tisdag 7 september 2010

Intryck från en Islandsresa förra veckan

Jag besökte släkt och vänner på Island i förra veckan och fick som vanligt en god portion åsikter och samtal om läget på Island.

Klimatet verkar ha hårdnat i den politiska debatten. Om jag lyckas återge den som den verkade på mig så håller ett tvådelat land på att växa fram. Å ena sidan socialdemokraterna som gör allt för att få Island med i EU - å andra sidan alla andra som vill ta Island ur krisen och vänta med medlemsansökan till EU tills senare. De senare är mer än två tredjedelar av befolkningen enligt säkerställda opinionsundersökningar.

Klart är att regeringens politik inte har hjälpt landet ekonomiskt. Islands byrå för statistik publicerade siffror i förra veckan där det mesta pekar åt fel håll: landets skuldsättning ökar, kostnaderna för arbetslösheten växer, produktionen och konsumtionen faller. Med andra ord, tillväxten är på minus och har varit det de senaste 18 månaderna. Minus hela 8,4 % andra kvartalet i år vilket är långt över Greklands minus 3,5 % och Lettlands minus 3,9% under samma period.

Inget bra betyg för regeringen som sagt. Men hör och häpna, när Altingi fortsatte verksamheten efter semestern kom statsministern och finansministern fram och påstod att landet var på väg att ta sig ur krisen och att alla siffror pekade åt "rätt håll". Men det var dagen innan den statliga byrån publicerade sina siffror förståss.

Den isländska regeringen har bytt ut några ministrar och tagit in några nya. En manöver som räddar regeringen från en missförtroende omröstning som skulle kunnat kostat handelsministern. Han hade nämligen ljugit till Altingi och nationen angående korglånen och sagt att de var helt lagliga trots att jurister tidigare varnat departementet om motsatsen.

Och ännu en gång försöker den socialdemokratiska regeringen att blidka UK och Holland med ett nytt utspel i Icesave frågan. Under förra veckan hade Islands delegation ett möte med sina brittiska och holländska kollegor bara för att mötas av samma attityd som tidigare: betala eller! Men tidigare hot om att Island inte skulle få lån hos Internationella valutafonden har visat sig vara bluff. Hotet om att inte få gå med i EU kvarstår. Det svider hos S som har EU-inträdet som den enda och yttersta politiska frågan på dagordningen.

Icesave frågan som nu blötts och stötts av många respekterade juridiska begåvningar i Europa, har efter den norska professorns Peter Örebech genomgång och analys fått en helhetsbedömning enligt min mening: Det är olagligt för stater att betala ut pengar till garantifonder som gått i konkurs. Direktiv 94/19 förbjuder snedvriden konkurrens och beloppet 20 tus evro (nu 50 tus evro) är ett maximibelopp - och inte ett minimibelopp som så många har trott i debatten. Om jag tolkar Peters argument rätt så har det varit olagligt av regeringarna i UK och Holland att betala ut full ersättning till sina länders medborgare för Icesave.

Folk är arga på Island. Förtroendet för politikerna har fått sig en rejäl smäll. Detta har tagit sig uttryck i valet till Reykjaviks stadsfullmäktige där ett nytt parti utan politisk agenda har fått en stor del av rösterna och en komiker valts till borgmästare. Många politiker på Altingi är rädda för att de förlorar sina platser i nästa val till Altingi som skall hållas om drygt två år om regeringen håller så länge.

Men folk är fram för allt förbannade på att den ekonomiska brottsligheten kunde utvecklas så långt att det fick hela Island på fall. Jakten på skurkarna går för långsamt tycker många av dem jag pratade med. Det tar luften ur folk. Regeringens handlingsförlamning gör bara situationen värre och uppgivenheten sprider sig. Man börjar sätta likhetstecken mellan ekonomiska svindlare och vanliga politiker.

De som har råd och kan flyttar bort eller planerar att flytta bort. De som blir kvar har allt mindre att röra sig med. Självmordsfrekvensen ökar.

Det värsta enligt mina intryck är att en tonen i debatten blivit tuffare, - så tuff att vissa vill bokstavligen se huvuden ryka och blodet rinna för att åstadkomma ändringar. Även om detta i nuläget är ord -- så väcker de obehag. Ofta föregås handling med ord och tanke. Jag hoppas verkligen att ingen Islänning blir så förtvivlad att han eller hon griper till olagliga handlingar. Det skulle förvärra situationen för alla.

En ny dom från Högsta Domstolen förväntas inom 4 veckor

Många på Island följer med ett stort intresse ett fall inför Högsta Domstolen angående frågan om räntan på tidigare "korglån" dvs. lån säkrade i utländsk valuta. Dessa lån har Högsta Domstolen dömt olagliga och nu väntar många på hur utfallet blir i räntefrågan.

Domen som förväntas inom 4 veckor kommer att vara vägledande för tusentals liknande lån på Island och totalt är det stora summor pengar det handlar om eller ca 20 miljarder omräknat i svenska kronor. Inte är klart om alla finansbolag eller banker klarar av en sådan ny smäll i.a.f. enligt finansbolagen själva. Om domen blir till konsumenternas favour har vissa finansbolag t.o.m. hotat att likvidera sig själva eller gå i konkurs.

Låntagarens advokat Gisli Baldur Gardarsson beskrev hur finansbolaget Exista hade attackerat den isländska kronan och tjänat minst 90 miljarder ISK på kuppen när kronan föll. Han sa att låntagaren aldrig skulle tagit ett billån till 16-21% ränta som finansbolaget nu kräver. Istället skulle den ursprungliga låneräntan på 4,34% ränta gälla.

Klart är att domen blir vägledande för alla andra liknande lån och i många fall kommer låntagarna att kunna kräva pengar tillbaks oavsett vilken ränta Högsta Domstolen kommer fram till är den rätta.


måndag 30 augusti 2010

Kaupthing Bank f.d. styrelseordförande förklarar varför han inte tidigare inställt sig till förhör: Jag protesterade!

Nu har vi fått veta att Sigurdur Einarsson, f.d. styrelseledamot Kaupthing Bank som varit efterlyst av Interpool i många månader inte inställde sig till förhör därför att han protesterade mot myndighetens maktmissbruk som jagade honom! Speciellt ilsken är Sigurdur på Islands speciella åklagare som undersöker misstankar om bedrägerier och ekonomisk brottslighet. Sigurdur menar att åklagarens arbetssätt bör utredas och då i fortsättningen om man finner att åklagaren gjort fel, - att åklagaren döms i stället.

På frågan om Sigurdur ville be isländska folket om ursäkt på bankkraschen menar Sigurdur att det är andra som skulle behöva göra det istället, exempelvis politikerna. "Jag har inget ansvar mot den isländska nationen, det är politikernas och tjänstemännens uppgift."

Bloggarna på Island har gått heta efter intervjun med Sigurdur Einarsson i Frettabladid i förra veckan. De flesta tycker att Sigurdur visat enastående arrogans och många undrar som sagt om han gjort en deal med åklagaren att han inte skulle fängslas denna gången.


söndag 29 augusti 2010

Islands radio hänger inte med svenska valundersökningar

Jag läste igår på den statliga radions hemsida på Island att Sverigedemokraterna får vågmästarroll i Sveriges Riksdag samt att Alliansen inte får egen majoritet.

Enligt SIFOs undersökning som Dagens Industri berättade om den 23 augusti får regeringspartierna 51,5% mot oppositionens 43,9% och Sverigedemokraternas 3,7%.

Nu har det kommit en färsk undersökning från SIFO som visar att regeringspartierna får 50,0%, oppositionen 43,3% och Sverigedemokraterna 4,6%.

Det finns en felmarginal i all statistik men jag tycker ändå att Islands radio kan nämna vart trenden går, dvs. ner för oppositionen och upp för regeringspartierna.

Skärpning Islands radio!

lördag 28 augusti 2010

Knappt 30% höjning på el och jordvärme till hushåll på Island

1 oktober höjs eltaxorna på Island: elnätet med 40% och elpriset med 11%. Pris på varmt vatten till uppvärmning av hus höjs med 35%. Sammanlagt gör detta 28,5% högre energikostnad för hushållen.

I krisens spår efter bankkraschen kommer denna höjning att leda till att de hushåll som har minst inkomster kommer att få det ännu sämre ställt. Årsuppvärmningen av en 130 kvadratmeter lägenhet höjs från ca 117 tus isk till kr 150 tus kr om året.

Många familjer på Island har förlorat inkomster och är i dag beroende på bidrag från staten för sin överlevnad. Arbetslösheten har ökat, utvandringen ökar i snabb takt och kyrkan har aldrig tidigare behövt dela ut mat till så många.

Den "nordiska välfärdsregeringen" har höjt skatter på vanliga medborgare, skurit ned tidigare rabatter och indexklausuler till sjömän och pensionärer, - stoppat investeringar i infrastruktur och i det hela skurit ned på alla aktiviteter. Många företag har drivits i konkurs men hålls vid "liv" genom konstgjord andning av sina nya ägare: bankerna. Detta har lett till en snedvriden konkurrens där flitiga, skuldfria företagare straffas genom prisdumpningar från konkursbon som banken håller vid liv i hopp om en eventuell framtida försäljning.

Denna enorma höjning på energitaxorna motiveras av ledningen för Islands största energibolag med att den är nödvändig om företaget skall kunna överleva. Samtidigt skär bolaget ned i driften med flera hundra miljoner isländska kronor.

Reykjavik stads opposition som leds av Självständighetspartiet har kraftigt protesterat mot höjningen och menar att stadens invånare inte orkar bära högre energipriser eller skatter. Men den nya politiska majoriteten under ledning av skådespelaren och komikern Jon Gnarr börjar sakta men säkert visa sitt rätta ansikte. Som person anses Jon Gnarr alltmer likna en trist politiker som tar all kritik personligen och komiken verkar hamna i en återvändsgränd nu när den ekonomiska krisens kalla hand stärker greppet om medborgarna.





torsdag 26 augusti 2010

Islands statsminister med på Time:s lista över världens tio viktigaste kvinnor

Inte för länge sedan skrev jag att Jon Asgeirsson hamnat på listan hos Time över Slimy Bastards, d.v.s. världens slemmigaste skurkar. Då skrev jag i förbifarten att Time skulle kanske fundera på att ta med Islands statsminister Johanna Sigurdardottir, eftersom jag inte håller med henne bl.a. angående regeringens skattehöjningar, statens skuldsättningsgrad, uppgivenheten inför Icesave o.s.v.

Men Time gjorde bättre än så. De lyfte henne upp på listan över världens tio viktigaste kvinnor och Johanna landar där på andra plats.

Det är bara att gratulera Johanna till denna stjärna i karriären. Jag behåller dock rätten att ha än annan åsikt än statsministern ifall hon vill börja förhandla igen med UK och Holland om att få betala Icesave med isländska skattepengar!


tisdag 24 augusti 2010

Norsk professor sågar ESA: Island får inte betala för Icesave

Juridikprofessorn Peter Örebech säger i en artikel i dagens Morgunblad att han inte håller med ESA som skrivit ett brev till Islands regering och där tolkat direktiv 94/19 som statlig insättargaranti med minimum 20 tus evro till insättarna vid en eventuell bankkonkurs.

Enligt Peter Örebech föreskriver direktivet inte att 20 tus euro är en minimigaranti eftersom direktivet talar om i Artikel 7 att "varje insättares sammanlagda insättningar skall täckas upp till 20 tus euro i den händelse insättningarna blir indisponibla." På det sättet skulle ett tusen euro, tio tusen euro osv uppfylla direktivet. Peter påpekar att 20 tus euro inte är ett minimibelopp som ESA påstår. Det är ett maxbelopp.

Vidare skriver Peter att den privata garantifonden är ansvarig - inte staten. Allt annat skulle döda kampen mot olagligt officiellt stöd som snedvrider konkurrensen. Peter Örebech menar att det är olagligt att göra en bilateral överenskommelse mellan stater i syfte att lösa brister i EU:s regelverk som innebär att den isländska regeringen betalar medel till garantifonden. Garantifonden får låna pengar till att fylla på med medel men då får lånen inte vara säkrade av staten. Hela garantifondsystemet bygger på egen finansiering med 0,15% avgift på bankernas totala egendom. En annan väg vore att köpa föresäkringar mot plötsliga förluster. Andra vägar till finansiering finns inte enligt dagens system.

Om fonden inte orkar ta mot en ekonomisk smäll får insättarna helt enkelt dela förlusten med fonden enligt deras insättningar. Om ett annat system skall inledas måste direktiven ändras och dessa bli en bindande lag inom EU. Utländska insättare får finna sig i att följa de isländska lagarna som gäller för privata konkurser.

I sina slutsatser skriver professor Peter Örebech:

"Vare sig Islands regering eller den isländska nationen skall betala för den kraschade Icesave-banken. Landsbanki/Icesave ledningens ansvar är jättestort. Insättare borde med ett kritiskt tänkande ta ställning till bankens ledning innan de anförtror banken sina pengar. Bankernas regler för insättningar är officiellt publicerade och registrerade. Människor som vill tjäna mycket pengar tar samtidigt höga risker.

Med denna lösning skulle ansvaret vara hos dem det skall vara: bankernas ledningar, hos chefen som misslyckades att leda företaget och hålla det flytande. En sådan lösning skadar inte insättarnas förväntningar."