Insättarnas garantier baseras på bankernas garantifonder - inte på statligt stöd

Äntligen svarar regeringen som folket vill (efter två folkomröstningar och massor av bråk)

Den isländska staten har skrivit ett brev till ESA (Efta Surveillance Authority) och fullständigt sågat institutionens anklagelser om att Island brustit i införande av lagen om bankernas garantifonder på Island enligt EES-avtalet. Island kräver att EFTA-domstolen avvisar institutionens krav på Island som felaktiga och grundlösa.

I brevet framgår att Island inlett lagen om garantifonder helt i överenskommelse med EES-avtalet samt att inget garantisystem håller mot en fullständig ekonomisk kollaps såsom skedde på Island. Vidare så rättas ESA till på punkten om att Island prioriterat konkursboets utbetalningar efter nationalitet eftersom vare sig garantifonderna eller staten har ersatt isländska sparare samt att Landsbankis konkursbo kommer att betala insättare oavsett nationalitet.

Brevet konstaterar att enligt ESA skulle den isländska staten gripit in och ersatt sparare med pengar när garantifonderna tog slut. Inget sådant krav finns i EU direktivet för insättares garantier och ingen medlemsstat räknar med sådana krav. Om så vore fallet har man räknat ut att vid en total bankkollaps skulle EU staternas kostnad uppgå till sammanlagt 83% av deras BNP. Denna tolkning hos ESA skulle i en svår ekonomisk kris kunna leda till att medlemsstaterna går i konkurs med totalt socialt kaos till följd. ESAs tolkning står i klar kontrast till EU direktiven eftersom dessa på inget sätt förordar statlig garanti när garantifondens pengar tar slut. Tvärt emot så förbjuder EES-avtalet statligt ingripande eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen.

I brevet sägs att insättare i UK och Holland fick ersättningar från dessa länders garantisystem vilket i sin tur får ersättningar från Landsbankis konkursbo. På så sätt har ingen gått miste om garantipengarna enligt lagen.

I brevet hänvisas till andra stater som sökt om tillstånd för att stödja banker och finansinstitut på olika sätt i bankkrisens spår. Ingen har sagt att de inte behövt söka speciella tillstånd eftersom lagen om garantifonder kräver statliga medel när fonderna gör slut på pengar. Det visar tydligt att ingen stat har skyldigheten att automatiskt gå in med pengar till garantifonderna.

Det blir mycket intressant att följa EFTA domstolens utslag. Det kan påverka tolkningen av hela systemet med garantifonder inom EU. Ifall domstolen dömer mot Island i frågan visar det sig att EU medlemsstater har mycket större skyldigheter än tidigare sagts och därmed skulle länder som Spanien, Italien, Portugal, Grekland, Irland m.fl. kunna förklaras konkursmässiga.

Detta är första gången som frågan om EU-direktiven kommer tas upp i en domstol.