Island behöver av en stark regering som skapar framtidstro och stabilitet

David Oddsson, tidigare statsminister på Island och ordförande
i Självständighetspartiet numera redaktör för Islands mest respekterade
dagstidning Morgunbladet. Här i en intervju hos tv-bolaget INN på Island.

David Oddson, som troget tjänade sitt folk under den längsta samfällda perioden någon statsminister på Island tidigare gjort och enligt många även den mest framgångsrika statsministern i Islands historia, var härom dagen på en intervju hos isländska TV-bolaget INN. Som förväntades blev intervjun mycket rolig och samtidigt en skarp analys av den politiska situationen på Island inför det kommande parlamentsvalet till våren.

Regeringen planerar trots protester bl.a. från universitetsprofessorer, lagråd, parlamentsledamöter och många andra att forcera sitt förslag till en helt ny "konstitution" på Island genom Alltingi. Tillvägagångssättet med en utomparlamentarisk process där parlamentsledamöter i princip fråntagits rätten att behandla idéer och förslag har skapat skarpa motsättningar mellan demokratiska krafter och hårdaste EU-anhängarna på Island. De sistnämnda tvekar inte att bryta mot Islands nuvarande konstitution för att uppnå sina mål och den isländska regeringen har bl.a. trotsat Islands Högsta Domstol som ogiltigförklarade valet till det så kallade "konstitutionsparlamentet".

David Oddsson kritiserar hur hela processen med ändringsarbetet på konstitutionen påbörjades:
"Man förutsatte att konstitutionen hade något med bankernas galopperande att göra samt att de gick omkull. Det finns ingen grund för detta," sa David Oddsson. Han påpekar även att konstitutionen inte bara är någon skrift som den danske konungen levererat till Island när republiken bildades år 1944 och sedan dess aldrig ändrats. "Det är inget fel att vilja se över konstitutionen i sin helhet men de som tidigare föreslog detta ville att alla politiska krafter i landet skulle samarbeta kring frågorna. När man inte kunde enas om något reviderade man det som var viktigast varje gång och man var överens om. På det viset uppnåddes enighet runt frågorna och på det viset ville man jobba med konstitutionen," sa David och la till att "det är befängt att påstå att konstitutionen från den 17 juni 1944 är någon dansk skrift. Det är helt absurd."

David Oddsson påpekar även att tillvägagångssättet med så kallade "nationalmötet" där man hade ett hundra möten på bord för tio personer och fick fram massa fina ord som "hederlighet" och "ärlighet" på gula lappar. "Vem vill inte ha det?" frågar David. Han refererade till Högsta Domstolens ogiltigförklaring av valet till det så kallade "konstitutionsparlamentet" och sa: "Vi vet att Högsta Domstolen skojar inte med dessa frågor. Regeringen skulle antingen låtit folk rösta på nytt eller avslutat det hela men den valde att gå vidare och låta parlamentet rösta fram samma människor i ett utomparlamentariskt konstitutionsråd. Då glömde man att när parlamentet röstar måste det göras enligt proportion men oppositionen avstod från att rösta och "rådet" för att skriva en ny konstitution tillsattes således av minoriteten på Alltingi."

David Oddsson sa att endast de mest intresserade hade brytt sig om att läsa hela förslaget till en ny konstitution från "konstitutionsrådet". "Texten är sammansatt för att tillgodose de enskilda medlemmarnas intressen. På det viset skriver ingen en ny konstitution. Då blir resultatet helt fel."
Många experter väntade med att ge sin syn på förslaget och när deras åsikter till slut kom fram då kritiserade man förslaget. "De allra flesta menar att förslaget är ofullständigt och obrukbart som en ny konstitution."
Även om processen äntligen kommit till själva Alltingi där den skall vara verkar det inte bättre än att den dör där. "De allra flesta utom socialdemokraterna tycker att processen varit undermålig och ovärdig det konstitutionella arbetet. Men med respekt för önskemålet att konstitutionen bör revideras i sin helhet skall vi då inte gå till väga så att alla partier jobbar tillsammans med den uppgiften? Tiden har sprungit iväg inför valet men nästa mandatperiod kan vi jobba med uppgiften och då har vi på oss fyra år."

Det har väckt uppmärksamhet att Islands regering har "saktat" ned ansökningsprocessen till EU tills efter valet. "Egentligen så är det EU som bromsat in eftersom man vill vänta på nästa regering och vad den vill göra innan man går vidare," sa David. Regeringen har tidigare påstått att man skulle förhandla om fiskefrågorna och lantbruket med EU innan valet men "ingenting har hänt efter att Steingrimur J Sigfusson minister träffade EU:s utvidgningsminister Stefan Fuhle i Bryssel för ett år sen." En del människor påstår att Steingrimur gjort en överenskommelse med kommissionen att vänta med dessa frågor tills efter valet, vilket David Oddsson menar att kan stämma. "I så fall är detta ännu ett svek från Steingrimur."

David Oddsson menar att EU-ansökningen är i återvändsgränd och man bör avsluta diskussionen. EU har sett att Islands ansökan inte har stöd hos befolkningen och regeringens åtgärder splittrar nationen. Därför vill EU vänta tills efter valet för att se hur situationen blir med en ny regering. David Oddsson påpekar att Johanna Sigurdardottir statsminister skall sluta i politiken och många firar att hon äntligen slutar: "Hon är en politiker för osämja och upplösning och har egentligen aldrig förmått samarbeta med någon i regeringsposition. För att begripa vilket dubbelspel hon spelar då har jag hört att hon tänker åka till Kina innan hon slutar i politiken för att fira ett nytt bilateralt frihandelsavtal mellan Kina och Island. Detta visar hur korkat det är därför att inom EU finns det inga bilaterala frihandelsavtal med Kina." David påpekar hur regeringsstyret på Island inte fungerar när exempelvis kinesiska affärsmän får helt andra budskap hos enskilda ministrar än hos departementen. "Statsskicket fungerar inte och vi vet varför. Det behövs en arbetsledare som gör sitt jobb istället för en som låter bli att läsa genom internationella avtal (Icesave) och förslag till konstitution men kräver ändå ett godkännande." David Oddsson menar att regeringen varit splittringens och oordningens som bäst ses av resultatet i EU-frågan, Icesave-frågan, konstitutionsfrågan och osämja med arbetsmarknadens parter.

"Jag räknar med att många väljare förstår att nu behöver nationen först och främst stabilitet och tilltro och jag hoppas att valresultatet återspeglar det behovet. Det är naturligt att det kan uppstå osämja ett tag efter trauman i samhället men om vi ska nå samman behövs en stark, handlingskraftig regering som skapar stabilitet istället för att vara den största faran som det är nu."

"Nationen behöver lugn och ro. Stadig mark och en stark och kraftfull ledning. Får nationen det då ser det ljust ut framöver, får nationen det inte kan mycket hända."

Intervjun är förstås längre och bjöd även på många skratt. Jag har endast återgett de viktigaste politiska frågorna som jag ser det i denna överblick.