När vargen vaktar fåren

Morgunbladit skriver i sin ledare i dag om Icesave och menar att ESA:s brev är ett beställningsjobb. Tidningen varnar för när finansministern säger att regeringen kommer att agera för Island som de tidigare har gjort! Dvs försöka lura folket återigen att betala för de kraschade bankerna. Morgunbladid påminner om att presidenten faktiskt vägrade signera lagen och att folket har sagt sitt i en folkomröstning. När presidenten förklarade för internationell media hur läget var har många experter i många delar av världen öppet och utan att någon bad om det, redovisat sin syn på Icesave och stöttat Islands sak. Något som den isländska regeringen borde ha gjort. Morgunbladit påminner också om att ESA inte nämner med ett ord UK:s missbruk av terrorlagar som jämförde isländska myndigheter, banker och folk med jordens värsta massmördare. Det betydde samtidigt att kontrollen över isländska bankfilialer utomlands försvann från isländska myndigheter. Jag håller helt och hållet med och ställer frågan: Har ett litet land som Island ingen självförsvarsrätt mot sådana attacker?

Tidningen varnar för ett försök att smyga Icesave-tvisten bakvägen in i ett system där politiken styr mer än rättvisan och varnar för en politisk dom som är beställd av de stora nationerna istället för att man prövar lagarna som gäller.

Ungefär som när vargen anlitas för att vakta fåren. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet, vi får jämt höra att alla skall följa lagen. Därför är det väldigt märkligt att Island som inte har inskrivet i sin lag att staten skall ansvara för Icesave och har följt EES-avtalet, plötsligt får på sig EU som vill tvinga Island att skriva ett betalningsansvar in i lagen som tidigare inte fanns när lagen skrevs. Det måste bli en uppvisning av svindlande akrobatik och trolleri om EU ska lyckas med den saken.

Första steget mot en domstolsprocess i EFTA-domstolen

EFTA rådet ESA har formellt anmärkt på Island för att ha brutit mot EES avtalet när man delade upp bankernas filialer i inrikes och utrikes filialer med en nödlag när bankerna kraschade på Island. En officiell notering av detta slag är ofta ett första steg mot en domstolsprövning.

Enligt brevet tolkar ESA att Island är skyldigt att betala minimigarantin till alla bankinsättare i isländska banker oavsett i vilket land bankfilialen är placerad. Om inte Island och motparten i Iceave-tvisten dvs. UK och Holland kommer överens inom två månader måste den isländska regeringen inkomma skriftligen med sitt ställningstagande.

Den isländska regeringen har tidigare skrivit att den anser sig ha fullföljt EES-avtalet när man i lag förordade en garantifond enligt avtalet. Avtalet har inte förutsett ett lands totala bankhaveri som hände på Island.

Inget av ovanstående förutom det formella brevet är nytt. Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ordförande säger: "ESA drar den slutsatsen att staten är ansvarig utan att det finns skrivit i lagen eller själva direktivet. Därför är dessa argument synnerligen svaga. Altingis utredningskommitté har kommit fram till helt annan slutsats i motsats till ESA:s."

Sigurjon David Gunnlaugsson Centerns ordförande säger att "Det är intressant att man nu drar upp bilden av en möjlig domstolsväg, ex. EFTA-domstolen. Våra förhandlare välkomnar brevet och menar att domstolsvägen kommer att förstärka Islands position eftersom Britterna och Holländarna inte vill att saken dras inför domstol pga. deras osäkra rättsliga läge inte minst nu när hela Europas banksystem darrar."

Stefan Mar Stefansson lagprofessor håller med: "Om Icesave-tvisten blir en fråga om avtalsbrott kan saken mycket väl komma att avgöras i EFTA-domstolen. Islands ståndpunkt har redovisats i Altingis rapport och jag menar att Islands förhandlingsposition kommer på inget sätt att försvagas om så blir fallet."

När en miljon kronor blir tio i bankens bokföring

Jag var på besök till Island i förra veckan tillsammans med mina brittiska vänner Donald Martin och Anthony Miller. Tillsammans åkte vi till Island för att framföra ett förslag på hur bankernas penningskapande ur ingenting kan stoppas.

Som läget är i världen i dag så försöker de flesta ledare lösa problemen med skulder genom att öka skulderna med nya skulder. Denna negativa spiral kan inte stoppas utan att skulderna slutar växa.

Mina vänner förklarar fenomenet pengar från ingenstans så här:

"Tänk dig att du är en butiksägare och du lämnar gårdagens försäljning till banken. Låt oss för enkelhetens skull säga att pengapåsen du lämnar hos banken innehåller en miljon svenska kronor.

Banken tar påsen och in kommer person nummer två, säg från byggbranschen och lånar din miljon. Denna person köper sedan varor och tjänster av person nummer tre som sedan går till banken och lägger in dina ursprungliga pengar in på sitt konto.

Banken gnuggar händerna och säger: Nu har vi två miljoner kronor. Samma procedur upprepar sig i genomsnitt ca 8-9 ggr. Det som har hänt är att din ursprungliga miljon har vandrat runt 9 händer som alla gått till banken och fått kvitto på att de äger en miljon hos banken. Men det som banken har är endast din ursprungliga miljon kronor. Om nu alla som har kvitto på att de äger en miljon kronor på banken skulle samtidigt gå till banken och begära ut sina pengar skulle banken bli insolvent: Det finns bara en miljon kronor att ersätta tio miljoner kronor med. Samtidigt kräver banken ränta på utlåningen på de tio miljonerna."

Exakt detta är karakteristiskt för världens finanskris i dag, det finns mindre pengar än skulder i världen.

Det finns lösning på detta problem: Ha två sorters konton hos bankerna, ett vanligt transaktionskonto där pengarna åker in och ut och banken får inte röra dessa pengar. Sedan ett investeringskonto där man lånar banken pengar som sätts in på kontot. Villkoren kan variera i tid för bundet kapital och ränta på pengarna. Här får banken använda pengarna men måste i bokföringen redovisa att den tagit pengarna från kontot som kvittar bankens möjlighet att räkna samma peng upp till tio gånger.

Pengar är samhällets sätt att säkra distribution på varor och tjänster till alla i samhället och en ekonomi som är många gånger större än samhällets behov är någonting annat. Det är bankerna som styr - inte politikerna - när bankerna kontrollerar hela stater, företag och individer genom enorma berg av skulder. Det som annars skulle vara normala upp- och nedgångar i ekonomin avlöses av enorma uppgångar på pappret som sedan slutar i djupa finanskriser som drabbar stater, näringsliv och vanliga människor. Samtidigt som bristen på pengar förorsakar politiker att höja skatter och skära ned samhällets tjänster fortsätter pengarna att strömma in till bankerna i form av amorteringar och räntor.

Jag lär nog få en anledning att återkomma till detta, men mottagandet på Island var fantastiskt, folk söker lösningar på dagens problem. Ingen vill leva med ständiga finanskriser som nu härskar i världen.

Kommunval nästa lördag på Island

Om en vecka går Islänningarna till val till kommunerna. Folket har tröttnat på kriminella bankdirektörer, politiker som lovar tjockt men håller tunt och skuldberg som aldrig tycks sluta växa.

I Reykjavik har förtroendebristen mot politiker i allmänhet fått sig det märkliga uttrycket att det s.k. "Bästa Partiet" som är ett skojparti, fick majoriteten i senaste opinionsundersökningen och skulle bli det dominerande partiet i Reykjavik med borgmästaren och kontrollen på stadens alla nämnder och funktioner.

Alla vägrar dock tro att undersökningen blir det verkliga resultatet på valdagen 29 maj. Om det skulle bli så är detta den största protesten mot de etablerade partierna sedan republiken bildades 1944.

En av anledningarna till protesten är med all sannolikhet sambandet mellan bankerna och partierna och politikerna på Island som redovisades i Altingis rapport om bankkraschen. Där påtalades att politikerna var sponsrade av banker som nu visat sig ha varit i händerna på kriminella förbrytare. Rapporten beordrade en ändring på ett förhållningssätt som tog bort grunden för ett självständigt tänkande från politikernas sida gentemot bankerna. Varför kritisera den som kommer med födan ungefär.

Efter uppgör med bankmaffian kommer ett uppgör med tänkandet att vara beroende av bankernas ledning. Det tycker jag är sunt. Jag var på besök i Island förra veckan och alla jag pratade med uttryckte sin glädje över att rättvisa får skipas och de skyldiga, tidigare ansvariga bankdirektörerna får straff.

Islands konkurrenskraft rasar

För inte så många år sedan var Island världens fjärde konkurrenskraftigaste land och nummer ett i Europa. I dag har Island rasat till plats nummer 30 i världen och är på plats 14 i Europa.

Rapporten bygger till två tredjedelar på ekonomisk statistik och till en tredjeldel på svar från näringslivet. Handelskammaren på Island ansvarar för enkäten till företagen.

Isländska företag är högt skuldsatta jämfört med jämbördiga företag i andra länder och förtroendet för landets finansiella institutioner och myndigheter är på bottenplats i IMD:s senaste rapport om konkurrenskraft i världen.

Över 40% av företagen som svarade på enkäten menar att de utsätts för illojal konkurrens av statliga företag eller företag under rekonstruktion hos bankerna. knappt hälften av de som svarade menar att skattehöjningarna leder till uppsägningar. 70% menar att presidentens beslut att vägra teckna Icesave lagen får positiva effekter på den ekonomiska utvecklingen eller påverkar den inte alls.

Knappt 60 % av företagen tycker att det är bättre för dem att Island står utanför EU och ca hälften skulle vilja ha en annan valuta än kronan. Endast 6,3% tycker att bankernas skuldsaneringsåtgärder är positiva för näringslivet.

Den isländska regeringen gör litet för skuldsatta hem

Finanskrisen har lämnat många vanliga barnfamiljer på ruinens brant på Island. Skulder i utländsk valuta har mer än fördubblats. Huspriser har fallit. Avbetalningar av lån är indexreglerade vilket är kännbart även vid den minsta inflationen. Många har förlorat alla ägor. Andra står uppe med 2-4 ggr så stora skulder än de började med för några år sedan.

Trots protester, debatter och löften händer litet om någonting alls. De rödgröna som lovade mest har svikit sina gräsrötter. Socialdemokraterna som minsann sa att de skulle hjälpa de fattigaste har inte fått igenom annat än skattehöjningar, borttagning av tidigare skatterabatter till pensionärer och sjömän och högre arbetslöshet.

Folket blir lämnat som boskap i askregnet från vulkanen. Vyn är svart och uppgivenhet breder ut sig.

Inte undra att populariteten har sjunkit för den sittande regeringen. Störst är statministerns fall från över 60% till ca 19% på drygt ett år. Både S och vänster/gröna har förlorat. Folket har sagt sitt i omröstningen om Icesave där 98% av de röstande ställde regeringsalternativet åt sidan.

I går var sista dagen hos Althingi inför kommande val till kommunerna senare i maj. Då blir det synligt som alla vet. Regeringen står utan folkets förtroende. I Reykjavik är protesten så stark att ett låtsas parti med ett skämtprogram skulle bli stadens största parti med 36% av rösterna enligt den senaste opinionsmätningen.

Men den sosserödgröna röran klämmer sig fast vid sina poster. Likt vulkanen försöker de kväva varje grässtrå genom att mörka ljuset. Höjda skatter, försämrade levnadsvillkor och skyhög arbetslöshet är priset som det isländska folket får betala ovanpå internationell finanskris, ekonomiskt krig och kriminella bankdirektörer.

Det är långt till nästa val till Altingi. Enda ljuset för Islands befolkning är att få möjligheten att byta regering för att bryta den onda cirkeln. Men den vithåriga damen som är landets statsminister ser hellre sitt land sjunka än att starta motorn som kan ta nationen bort från de höga vågorna.

Media intresse för åtalet mot Jon Asgeir

The Times skriver om Glitnir Bank konkursförvaltares åtal mot Jon Asgeir Johannesson och påminner om hur stor Jon har blivit inom dagligvaruhandel i UK. Jon var vd hos Baugur som var delägare i bl.a. Hamleys, House of Fraser och Debenhamns.

Då beskriver Times speciellt åtalet mot PricewaterhouseCoopers och dess filial på Island. PricewaterhouseCoopers är bland världens största revisionsbyråer och har hitintills uppfattats som en seriös byrå.

Times beskriver den hårda tonen i åtalet där man beskriver Jon i princip som en bankrånare som tömt banken inifrån.

Artikeln i Times hittar du här.

Andra artiklar: Guardian, Financial Times och Independent.