Den låga räntan var olaglig

I går kom Högsta domstolens dom angående räntan på de tidigare ogiltigförklarade så kallade "korg"lånen på Island. Domen slog fast att även den låga räntan är olaglig eftersom den är bunden till de olagliga lånen. Domen är ett hårt slag för många av låntagarna som hade hoppats på att få behålla den låga räntan nu när lånen räknas om. Ännu vet ingen riktigt hur läget blir när bankerna och finansbolagen räknar om lånen enligt Riksbankens högre ränta under perioden. Utfallet beror bl.a. på när lånen togs.

Talesmän för gräsrotsorganisationer som Hushållens intresseorganisation, Marino Njalsson, sa att Högsta domstolens förutsättningar var lite annorlunda än tingsrättens och att domen inte tar hänsyn till om låneförutsättningarna brustit för låntagarna. "Vi behöver stämma på nytt för att få svar på den frågan" sa Marino i en intervju med Morgunbladid. "Domen nu leder till att många får fördubblade betalningsvillkor och låntagarna har goda argument för att stämma långivaren för ändrade förutsättningar som låntagaren inte kunde ta ställning till när lånet togs."

Gisli Tryggvason konsumenternas talesman sa att domen var en besvikelse och han hade förväntat sig att större hänsyn skulle tagits till låntagarna. "Om inte domen går vidare till EFTA domstolen är detta slutresultatet för konsumenterna" sa Gisli.

Asta Helgadottir låntagarnas ombudsman menar att domen inte är den bästa för låntagarna och att kostnaderna kommer att öka. Ändå är det bra att äntligen ha fått klart det som gäller, då kan folk planera utifrån det.

Enligt dagens media på Island planerar regeringen en ny lag baserat på Högsta domstolens räntedom. Regeringen har hitintills inte visat något intresse för att assistera konsumenter och låntagare, tvärtom har regeringen aktivt medverkat till att försvara bankernas och finansbolagens intressen - ofta på medborgarnas bekostnad.

Vad är EU för slags klubb?

I intervju hos Bloomberg säger Islands President Hr. Olafur Ragnar Grimsson att många Islänningar frågar sig efter Icesave vad EU är för slags klubb? Presidenten förklarade att vare sig Island eller andra länder i Europa ställer upp med statliga garantier ifall privata banker går omkull. EU:s support under längre tid till UK och Hollands orättfärdiga krav på att Island skall betala över 5 miljarder dollar p.g.a. bankernas obestånd har fått många Islänningar att reagera negativt på EU:s ledare och ifrågasätta vad EU står för.

Presidenten förklarade hur stor skada Mr. Gordon Brown orsakade Island när Mr. Brown gick ut internationellt och deklarerade Island bankrutt och satte Island och den isländska regeringen på samma bänk som Alqueda och Talibanerna.

"Gud bevare minnet av Mr. Browns politik" sa presidenten. "Den vållade en stor skada eftersom ingen ville göra affärer med Islänningarna en längre period efteråt."

På frågan om läget är bättre nu med Mr. Browns efterträdare Mr. Cameron sa Olafur Ragnar Grimsson att det återstår att se. Presidenten hoppades få tillfälle att upplysa Cameron om Island eftersom Cameron inte verkade ha fått all information när han pläderade i det Brittiska Parlamentet för UK:s krav på Island nyligen.

Islands President Olafur Ragnar Grimsson har enligt min mening visat ett stort kurage och upplyst världen om situationen angående Island och UK och Hollands orättfärdiga Icesave-krav. Detta har han gjort på egen hand eftersom den isländska regeringen helt fallit på provet att bevaka folkets intresse på Island.

Presidenten i CNN intervju: "UK och Hollands krav är orimliga".

Klicka här för att komma till intervjun.

I en ny intervju med Islands president Olafur Ragnar Grimsson som CNN gjorde i samband med presidentens Kinabesök nyligen, sa Islands president att UK och Hollands Icesave-krav är orimliga eftersom de inte bygger på EU:s direktiv. Olafur Ragnar Grimsson menade att det inte är rätt att privata banker kan ta hem vinsten när allt går bra, men att folket skall ta skulden när bankerna går med förlust eller går i konkurs som på Island.

Presidenten hänvisade till EU:s direktiv för överskridande bankverksamhet inom unionen och sa att "EU direktiven tillåter inte snedvridning av konkurrensen med statliga garantier för privata banker. Därför är UK och Hollands krav på Isländska staten både orättfärdiga och felaktiga."

Presidenten fick frågan hur Icesave tvisten påverkar Islands EU-medlemsansökan och då svarade han att fisken var betydelsefullare för Island. Han kritiserade EU:s fiskepolitik som han menade att var gammaldags och inte visade hänsyn till utrotningshotade fiskestammar.

Politikerna skall offras för att "lugna" folket medan skurkarna går fria

Islands statsminister sa i en tidningsintervju i veckan att meningen med att dra de tidigare statsråden inför "landsdomstol" är att "lugna folket."

Om samma metod skulle användas mot Johanna Sigurdadottir skulle hon själv bli åtalad och dömd av Landsdomstolen. Hon satt själv med i den förra regeringen som minister och sedan hon blev statsminister har hon vid upprepade tillfällen försökt välta de privata bankernas konkursbon över på skattebetalarna på Island. Hon försökte stoppa Icesave folkomröstningen och när det inte lyckades uppmanade hon folk att strunta i att rösta i den konstitutionella omröstningen.

Två av högt uppsatta tjänstemän i utrikesdepartementet försökte övertala USA och UK:s ambassadörer att stoppa Icesave omröstningen.

Som om inte det räcker, då skulle Johanna Sigurdardottir och hennes parti Samfylkingin må gott av en grundlig uppgörelse inom partiet efter att tidigare ha tagit mot pengar och stöttat och fortfarande stöttar Islands största finansbov genom tiderna: Jon Asgeir Johannesson.

Folk har tröttnat på skalbolagsdirektörernas olagliga verksamhet och plundring av hela ekonomin på Island. Folk vill att de ekonomiska skurkarna ställs inför en domstol och döms enligt lagen. Folk har tröttnat på politiker som Johanna Sigurdardottir som leder ett etablissemang som opererar i skuggan av den ekonomiska brottsligheten på Island.

Om statsminister Johanna Sigurdardottir menar något med att "städa" efter bankkraschen skulle hon naturligtvis börja att städa framför den egna dörren och partiets. Att fängsla några ministrar i den förra regeringen hjälper inte Johanna eller Samfylkingin att komma undan eget samröre med brottslingarna. Samfylkingin användes politiskt av Jon Asgeir Johannesson för att manövrera med Altingi och kampanja mot Självständighetspartiet och dess ordförande David Oddsson. Som ägare av 80% av media lyckades Jon Asgeir neutralisera sin farligaste fiende Statsminister David Oddsson. David Oddsson är den enda politikern på Island som officiellt berättade om upprepade mutförsök, när Jon Asgeir försökte köpa honom eftersom David stod i vägen för Jons plundringsplaner på Island.

Jag har sagt det tidigare och fortsätter upprepa budskapet: Den bästa förtjänsten Johanna Sigurdardottir kan göra för sitt land, är att lämna in regeringsnycklarna till Presidenten som då kan utlysa nyval.

Sossarna på Island leder häxjakt på tidigare ministrar - främst hos Självständighetspartiet

En kommitté hos Altingi har efter mycket om och men lagt fram förslag till åtgärder på grund av tidigare rapport från Altingi om bankkrisens orsaker. Den nya kommittén som är sammansatt med representanter från alla partier, fick uppgiften att summera analysen av kraschens orsaker och föreslå åtgärder till förbättringar.

Förslagen presenterades i lördags på Island och innehåller översyn över snart sagt hela administrationen på Island, från ministrar och regering till parlamentsledamöters sätt att jobba.

Även om kommittén är enig i frågan om att bankkraschen huvudsakligen orsakats av ansvarslösa finansmän och skalbolagsdirektörer, då får Altingi ta mot svidande kritik för beroendeställning mot finans och regering. Detta ledde till häftiga debatter på Island - speciellt inom S, om man skulle väcka "Landsdomstolen" till liv för första gången på Island. Landsdomsstolen är en speciell domstol som är tänkt att åtala och döma ministrar för tjänstefel i arbetet.

S-bråket gäller ifall tre eller fyra ministrar skall åtalas. S har splittrats i frågan eftersom två är deras egna ministrar, dvs. f.d. utrikesminister Ingibjörg Sólrún Gísladottir och f.d. handelsminister Björgvin Sigurdsson. De övriga ministrarna är Självständighetspartiets f.d. statsminister Geir Haarde och f.d. finansminister Árni M. Mathiesen. Det S inte kan enas om är ifall tre eller fyra ministrar skall åtalas. Blir det "bara" tre faller Björgvin Sigurdsson S bort.

Bjarni Benediktsson Självständighetspartiets ledare säger i dagens Morgunblad att han är mer övertygat nu än tidigare att ministrarna är oskyldiga. Självständighetspartiet står inte bakom åtal på de tidigare ministrarna.

Brynjar Nielsson domare i Högsta Domstolen säger att han är förvånad över att ledamöterna i Altings kommitté föreslår Landsdom över tidigare ministrar eftersom lagen är föråldrad.

Margret Frimannsdottir, f.d. ordförande i S parlamentskommitté som nu är chef för Islands enda stora och riktiga fängelse som kallas för den "Lilla - lavan", blåser på kommitténs slutsatser och menar att det inte är förenligt med en rättsstat att följa en föråldrad lag. Hon sa i tv-intervju att ministrarna hade ingen juridisk status som "misstänkta" och om processen skulle gå vidare kommer den att avslutas i en internationl domstol för mänskliga rättigheter.

Jag som är bosatt i Sverige tycker att det är märkligt att skynda på att straffa politiker när inte de riktiga skurkarna dragits inför dom och fått sina straff. Men detta är typiskt för Socialdemokraterna och de vänstergröna på Island att skylla allt på Självständighetspartiet. Men tydligen är S inte helt överens att man ska handskas jämlika med folk från olika partier. S vill nog bara ha makten själva och fängsla alla politiska motståndare.

Hitintills har denna strategi inte riktigt fungerat. Folket sa nej till Icesave och åklagaren vägrade åtala S politiska fiende nummer ett: David Odsson, f.d. statsminister och ordförande i Självständighetspartiet.

S som har förlorat kampen om EU på Island håller sig desperat fast i ministerstolarna och försöker undvika sitt oundvikliga öde, nämligen att lämna regeringsställningen.

Intryck från en Islandsresa förra veckan

Jag besökte släkt och vänner på Island i förra veckan och fick som vanligt en god portion åsikter och samtal om läget på Island.

Klimatet verkar ha hårdnat i den politiska debatten. Om jag lyckas återge den som den verkade på mig så håller ett tvådelat land på att växa fram. Å ena sidan socialdemokraterna som gör allt för att få Island med i EU - å andra sidan alla andra som vill ta Island ur krisen och vänta med medlemsansökan till EU tills senare. De senare är mer än två tredjedelar av befolkningen enligt säkerställda opinionsundersökningar.

Klart är att regeringens politik inte har hjälpt landet ekonomiskt. Islands byrå för statistik publicerade siffror i förra veckan där det mesta pekar åt fel håll: landets skuldsättning ökar, kostnaderna för arbetslösheten växer, produktionen och konsumtionen faller. Med andra ord, tillväxten är på minus och har varit det de senaste 18 månaderna. Minus hela 8,4 % andra kvartalet i år vilket är långt över Greklands minus 3,5 % och Lettlands minus 3,9% under samma period.

Inget bra betyg för regeringen som sagt. Men hör och häpna, när Altingi fortsatte verksamheten efter semestern kom statsministern och finansministern fram och påstod att landet var på väg att ta sig ur krisen och att alla siffror pekade åt "rätt håll". Men det var dagen innan den statliga byrån publicerade sina siffror förståss.

Den isländska regeringen har bytt ut några ministrar och tagit in några nya. En manöver som räddar regeringen från en missförtroende omröstning som skulle kunnat kostat handelsministern. Han hade nämligen ljugit till Altingi och nationen angående korglånen och sagt att de var helt lagliga trots att jurister tidigare varnat departementet om motsatsen.

Och ännu en gång försöker den socialdemokratiska regeringen att blidka UK och Holland med ett nytt utspel i Icesave frågan. Under förra veckan hade Islands delegation ett möte med sina brittiska och holländska kollegor bara för att mötas av samma attityd som tidigare: betala eller! Men tidigare hot om att Island inte skulle få lån hos Internationella valutafonden har visat sig vara bluff. Hotet om att inte få gå med i EU kvarstår. Det svider hos S som har EU-inträdet som den enda och yttersta politiska frågan på dagordningen.

Icesave frågan som nu blötts och stötts av många respekterade juridiska begåvningar i Europa, har efter den norska professorns Peter Örebech genomgång och analys fått en helhetsbedömning enligt min mening: Det är olagligt för stater att betala ut pengar till garantifonder som gått i konkurs. Direktiv 94/19 förbjuder snedvriden konkurrens och beloppet 20 tus evro (nu 50 tus evro) är ett maximibelopp - och inte ett minimibelopp som så många har trott i debatten. Om jag tolkar Peters argument rätt så har det varit olagligt av regeringarna i UK och Holland att betala ut full ersättning till sina länders medborgare för Icesave.

Folk är arga på Island. Förtroendet för politikerna har fått sig en rejäl smäll. Detta har tagit sig uttryck i valet till Reykjaviks stadsfullmäktige där ett nytt parti utan politisk agenda har fått en stor del av rösterna och en komiker valts till borgmästare. Många politiker på Altingi är rädda för att de förlorar sina platser i nästa val till Altingi som skall hållas om drygt två år om regeringen håller så länge.

Men folk är fram för allt förbannade på att den ekonomiska brottsligheten kunde utvecklas så långt att det fick hela Island på fall. Jakten på skurkarna går för långsamt tycker många av dem jag pratade med. Det tar luften ur folk. Regeringens handlingsförlamning gör bara situationen värre och uppgivenheten sprider sig. Man börjar sätta likhetstecken mellan ekonomiska svindlare och vanliga politiker.

De som har råd och kan flyttar bort eller planerar att flytta bort. De som blir kvar har allt mindre att röra sig med. Självmordsfrekvensen ökar.

Det värsta enligt mina intryck är att en tonen i debatten blivit tuffare, - så tuff att vissa vill bokstavligen se huvuden ryka och blodet rinna för att åstadkomma ändringar. Även om detta i nuläget är ord -- så väcker de obehag. Ofta föregås handling med ord och tanke. Jag hoppas verkligen att ingen Islänning blir så förtvivlad att han eller hon griper till olagliga handlingar. Det skulle förvärra situationen för alla.

En ny dom från Högsta Domstolen förväntas inom 4 veckor

Många på Island följer med ett stort intresse ett fall inför Högsta Domstolen angående frågan om räntan på tidigare "korglån" dvs. lån säkrade i utländsk valuta. Dessa lån har Högsta Domstolen dömt olagliga och nu väntar många på hur utfallet blir i räntefrågan.

Domen som förväntas inom 4 veckor kommer att vara vägledande för tusentals liknande lån på Island och totalt är det stora summor pengar det handlar om eller ca 20 miljarder omräknat i svenska kronor. Inte är klart om alla finansbolag eller banker klarar av en sådan ny smäll i.a.f. enligt finansbolagen själva. Om domen blir till konsumenternas favour har vissa finansbolag t.o.m. hotat att likvidera sig själva eller gå i konkurs.

Låntagarens advokat Gisli Baldur Gardarsson beskrev hur finansbolaget Exista hade attackerat den isländska kronan och tjänat minst 90 miljarder ISK på kuppen när kronan föll. Han sa att låntagaren aldrig skulle tagit ett billån till 16-21% ränta som finansbolaget nu kräver. Istället skulle den ursprungliga låneräntan på 4,34% ränta gälla.

Klart är att domen blir vägledande för alla andra liknande lån och i många fall kommer låntagarna att kunna kräva pengar tillbaks oavsett vilken ränta Högsta Domstolen kommer fram till är den rätta.