Oppositionen och tre av Vänstergrönas parlamentsledamöter sätter sig mot idén att ösa mer pengar från staten till bankerna. Likt Internationella Valutafonden menar många att finanssektorn är för stor på Island och Arion bank och Islands bank behöver slåss ihop till en enda bank.

http://www.bloomberg.com/news/2010-08-02/iceland-rebels-against-bank-aid-as-insolvencies-loom-after-court-ruling.html

Ett Handbolls-VM i Icesave ränta

I en artikel i Morgunbladet skriver Centerns ordförande på Island att om Island skulle accepterat UK:s och Hollands Icesave krav, skulle enbart räntekostnaden räcka för att bygga 2 skyskrapor av samma sort som Dubai har gjort på över 800 m höjd (4-5 ggr högre än Turning Torso i Malmö), en skyskrapa i London och en i Amsterdam. Räntepengarna skulle räcka till kostnaden för Handbolls-VM 2018 eller Olympiska spelen år 2016 (om man räknar med småintäkter samtidigt).

Sigmundur David Gudmundsson ordf Centern välkomnar EU-kommissionens ståndpunkt som är den samma som han och andra partier i opposition på Island hela tiden hävdat: Staten har inte ansvaret för Icesave insättares pengar utöver det som garantifonden klarar av. Både han och Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson menar att detta klart är en seger för Island att EU-kommissionen äntligen tar bladet från munnen och uttrycker sin ståndpunkt i frågan.

Sigumdur David ger inte mycket för utspelet att Islänningarna skall ändå betala för Icesave eftersom de inte implementerade direktivet på rätt sätt: "Det är sarkastiskt att man nu 10 år senare försöker komma med denna anklagelse. Man kunde lika gärna säga att vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull har orsakat så stor skada för Europas befolkning att Islänningarna självfallet skall betala för Icesave." Han menar att Icesave tvisten handlar om Islands självständighet och säger: "En skuldsatt nation är icke fri."

Bjarni Benediktsson ordf Självständighetspartiet sa i TV att om inte regeringen tar till sig EU kommissionens ståndpunkt och använder den i Icesave-tvisten kommer oppositionen inte att samarbeta med regeringen angående Icesave. Uttalandet kommer efter att finansminister Steingrimur Sigfusson sa att EU kommissionens svar till ABC Nyheter, Norge, ändrade ingenting i sak angående Icesave tvisten.

Isländska staten inte ansvarig för Icesave enligt EU:s direktiv

Det är nu utom all tvekan att isländska staten ansvarar inte för Icesave insättarnas pengar enligt EU:s regler om gränsöverskridande bankverksamhet. Detta framgick av EU-kommissionens svar till norska nyhetsbyrån ABC. ABC ställde skriftliga frågor till kommissionär Michel Barnier och fick skriftliga svar från hans stab.

De isländska advokaterna, professor Stefan M. Stefansson och Larus Blöndal, som tidigare gjort denna tolkning säger till media på Island att de är glada över att nu ha fått det bekräftat av EU-kommissionen att deras tolkning är rätt.

Larus Blöndal sa i TV att situation angående Icesave har ändrats och professor Stefan M. Stefansson sa i en intervju i Morgunbladet att den nya situationen betyder att om den isländska staten ska kunna göras ansvarig för Icesave måste ansvariga myndigheter inom EU stämma isländska staten och bevisa att Island gjort fel vid implementeringen av EU:s direktiv om bankinsättares garantifonder: "Då måste man gå den vägen att ställa krav på ersättning för skada på grund av implementeringen och bevisa en försummelse som dessutom har orsakat en skada som man blir skyldig att betala för."

Apropå EU-kommissionens påstående att Island inte har följt reglerna vid införande av garantifonden på Island har tidigare och nuvarande ministrar bevittnat att ingen anmärkning lämnats av EFTA (ESA) till Island som redan 1997 rapporterade till ESA om hur garantisystemet byggdes upp på Island.

Tidigare finansministrar på Island, Finnur Ingolfsson och Valgerdur Sverrisdottir känner inte till att någon anmärkning kommit från EFTA (ESA) och departementschef Benedikt Arnason som inledde direktivet på Island säger samma sak.

Några politiker har deklarerat sin glädje och välkomnar EU-kommissionens svar och ser fram mot en upprättelse vid en eventuell domstolsprövning hos EFTA.

Kommissionens slutsats i strid med ESA:s ståndpunkt om bankinsättarnas garantier

I ett brev till Nyhetsbyrån ABC Nyheter i Norge säger EU-kommissionär Michel Barniers stab att EU:s direktiv om bankinsättares garantier inte ålägger staten att gå in och täcka det som saknas ifall garantifonden inte klarar av att betala ut minimigarantin till bankkunderna vid en eventuell bankkrasch. Kommissionens svar är tydligt: "Nej. Direktivet säger tydligt att bankerna måste finansiera uppgörelser i väldigt stor utsträckning."

Nyhetsbyrån ABC Nyheter i Norge har tidigre grävt i frågan om tolkningen av EU:s direktiv om bankinsättarnas garantier inom EU och EES. När ESA, (The EFTA Surveillance Authority), i maj skrev ett brev till den Isländska regeringen med krav på att den Isländska staten tog på sig ansvaret att betala ut minimigarantin på 20 tus € till Icesave insättare i Holland och UK, frågade ABS Nyheter Arne Hyttens hos bankernas garantifond i Norge som sa: "Det finns ingen statsgaranti för bankinsättningar i Norge. EU-direktivet kräver inte detta och ordningen här följer EES-avtalet. Det finns inget krav i något EU-direktiv om statsgaranti."

På frågan om vad som skulle hända ifall garantifonden inte skulle kunna betala ut minimigarantin vid en eventuell hypotetisk bankkollaps i Norge svarar Hyttens: "Fonden har ett stort eget kapital och stora lånemöjligheter. Vi ser framför oss att vi kan hantera det som komma skall. Skulle det uppstå en så stor kris att vi inte klarar av att hantera den, är det en systemkris. Och då har myndigheterna ett ansvar att hålla uppe det norska bankväsendet."

http://www.abcnyheter.no/nyheter/okonomi/100217/staten-har-ikke-ansvar-bankinnskudd

Därmed gör Arne Hyttens samma bedömning som isländska jurister angående EU:s direktiv om gränsöverskridande bankverksamhet och insättarnas garantier. Nu har detta även bekräftats av EU-kommissionen.

Det kontroversiella i EU-kommissionens och även Hyttens svar är att man menar ändå att Island måste betala Hollands och UK:s Icesave-räkning "eftersom garantifondens utformning på Island inte följde EU:s krav och Isländska bankinsättare fick full ersättning men inte utländska insättare."

ABC Nyheter påpekar att Island anmälde till ESA redan 1997 hur garantifondsystemet skulle upprättas på Island och ESA som har till uppgift att se till att EU:s regler efterlevs har aldrig kommit med några invändningar.

Jag kan tillägga att anklagelsen om att bara Islänningar har fått full ersättning men inte utlänningar är helt felaktig. De isländska myndigheterna utfärdade sin skyldighet att upprätta ett fungerande banksystem på ön när hela finanssektorn kraschade hösten 2008. Då använde man sig av force majeure klausulen för att skapa nya banker som skulle kunna fortsätta med bankservice på Island efter hela banksystemets kollaps. Ingen skillnad gjordes på inhemska eller utländska insättare.

Läs om EU-kommissionens brev till ABC Nyheter:

http://www.abcnyheter.no/nyheter/okonomi/100728/icesave-kan-utlose-dramatisk-bank-strid-eu

Björk drar igång namninsamling för att stoppa Magmas köp av HS Orka

Popstjärnan Björk har dragit igång en namninsamling på nätet för att stoppa kanadensiska företaget MAGMAs köp på HS Orka. Bjork vill att Altingi håller en folkomröstning i frågan om äganderätt till Islands energikällor och nyttjanderätten till dessa.

HS Orka är ett av Islands mest lönsamma energibolag som säljer fjärrvärme till Reykjavik och bygden runt Keflavik. Till största delen nyttjas jordvärme där man pumpar upp varmt vatten ur marken. Ingår även elproduktion av ånga där "spill" vatten används för uppvärmning av bostäder.

Just nu är MAGMAs köp av HS Orka en het potatis på Island. Vänster gröna håller på och vaknar upp i regeringen och kritiserar Samfylkingen i.e. Socialdemokraterna för att ha hjälpt det kanadensiska bolaget att bilda ett postlådeföretag i Sverige för att kunna fullfölja köpet av HS Orka. En stor tvist avser lagen på Island som enligt vissa förbjuder utländskt ägande av isländska energikällor. Lagen liknar lagen om fiskenäringen som förbjuder utländskt ägande och nyttjande av havets resurser runt Island. Det som försvårar en korrekt tolkning av lagen om energikällor och andra naturliga resurser (olja m.m.) är att när Island blev medlem av EES lades till en paragraf som säger att "samma rättigheter gäller även för medborgare inom EES." Paragrafen innan säger att endast isländska medborgare får äga eller kontrollera energiföretag på Island. Många menar nu att den isländska regeringen brutit mot lagen och kräver att domstol utreder saken.

Vid övertaget av HS Orka har MAGMA säkrat rättigheter till 65 år att nyttja jordvärmen på Island. MAGMA håller på och förhandlar fram ytterligare 65 år och i slutet av denna månad förväntas MAGMA äga 98,5% av HS Orka med sammanlagt 130 års nyttjanderätt av jordvärmen. Enligt MAGMAs vd Ross Beaty planerar företaget att öka produktionen från dagens 175 MW till 405 MW år 2016.

En del brevväxlingar har ägt rum mellan Björk och MAGMAs vd i magasinet Reykjavik Grapevine http://grapevine.is/News/ReadArticle/Bjork-Responds-To-Ross-Beaty-Again

Mer finns även på Björks hemsida http://bjork.com/

Med namninsamlingen ställer Björk sig i led med andra frihetskämpar på Island som vill bevara Islands oberoende och möjligheter till självförsörjning. Hon förespråkar ett större folkligt engagemang i politiken och större transparens och demokrati. I skrivande stund har 12 602 personer skrivit på listan. Jag tänker bli nummer 12603 om jag hinner!

Bankkunderna kräver rättvisa

Trots att Högsta domstolen väldigt tydligt ogilitigförklarat lån i isländska kronor säkrade i utländsk valuta, tvivlar den isländska regeringen om det bara avser lån till bilköp och andra konsumentvaror och/eller bostadslån. "Detta är gigantiskt stort, en "jungel" och ingen vet vad som gäller i varje enstaka fall", säger finansminister Steingrimur Sigfusson i Morgunbladet. "Vi får vänta och se hur utvecklingen blir".

I går dömde Tingsrätten i Reykjavik vilken ränta som skall tillämpas när de olagliga lånen omvandlas till lagliga. I alla fall lån till bilköp. Enligt Tingsrätten i Reykjavik bör räntan följa lägsta icke indexreglerade räntan enligt Riksbanken i stället för den avtalsenliga låga räntan som de illegala låneavtalen bjuder på. Tingsrätten dömer därmed enligt Riksbankens och Finansinspektionens rekommendationer i frågan. Domen överklagades till Högsta domstolen och när den dömer får låntagarna till slut veta vilken ränta som gäller. Hur Högsta domstolen dömer kommer att bli vägledande för lösningen på denna röra orsakat av banker och finansbolag som upprättade egna olagliga villkor för utlåning på Island under de "goda åren". Många har fått gå från hus och hem när de inte klarat av höjningarna på skulderna efter devalveringen av kronan i skuldkrisens spår.

Tingsrättens dom i går är ett steg på vägen att juridiskt reda ut vad som gäller och många ser fram mot Högsta domstolens beslut. Bankerna och finansbolagen backade upp av regeringen försöker så länge som det är möjligt att ta högsta möjliga ränta och förhala en rättelse mot kunderna. Från bankhåll kommer budskapet att om Högsta domstolen dömer att lånens räntevillkor gäller så kommer en andra bankkrasch att infinna sig på Island.

Konsumenterna står på sig och vägrar låta banker och finansbolag kräva in pengar utan att Högsta domstolen får säga sitt först. Tur det, annars vore det illa för rättsväsendet på Island!

SLIMY BASTARDS

Ett tips till tidskriften TIME är att addera Johanna Sigurdardottir, Islands statsminister, på listan: SLIMY BASTARDS.

I en nyligen gjord undersökning på Island där kvinnor ombads nämna tre kvinnor som de ville se som ministrar i sin drömregering kom Johannas namn aldrig upp. Men skulle hon hamna på TIMES lista 2010 över SLIMY BASTARDS är hon i gott sällskap med vännen (och socialdemokraternas främsta sponsor på Island) Jon Asgeir Johannesson. Två andra skalbolagsskurkar från Island pryder även denna åtråvärda lista: Björgolfur Gudmundsson förra ägaren och chefen för Landsbanki och Hreidar Mar Sigurdsson förra chefen för Kaupthing bank.

(http://www.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1984685_1985389_1985284-7,00.html)

Andra stora internationella personligheter på listan som Bernie Madoff gör säkert att Johanna Sigurdardottir kommer att trivas fint och kunna njuta av den trevliga titeln: SLIMY BASTARD.

Enligt Berlinske Tidende Danmark som skriver om jakten på de försvunna pengarna, skulle enbart 10% av alla anklagelser mot de isländska finanssvindlarna hålla för att kalla deras bravader för den största ekonomiska brottsligheten i Europa sedan andra världskriget.

(http://www.business.dk/finans/jagten-paa-finansvikingernes-milliarder)

BT beskriver utförligt hur finansvikingarna tömde bolag efter bolag, banker och finansbolag medräknade och lämnade Islands ekonomi i ruiner. Inte undra, skriver BT att Kroll som har jagat pengar efter världens diktaturer som Saddam Hussein, Baby Doc och Ferdinand och Imelda Marcos, har anlitats av Glitnir bank för att jaga rätt på Jon Asgeirs Johannesson stulna miljarder.