fredag 13 augusti 2010

Islänningarna förbereder sig inför propagandakriget


EU-kommissionen i samarbete med utrikesdepartementet på Island förbereder en landskampanj för att övertyga Islänningarna om hur bra de kommer att ha det som medlemmar av EU.

Pengarna som tas från EU-medel + isländska skattemedel överstiga vida nej-sidans budget. Bl.a. kommer kommissionen att öppna två kontor på Island, ett i Reykjavik och ett på Akureyri.

Nu börjar de första signalerna på det som komma skall poppa upp. Nej sidan har köpt plats på två mycket strategiskt placerade annonsskyltar vid in/utfarten till Reykjavik.




Diskussionerna har varit livliga speciellt före, under och efter folkomröstningen om Icesave.

Mer än 60% av Islänningarna menar att landets framtid är bättre i deras egna händer istället för byråkraternas i Bryssel. Särskilt vill man värna om den egna fiskerätten samt energikällorna. Man har också blivit ordentligt omskakad av UK:s användning av terrorlagar för att frysa näringslivets tillgångar i UK och erfarit att EU sticker huvudet i sanden och står bakom UK and Holland med sina olagliga Icesave-krav. Det hjälper föga EU:s image på Island att nu komma med hotelser om att stoppa den fria handeln för Island inom EU om inte Island går med på EU:s och Norges krav på begränsningar av makrilfisket. Där har EU uteslutit Island från att komma till förhandlingsbordet och låtsas sedan som om det är Islänningarnas och Färöarnas fel att inget avtal finns med dem. Island följer internationella lagar vilket EU inte har gjort angående makrilfisket.



torsdag 12 augusti 2010

Islands regering önskar efter en förklaring från EU-kommissionen

Islands regering har skrivit ett brev till EU-kommissionen med önskan om en förklaring till EU-kommissionens svar angående garantifonder till norska nyhetsbyrån ABC. Michels Barnier stab förklarade tydligt att medlemsstaterna har inget ansvar för att skjuta till mellanskillnaden om garantifonderna inte klarar av minimikraven vid större bankhaverier enligt EUs regelverk.

Rosa Brynjolfsdottir informationssekreterare hos finansdepartementet säger att EU- kommissionens svar till nyhetsbyrån ABC inte överensstämmer med vad EU-kommissionen har tidigare sagt i frågan och därför vill den isländska regeringen få det klarlagt vad som gäller.

Trycket på Islands regering angående Icesave har varit enormt efter folkomröstningen och Islänningarna förstår inte varför regeringen inte jobbar för statens bästa. Regeringen försökte undvika folkomröstningen som är föreskriven i konstitutionen, bl.a. uppmuntrade statsministern till röstskolkning som Islänningarna blåste på.

Under året läckte protokoll från USA:s ambassad på Island där två av utrikesministerns närmaste medarbetare formellt bad om stöd för att kringgå folkomröstningen. Uppenbarligen har de inte fått vad de ville - tack o lov! - men deras agerande gick tvärt mot Islands konstitution och regelverk.

torsdag 5 augusti 2010

EU ändrar ståndpunkt angående Icesave: Ej längre bilateral tvist.

Enligt EU-Observer har EU kommissionen ändrat uppfattning angående Icesave-tvisten. Den är nu en gemensam sak för hela EU istället för tidigare "bilateral" fråga.

http://euobserver.com/15/30552

EU:s ledare har tidigare stuckit huvudet i sanden och låtsas som om ingenting hände när UK använde terrorlagar för att ta hela Islands näringsliv gisslan och frysa alla isländska tillgångar i UK. Samma gällde för UK och Hollands regeringars Icesave ersättning till Icesave insättare i UK och Holland. Räkningen - som har till kommit på grund av politiska beslut i UK och Holland - skickades helt till den isländska staten och EU tittade bort med förklaringen "bilateral" tvist = angår inte oss vad UK och Holland håller på med angående lilla Island.

Kommissionen har dock under de senaste dygnen varit tvungen att officiellt deklarera att staterna inte har ansvaret för ekonomisk ersättning vid ett sådant ekonomiskt haveri att garantifonden för insättarna inte längre räcker till.

EU:s ledare och den socialdemokratiskt ledda regeringen på Island får skylla sig själva att opinionen på Island är i dag ca 60% mot ett EU medlemskap. EU:s ledare blundade för EU-medlemmarna UK och Hollands olagliga Icesave-krav och den isländska regeringen ljög åt befolkningen på Island om landets EU-medlemsansökan. Regeringen sa att Islands EU-ansökan var en "utredning" om förutsättningarna för den riktiga EU-ansökan som Islänningarna skulle kunna besluta om senare. Detta förorsakade stor förvirring om vad som verkligen hände och när det stod klart att regeringen hade formellt ansökt om EU-medlemskap för Island, då la oppositionen fram ett förslag som om att Altingi återkallar Islands EU-medlemsansökan. Förslaget går till omröstning under hösten.

EU förbereder opinionskriget på Island genom att öppna två kontor, ett i Reykjavik och ett på Akureyri. EU kommissionen har avsatt pengar för kampanjen som skall övertyga Islänningarna om att EU är lösningen på Islands ekonomiska och sociala problem. Islänningarna som tänker själva – gillar inte att andra beslutar över deras vardag, det var därför man byggde Island en gång i tiden. Man vill styra själv och det finns en stor sannolikhet i att Altingi återkallar EU-medlemsansökan, regeringen faller och det blir nyval senare i år/början på nästa år.


måndag 2 augusti 2010

Majoritet på Altingi vill stoppa flöde av skattepengar till bankerna

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg finns det en majoritet på Altingi för att stoppa ett eventuellt förslag från regeringen om att tillsätta mer pengar till bankerna.

Anledningen är Högsta domstolens dom nyligen som ogiltigförklarade så kallade "korg" lån med säkerhet i utländsk valuta. Inte bara konsumenter utan småföretag tog lån ofta utan att bli informerade om villkoren med koppling till utländsk valuta.

Nu när högsta domstolen sagt sitt står det klart att banker och finansbolag kommer att behöva ta på sig helt eller delvis mellanskillnaden mot villkoren i de lagliga lånen. Man tvistar om räntenivån och en ny dom från Högsta domstolen angående räntan kommer snart.

Oppositionen och tre av Vänstergrönas parlamentsledamöter sätter sig mot idén att ösa mer pengar från staten till bankerna. Likt Internationella Valutafonden menar många att finanssektorn är för stor på Island och Arion bank och Islands bank behöver slåss ihop till en enda bank.


Ett Handbolls-VM i Icesave ränta

I en artikel i Morgunbladet skriver Centerns ordförande på Island att om Island skulle accepterat UK:s och Hollands Icesave krav, skulle enbart räntekostnaden räcka för att bygga 2 skyskrapor av samma sort som Dubai har gjort på över 800 m höjd (4-5 ggr högre än Turning Torso i Malmö), en skyskrapa i London och en i Amsterdam. Räntepengarna skulle räcka till kostnaden för Handbolls-VM 2018 eller Olympiska spelen år 2016 (om man räknar med småintäkter samtidigt).

Sigmundur David Gudmundsson ordf Centern välkomnar EU-kommissionens ståndpunkt som är den samma som han och andra partier i opposition på Island hela tiden hävdat: Staten har inte ansvaret för Icesave insättares pengar utöver det som garantifonden klarar av. Både han och Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson menar att detta klart är en seger för Island att EU-kommissionen äntligen tar bladet från munnen och uttrycker sin ståndpunkt i frågan.

Sigumdur David ger inte mycket för utspelet att Islänningarna skall ändå betala för Icesave eftersom de inte implementerade direktivet på rätt sätt: "Det är sarkastiskt att man nu 10 år senare försöker komma med denna anklagelse. Man kunde lika gärna säga att vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull har orsakat så stor skada för Europas befolkning att Islänningarna självfallet skall betala för Icesave." Han menar att Icesave tvisten handlar om Islands självständighet och säger: "En skuldsatt nation är icke fri."

Bjarni Benediktsson ordf Självständighetspartiet sa i TV att om inte regeringen tar till sig EU kommissionens ståndpunkt och använder den i Icesave-tvisten kommer oppositionen inte att samarbeta med regeringen angående Icesave. Uttalandet kommer efter att finansminister Steingrimur Sigfusson sa att EU kommissionens svar till ABC Nyheter, Norge, ändrade ingenting i sak angående Icesave tvisten.





fredag 30 juli 2010

Isländska staten inte ansvarig för Icesave enligt EU:s direktiv

Det är nu utom all tvekan att isländska staten ansvarar inte för Icesave insättarnas pengar enligt EU:s regler om gränsöverskridande bankverksamhet. Detta framgick av EU-kommissionens svar till norska nyhetsbyrån ABC. ABC ställde skriftliga frågor till kommissionär Michel Barnier och fick skriftliga svar från hans stab.

De isländska advokaterna, professor Stefan M. Stefansson och Larus Blöndal, som tidigare gjort denna tolkning säger till media på Island att de är glada över att nu ha fått det bekräftat av EU-kommissionen att deras tolkning är rätt.

Larus Blöndal sa i TV att situation angående Icesave har ändrats och professor Stefan M. Stefansson sa i en intervju i Morgunbladet att den nya situationen betyder att om den isländska staten ska kunna göras ansvarig för Icesave måste ansvariga myndigheter inom EU stämma isländska staten och bevisa att Island gjort fel vid implementeringen av EU:s direktiv om bankinsättares garantifonder: "Då måste man gå den vägen att ställa krav på ersättning för skada på grund av implementeringen och bevisa en försummelse som dessutom har orsakat en skada som man blir skyldig att betala för."

Apropå EU-kommissionens påstående att Island inte har följt reglerna vid införande av garantifonden på Island har tidigare och nuvarande ministrar bevittnat att ingen anmärkning lämnats av EFTA (ESA) till Island som redan 1997 rapporterade till ESA om hur garantisystemet byggdes upp på Island.

Tidigare finansministrar på Island, Finnur Ingolfsson och Valgerdur Sverrisdottir känner inte till att någon anmärkning kommit från EFTA (ESA) och departementschef Benedikt Arnason som inledde direktivet på Island säger samma sak.

Några politiker har deklarerat sin glädje och välkomnar EU-kommissionens svar och ser fram mot en upprättelse vid en eventuell domstolsprövning hos EFTA.


torsdag 29 juli 2010

Kommissionens slutsats i strid med ESA:s ståndpunkt om bankinsättarnas garantier

I ett brev till Nyhetsbyrån ABC Nyheter i Norge säger EU-kommissionär Michel Barniers stab att EU:s direktiv om bankinsättares garantier inte ålägger staten att gå in och täcka det som saknas ifall garantifonden inte klarar av att betala ut minimigarantin till bankkunderna vid en eventuell bankkrasch. Kommissionens svar är tydligt: "Nej. Direktivet säger tydligt att bankerna måste finansiera uppgörelser i väldigt stor utsträckning."

Nyhetsbyrån ABC Nyheter i Norge har tidigre grävt i frågan om tolkningen av EU:s direktiv om bankinsättarnas garantier inom EU och EES. När ESA, (The EFTA Surveillance Authority), i maj skrev ett brev till den Isländska regeringen med krav på att den Isländska staten tog på sig ansvaret att betala ut minimigarantin på 20 tus € till Icesave insättare i Holland och UK, frågade ABS Nyheter Arne Hyttens hos bankernas garantifond i Norge som sa: "Det finns ingen statsgaranti för bankinsättningar i Norge. EU-direktivet kräver inte detta och ordningen här följer EES-avtalet. Det finns inget krav i något EU-direktiv om statsgaranti."

På frågan om vad som skulle hända ifall garantifonden inte skulle kunna betala ut minimigarantin vid en eventuell hypotetisk bankkollaps i Norge svarar Hyttens: "Fonden har ett stort eget kapital och stora lånemöjligheter. Vi ser framför oss att vi kan hantera det som komma skall. Skulle det uppstå en så stor kris att vi inte klarar av att hantera den, är det en systemkris. Och då har myndigheterna ett ansvar att hålla uppe det norska bankväsendet."


Därmed gör Arne Hyttens samma bedömning som isländska jurister angående EU:s direktiv om gränsöverskridande bankverksamhet och insättarnas garantier. Nu har detta även bekräftats av EU-kommissionen.

Det kontroversiella i EU-kommissionens och även Hyttens svar är att man menar ändå att Island måste betala Hollands och UK:s Icesave-räkning "eftersom garantifondens utformning på Island inte följde EU:s krav och Isländska bankinsättare fick full ersättning men inte utländska insättare."

ABC Nyheter påpekar att Island anmälde till ESA redan 1997 hur garantifondsystemet skulle upprättas på Island och ESA som har till uppgift att se till att EU:s regler efterlevs har aldrig kommit med några invändningar.

Jag kan tillägga att anklagelsen om att bara Islänningar har fått full ersättning men inte utlänningar är helt felaktig. De isländska myndigheterna utfärdade sin skyldighet att upprätta ett fungerande banksystem på ön när hela finanssektorn kraschade hösten 2008. Då använde man sig av force majeure klausulen för att skapa nya banker som skulle kunna fortsätta med bankservice på Island efter hela banksystemets kollaps. Ingen skillnad gjordes på inhemska eller utländska insättare.

Läs om EU-kommissionens brev till ABC Nyheter: