I Expressen ledare Lätt ragnarökta 17 april 2010 sprider Expressen den vanliga missuppfattningen att Island har en skuld som Island inte vill betala till UK och Nederländerna. Utan att gå närmare in på saken säger Expressen att Island måste följa EU:s regler som gäller för insättargarantin och antyder därmed att Island bryter mot EU:s regelverk och EES-avtalet.
Detta är grovt felaktigt och jag har skrivit ett brev med rättelse till Expressen. Får se om de publicerar min insändare (se nedan):
"söndag 18 april 2010
Till Expressen.
I lördagens ledare finns ett antal faktafel angående den så kallade Icesave-tvisten mellan Island, UK och Nederländerna. Jag vill upplysa Expressens läsare om vad som gäller och hoppas att tidningen publicerar inlägget.
1. Den isländska staten har ingen skuld angående Icesave till UK eller Nederländerna. Island har ett krav på sig på ca 4 miljarder € från UK och Nederländerna. Kravet grundas på UK och Nederländernas ersättningar till sina medborgare som förlorade pengar på den privata Landsbanki Icesave-konton.
2. EES – medlemmen Island är skyldigt att följa de EU-regler som gäller för insättargarantin och inkluderas i EES-avtalet. Island implementerade EU:s direktiv 94/19 om insättargarantin i Isländsk lag nr 98/1999. Enligt direktivet skall staten lagstifta om bankernas skyldighet att upprätta garantifonder. Ingenting står om att staten har ett ansvar för insättarnas pengar. Den skyldigheten åläggs fonden som bankerna ansvarar för. EU:s konkurrenslagar binder statens händer att stödja enskilda privata bolag. Direktiv 94/19 förutsåg inte ett lands hela banksystems kollaps.
3. Enligt EU-direktivet 94/19 är det varje lands finansmyndighet som är skyldig att säkra och betala ut minst ett minimibelopp som då var på 20 tus €. I UK ersattes Icesave-insättare till 100% och i Nederländerna med minst 100 tus €. Direktivet förbjuder inte ersättning utöver minimibeloppet som då är frivilligt och på respektive regerings ansvar. Island vill betala garantin på 20 tus € men behålla rätten till en domstolsprövning. UK och Hollands krav baseras på UK:s 100% och Hollands 100 tus € ersättning.
4. Direktiv 94/19 uttrycker tydligt varje lands ansvar vid ratificering av utländska bankers verksamhet inom det egna landets (EU:s) gränser. Myndigheten som utfärdar tillståndet skall först säkra sig om att bankens hemland har lagstiftat om bankens garantifond, därefter att banken följer lagen och att fonden klarar utbetalning på minimibeloppet 20 tus €. Om detta saknas ska myndigheten kräva att banken knyter sig till värdlandets garantisystem för att få ha en rörelse inom landet.
5. Isländska banker fick tillstånd att etablera sig i många EU-länder som UK, Nederländerna, Tyskland, Sverige, Luxemburg med flera länder. Islands regering har inget att säga till om vilka banker får ha rörelse inom EU. Genom verksamheten i EU kunde de isländska bankerna snabbt växa till en ekonomi på ca 10 ggr Islands storlek.
6. UK använde terroristlagar för att ta Island i ekonomisk gisslan. Bland annat sattes Islands Riksbank, regering och Finansinspektion på samma lista som AlQueda och Talibaner. Inom loppet av några minuter var all utrikeshandel till och från Island lamslagen. Över hundra års goda affärsrelationer mellan isländska och utländska företag grusades. I dag får många isländska importörer betala för varor i förskott ovetandes om de får varorna levererade till ön eller inte.
7. Islands regering har sökt om medlemskap i EU. UK och Nederländerna hotar med veto om inte Island går med på deras krav. Ren utpressning alltså. Sverige ställer sig bakom mobbningen och blockerar IMF:s lån till Island. Nu har IMF skakat av sig Icesave, frågan är om Sveriges ledare vågar upphöra med mobbningen och se på Island som en nordisk vän. I alla fall har denna utpressningstaktik inte höjt värdet på EU-aktien på Island.
8. Icesave har blivit Altingis längsta debatterade ämne genom tiden vilket är historiskt. Islands rödgröna regering har två gånger försökt tillmötesgå UK och Nederländernas krav genom lagstiftning i Altingi. Första gången gick lagen genom med ändringar om förbehåll på ränta, domstolsprövning o.s.v. men UK och Nederländerna sa nej. Andra gången stoppade presidenten lagen enligt sin konstitutionella rätt och lagen gick till omröstning. Islänningarnas tydliga nej har tillfälligt stoppat UK och Nederländernas orättfärdiga krav till Island.
9. För att förstå storleken på kraven på Island kan jämföras att det handlar i dagens pengar om 5 ggr större skadestånd per invånare än Tyskland fick betala efter första världskriget. Då dog miljoner människor och värden för flera miljarder förstördes.
Med vänliga hälsningar,
Gustaf Skulason
Islandssvensk"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar