fredag 7 januari 2011

Island på åttonde plats över världens sämsta länder på tillväxt




6 av världens 10 sämsta länder på tillväxt finns i Europa.
Inget land i Europa finns med bland 10 bästa

Enligt tidningen The Economist över världens 10 bästa och 10 sämsta länder på tillväxt 2011 toppar Qatar, Ghana och Mongolia tillväxtligan med 12-16% tillväxt år 2011. Efter kommer länder som Eritrea, Ethiopia, Kina, Indien, Uzbekistan, Timor-Leste och Laos med ca 8 - 10 % tillväxt. 

Inget land från Europa eller USA finns med på 10 översta platserna. 

Av 10 sämsta länder i världen på tillväxt under 2011 är 6 från Europa, inte oväntat Grekland, Portugal och Irland tätt följt av Italien, Island och Spanien. Bara Puerto Rico ligger sämre till än Grekland i världen med drygt - 4% tillväxt. Island, Spanien, Italien och Bahamas förväntas få positiv tillväxt på ca 0,5%.

Företagskonkurser på Island ökade med drygt 26% under 2010 jämfört med 2009. Under samma tid startades 44% färre företag jämfört med 2009.


torsdag 6 januari 2011

Regeringen helt ur takt med folket - endast 7,6% prioriterar medlemsansökan till EU


Enligt en ny opinionsundersökning hos EYJAN är regeringen helt ute och cyklar

45,1% av Islänningarna menar enligt en ny undersökning att regeringens viktigaste uppgift är att underlätta för näringslivet att växa så jobben kan bli fler. 

33% anser det vara viktigast att hjälpa hemmen att sanera skulderna.

Endast 7,6% anser det vara prioritet nr 1 att fortsätta med Islands EU medlemsansökan.

Bara 2,6% tycker att lösningen på Icesave-konflikten är viktigast.

Så lite som 1,9% av Islänningarna tycker att viktigaste uppgiften är att ändra Islands konstitution/grundlagar

Folket har tydligt visat detta bl.a. i protester utanför Altingi men regeringen har prioriterat i omvänd ordning:

1 EU-medlemsansökan
2 Pracka på folket privata bankers konkurser som Icesave
2 Ändringar på konstitutionen bl.a. genom ett misslyckat val till ett s.k. konstitutionsparlament.

Valet till konstitutionsparlamentet är nu föremål för domstolsgranskning p.g.a. minst tre privata åtal för bristfällig organisering. Valdeltagandet var så lågt att endast ca hälften av de 25 tänkta ledamöterna blev lagligt invalda. Resterande fick plockas in på annat sätt än lagen föreskrev på grund av det låga valdeltagandet.

På frågan om vad folk tyckte om regeringsarbetet förra året vägrade majoriteten svara. EYJAN drar helt riktigt den slutsatsen att missnöjet med regeringen är så stort att folk inte kan nämna en enda sak som man tycker regeringen gjort bra under året.

Det är som jag tidigare sagt, - enda lösningen på situationen eftersom ministrarna inte har någon skam i kroppen för att avgå själva:  ett nyval till Alltingi. 


onsdag 5 januari 2011

Tack vare Riksbankens insatser fungerade betalsystemen

David Oddsson f.d. Riksbankschef Island

David Oddson berättar om tiden vid bankkollapsen, politiken och hur motståndarna försökte utmåla honom som ansvarig till bankkollapsen på Island 2008. David Oddsson var Riksbankschef på Island 2008 och en del av intervjuen som inte kom med i Affärstidningens specialutgåva Årskiftet publicerades istället på Affärstidningens hemsida.

David fick frågan om han ångrar att ha åtagit sig uppdraget som Riksbankschef:

"Nej, det ångrar jag inte. Jag tyckte att det var mycket trevligt till sista minuten och faktiskt tycker jag så om mitt arbete oavsett var jag arbetar," säger David.

"Jag är mycket stolt över det arbete som gjordes i försök att rädda banksystemet. Som exempel kan jag nämna att det var tack vare Riksbanken som landets betalningssystem fungerade. Sedan svepte politisk extremism över där Riksbanken enligt en ny lag blev fråntagen sin oberoende ställning därför att det fanns människor som tyckte illa om mig. Jag tror att historiens dom blir tung över dem som gjorde det."

David menar att den Vänster-gröna regeringen gick över styr när den jagade honom personligen efter bankkollapsen.

"Jag mådde bra och var på ett fint humör fram till det sista, trots att jag fick på mig del slag," säger David.
"Utom tvivel planerades drevet mot mig av Vänster-Gröna och andra onämnda partners. Vi har sett vart det laget vände sig som säger det hela. Riksradion gick långt under sin värdighet när de medgav att bli utnyttjade på den tiden."

David säger att då hade beslut redan tagits om en utredning av bankkollapsen. Det arbetet hade inte påbörjats men vänsterpartierna ändå dragit slutsatsen att orsaken till bankkollapsen kunde skrivas på Riksbanken.

"Men alla ärliga människor känner till att här passade oseriösa politiker på att tilfredsställa eget hämndbegär på en politisk motståndare som de aldrig hade chansen på när alla arbetade inom samma yrke," säger David.

Efter detta har det tydligt visat sig vad det är för slags människor som nu bemannar landets ledning."

På frågan om hur David – som vunnit den ena politiska segern efter den andra under sin politiska karriär – kände när han blev "under" svarar David blixtsnabbt:

"Jag blev inte under eftersom jag inte deltog i slaget." 



Internationell ekobrottsutredning mot Kaupthing Bank i Luxemburg

Kaupthing Bank Luxemburg
Familjen Rowland som i dag äger Havilland bank i Luxemburg (f.d. Kaupthing Bank Luxemburg) försöker förhindra att dokument som hittades vid husrannsakan i banken tillhörande Kaupthing Bank lämnas ut till Islands speciella ekobrottsåklagare. Utredarna menar att dokumenten kan innehålla viktig information angående Kaupthing Banks kollaps enligt tidningen Daily Telegraph.

Familjen Rowland hävdar att Havilland bank inte har något med Kaupthing bank att göra. Ändå vägrar Havilland bank tillsammans med 19 kunder bistå med hjälp att lämna ut dokumenten till ekobrottsmyndigheten på Island.

Förra månaden dömde en domstol i Luxemburg banken till att överlämna dokumenten men Havilland bank har gått till högre instans. Tidigare hade banken deklarerat att den skulle bistå med all nödvändig hjälp till de isländska myndigheterna.

Kaupthing Bank utreds nu hos ekobrottsmyndigheten på Island och Serious Fraud Office i UK. Enligt Daily Telegrap riktar utredarna in sig på olagliga lån till bankens ägare och marknadsförfalskningar i syfte att höja priset på bankens aktie. Där undersöks bl.a. köp av Kaupthing aktier gjorda av brodern till Emiren av Katar och bröderna Gertner med Kaupthing banks egna medel.

Över 40 personer deltog i husrannsakan i Havilland bank i Luxemburg som är ett av de största tillslagen någonsin mot finansbolag i Luxemburg.

lördag 1 januari 2011

Demikratins kärna är folkets vilja. Så enkelt är det.



Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson höll i dag, nyårsdagen, sitt årliga tal till nationen. Han inledde talet med att tillönska alla landsmän ett Gott Nytt År från sig och hustrun Dorrit Moussaieff och påminde samtidigt om de många som fortfarande har det svårt och är oroliga inför morgondagen.

Ólafur Ragnar Grímsson  hänvisade till historien på Bessastadir, presidentens residens, som förr i tiden var en skola där många av Islands främsta självständighetskämpar studerade när Island var en koloni till Danmark. Nyligen överlämnades ett 200 år gammalt skrivbord från denna period till Bessastadir. Det var anhöriga till skolans dåvarande lärare Sveinbjörn Egilsson som stod för gåvan.

  "Kungen av Danmark hade då all makt i sin hand, nationen utan rätt; yttrande - och handlingsfrihet var inte säkrade och en lång tid kvar tills Jon Sigurdsson tillsammans med sina kamrater i Köpenhamn inledde kampen för Islands självständighet."

  "På det nya året när vi firar Jon Sigurdssons 200 års födelsedag och Islands Universitets 100 år får vi goda möjligheter att dra lärdom av denna resa, som beskriver hur en liten nation av fattiga bönder genom sammanhållning lyckades bryta sig loss från utländsk makt och uppnå självständighet och fulla rättigheter bland världens nationer. Island tar del i många länders organisationer och trots motgångar och svårigheter här vi här kunnat utveckla ett samhälle grundat på välfärd, utbildning och hälsa. Detta är trots allt ett resultat som lyfter upp oss bland de främsta, " sa presidenten.

  "Det är lämpligt att samtidigt fira Islands Universitet och Jon Sigurdsson eftersom kraven på ett isländskt universitet under många år var en stor del av självständighetskampen. Utbildning, kunskap och vetenskap är faktiskt samhällets hörnstenar som hemmastyre, suveränitet och republiken har givit oss Islänningar.

  Det är av största vikt att slå vakt om sådana fundament och lära av nationers erfarenhet som i kristider stärkte skolan och utbildning av alla de slag. Nu söker många stater efter samarbete med oss, speciellt på grund av vårt kunnande och teknik som kunskapssamhället har att erbjuda. Det har jag erfarit under det gångna året i samtal med representanter för Ryssland, India, Kina och många stater i Europa.

  Kunnandet hos isländska vetenskapsmän, ingenjörer och tekniker angående nyttjande av ren kraft, kartläggning av landets under gjorda av glaciärspecialister, geologer och andra naturvetenskapsmän, läkares och hälsosektorns bidrag, innovationer inom IT och fiskeexperters undersökningar - allt detta samt många andra expertområden utgör grunden till den respekt som vi nu åtnjuter i världen.

  Under detta år blir Island på en hedersplats på den stora bokmässan i Tyskland, en internationell sammankomst som är störst inom litteraturen i världen. Detta är ett erkännande som de senaste åren tillfallet Turkiet, Kina och Argentina. Författares framgångar, den isländska musikens popularitet, teaterfolkets segrar i London och New York i fjol bevittnar om den nydanande skaparkraften hos nationens kulturliv.

  Hela denna resa från det att Sveinbjörn Egilsson undervisade på nationens då enda skola här på Bessastadir är en uppmaning att ta itu med dagens betydelsefulla uppgifter varav många inte tål någon väntan.

  Den ekonomiska krisen, bankkollapsen som vi kallar det, har försatt tusentals Islänningar i sådana trångmål att varje vecka köar mängder av folk för matgåvor. Fattigdom har förvisso följt oss länge men nu har de ekonomiska problemen hos många, matköerna, blivit till en skam."

Ólafur Ragnar Grímsson hänvisar till att han i ett tal innan krisen talade om fattigdomen.

  "Om det för åtta år sedan - när ett välmående rådde inom de flesta områden - fanns anledning att diskutera fattigdomen då är det nu av största vikt att gå till handling. Ett samhälle som räknas till nordisk välfärd kan inte tolerera att tusentals människor köar för mat varje vecka.

  Låt oss enas i frågan att avskaffa denna skamfläck redan de närmaste månaderna. Islänningarna lyfter ett stort lass när vi gemensamt anstränger oss.

  Under fjolåret visade nationen att den kan ta ledningen. Omröstningen den 6 mars bevittnade tveklöst om hur väl republikens konstitution fungerar när den bäst behövs, att nationen klarar väl på egen hand att hantera makten som är nationens. Allt avgjordes på ett lyckat sätt trots en del förutspådde annat.

  Det nationella mötet och val till konstitutionsparlament var nya sätt att få fram nationens vilja och förhoppningsvis blir det lyckat. Men då har det en stor betydelse att alla de som blir valda oavsett de sitter på Altingi, konstitutionsparlamentet eller här på Bessastadir, har jämnt i åtanke att de är nationens tjänare. Det är folket i landet, själva nationen, som har den högsta makten."

Presidenten talade om konstitutionen inte enbart som en samling regler eller formbeskrivning utan först och främst nationens överenskommelse med sig själv. Han hänvisade till tidigare tal av betydelsen av grundlagar som förespråkar öppenhet och demokrati och sa:

  "Jag påminner om att ifall en ny konstitution inte är grundmurad med en tydlig överenskommelse kommer den knappt att få det stöd som krävs för en framgångsrik regeringsform; republikens konstitution blev godkänd med 95% av rösterna och på den tiden kom 98% av de röstberättigade till vallokalerna.

 Demokratins kärna är folkets vilja. Så enkelt är det, hur än teorier eller experternas visdom mår.

  Den enhetliga nationalviljan har på avgörande ögonblick gagnat Islänningarna mycket väl och därför är det viktigt att konflikter, tuffhet eller envishet inte får förlama vår styrka till goda gärningar.

  I denna sak är agerandet vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull lärdomsrikt, sunt att söka sig förebild i samhörigheten hos bönder och räddningstjänstens personal som hjälpte till på plats, tog hand om boskap, sopade bort askan och transporterade människor till tryggare ställen.

  På stunder som dessa äger Islänningarna oftast en själ, sammanhållen i stöd och återuppbyggnad. Naturkatastrofer har ideligen lockat fram det bästa inom oss.

 Varför kan inte vi agera på samma sätt när det blir ekonomiska jordskalv eller jökel kalvning inom finans och banksystem? Kanske därför att de är av människan framkallade.

  Men samhällets ängar behöver bli gröna ånyo och nu drygt två år från bankkollapsen är det på tiden att vi slutar tillåta att förtal eller hatfulla ordtal lägger hinder i vår väg. Pessimism kan förinta planer på reformer.

  Visserligen behöver vi få fram vad som gick fel, göra nödvändiga rättelser och låta de som bröt lagen ta konsekvensen av sina handlingar; speciella åklagare samt landets domstolar kommer att säkerställa rättvisans framgång.

  För övrigt - även om många är utan arbete, har skuldbördor eller lever i fattigdom, då njuter de flesta av våra landsmän livskvalitet och villkor som i en internationell jämförelse anses godtagbar. Merparten av nationen kan därför sätta ned foten, förenas i kampen framåt, använda sin styrka, utbildning och förmåga till återuppbyggnad.

  Under detta år behöver det bli en omställning. Vi skall tillsammans påbörja en ny resa, berikade av erfarenheten och kritiska i tanken, klokare på grund av misstagen med de goda värderingarna i beaktande.

  Vi äger ett vackert och fruktsamt land, rikt av naturresurser, kraft, fiske, vattenförråd, matförråd, människor med rika egenskaper, utbildade generationer, kulturell mångfald, kreativa sektorer, ett samhälle som väl är försett med det bästa inför den nya tidens teknologi.

  Vi har avsevärt bättre förutsättningar än dem som kom till scenen när Island fortfarande var beroende av andra, när Jon Sigurdsson kom från väster med Arnarfjordurs vackra berg ingraverade i sin själ, när Skuli Thoroddsen och Theodora kom från Isafjordur hit till Bessastadir märkta av brottningen med Hannes Hafstein, eller när Sveinn Björnsson kom som nyvald president från Thingvalla vid Yxälven.

  Eftersom dessa generationer lyckades efterlämna ett galant livsverk, skapa Island en sådan trygg position i världen att nu vill många nationer visa oss sin vänskap och aktivt söker samarbete med oss, då måste vi kunna enas om återuppbyggnad och med kraften i nationens vilja lösa de problem som väntar på en lösning.

  Det gångna året visade att nationen hanterar makten väl och förhoppningsvis kommer med det nya en sammanhållning för omställning, optimism och bättre tid, tillit och respekt för varandra, en beslutsamhet att Islänningarnas kännetecken förblir allas välfärd, sunt ledarskap och ärlighet.

  Vi står vid ett ödesdigert vägval, tillsammans behöver vi gå mot en ny tid. Det är dagens uppgift. Må lyckan vara med oss alla på denna resa."




fredag 31 december 2010

Bank of England ville avskriva Icesave-kraven. Riksbanken vägrade lämna ut bevismaterial.





Detta framgår av intervjun med David Oddsson f.d. Riksbankschef på Island i Affärstidningens specialutgåva Årsskiftet.

I ett telefonsamtal med Riksbankschef Mervyn King, Bank of England, sa Mervyn till Riksbankschef David Oddsson att Bank of England inte skulle kräva betalning av Islänningarna för Icesave.

"Jag tyckte mycket om att få höra detta och jag tackade honom mycket väl för budskapet. Samtalet bandades in. Vi brukade inte banda in sådana samtal men av någon anledning gjordes det denna gång," säger David.

"Altingis utrikesnämnd efterfrågade denna inspelning efter att jag lämnade Riksbanken men då sa banken att banden inte fick lämnas ut utan godkännande av Bank of England. Jag förstår inte riktigt hur det är fatt eftersom när lagen om Altingis undersökningskommitté antogs då fastslogs rätten att kunna lämna ut all information, alla bankhandlingar o.s.v. Vilket har en stor betydelse i detta viktiga fall."

David säger att han inte känner till att Riksbanken någonsin frågat Bank of England om tillstånd att lämna ut banden och därför föreligger inget om Bank of Englands förhållning till den saken.

"Det viktigaste i denna fråga är att detta var ett ensidigt beslut som togs av Britter och Holländare att betala ut för alla insättningar på Icesave-konton," säger David.

"De gjorde detta utan att fråga oss eftersom de fruktade att om det blev offentligt att tusentals personer förlorade pengar på insättares konton skulle en anstormning mot alla deras banker bli verklighet. De betalade ut pengarna och förhindrade en bankanstormning och denna handling lyckades väl och sparade dem stora summor pengar. Sedan kommer de plötsligt på idén att kräva betalt av Islänningar för dessa "lån" som de påstod att de ordnat. Jag har aldrig tagit ett lån som jag först i efterhand fått kännedom om. Det är helt galet."

Nu lämnar vi det gamla året - jag önskar alla ETT GOTT NYTT ÅR!



Jag önskar mina läsare en trevlig fortsättning och framförallt 

ETT GOTT NYTT ÅR 2011!