Island behöver av en stark regering som skapar framtidstro och stabilitet

David Oddsson, tidigare statsminister på Island och ordförande
i Självständighetspartiet numera redaktör för Islands mest respekterade
dagstidning Morgunbladet. Här i en intervju hos tv-bolaget INN på Island.

David Oddson, som troget tjänade sitt folk under den längsta samfällda perioden någon statsminister på Island tidigare gjort och enligt många även den mest framgångsrika statsministern i Islands historia, var härom dagen på en intervju hos isländska TV-bolaget INN. Som förväntades blev intervjun mycket rolig och samtidigt en skarp analys av den politiska situationen på Island inför det kommande parlamentsvalet till våren.

Regeringen planerar trots protester bl.a. från universitetsprofessorer, lagråd, parlamentsledamöter och många andra att forcera sitt förslag till en helt ny "konstitution" på Island genom Alltingi. Tillvägagångssättet med en utomparlamentarisk process där parlamentsledamöter i princip fråntagits rätten att behandla idéer och förslag har skapat skarpa motsättningar mellan demokratiska krafter och hårdaste EU-anhängarna på Island. De sistnämnda tvekar inte att bryta mot Islands nuvarande konstitution för att uppnå sina mål och den isländska regeringen har bl.a. trotsat Islands Högsta Domstol som ogiltigförklarade valet till det så kallade "konstitutionsparlamentet".

David Oddsson kritiserar hur hela processen med ändringsarbetet på konstitutionen påbörjades:
"Man förutsatte att konstitutionen hade något med bankernas galopperande att göra samt att de gick omkull. Det finns ingen grund för detta," sa David Oddsson. Han påpekar även att konstitutionen inte bara är någon skrift som den danske konungen levererat till Island när republiken bildades år 1944 och sedan dess aldrig ändrats. "Det är inget fel att vilja se över konstitutionen i sin helhet men de som tidigare föreslog detta ville att alla politiska krafter i landet skulle samarbeta kring frågorna. När man inte kunde enas om något reviderade man det som var viktigast varje gång och man var överens om. På det viset uppnåddes enighet runt frågorna och på det viset ville man jobba med konstitutionen," sa David och la till att "det är befängt att påstå att konstitutionen från den 17 juni 1944 är någon dansk skrift. Det är helt absurd."

David Oddsson påpekar även att tillvägagångssättet med så kallade "nationalmötet" där man hade ett hundra möten på bord för tio personer och fick fram massa fina ord som "hederlighet" och "ärlighet" på gula lappar. "Vem vill inte ha det?" frågar David. Han refererade till Högsta Domstolens ogiltigförklaring av valet till det så kallade "konstitutionsparlamentet" och sa: "Vi vet att Högsta Domstolen skojar inte med dessa frågor. Regeringen skulle antingen låtit folk rösta på nytt eller avslutat det hela men den valde att gå vidare och låta parlamentet rösta fram samma människor i ett utomparlamentariskt konstitutionsråd. Då glömde man att när parlamentet röstar måste det göras enligt proportion men oppositionen avstod från att rösta och "rådet" för att skriva en ny konstitution tillsattes således av minoriteten på Alltingi."

David Oddsson sa att endast de mest intresserade hade brytt sig om att läsa hela förslaget till en ny konstitution från "konstitutionsrådet". "Texten är sammansatt för att tillgodose de enskilda medlemmarnas intressen. På det viset skriver ingen en ny konstitution. Då blir resultatet helt fel."
Många experter väntade med att ge sin syn på förslaget och när deras åsikter till slut kom fram då kritiserade man förslaget. "De allra flesta menar att förslaget är ofullständigt och obrukbart som en ny konstitution."
Även om processen äntligen kommit till själva Alltingi där den skall vara verkar det inte bättre än att den dör där. "De allra flesta utom socialdemokraterna tycker att processen varit undermålig och ovärdig det konstitutionella arbetet. Men med respekt för önskemålet att konstitutionen bör revideras i sin helhet skall vi då inte gå till väga så att alla partier jobbar tillsammans med den uppgiften? Tiden har sprungit iväg inför valet men nästa mandatperiod kan vi jobba med uppgiften och då har vi på oss fyra år."

Det har väckt uppmärksamhet att Islands regering har "saktat" ned ansökningsprocessen till EU tills efter valet. "Egentligen så är det EU som bromsat in eftersom man vill vänta på nästa regering och vad den vill göra innan man går vidare," sa David. Regeringen har tidigare påstått att man skulle förhandla om fiskefrågorna och lantbruket med EU innan valet men "ingenting har hänt efter att Steingrimur J Sigfusson minister träffade EU:s utvidgningsminister Stefan Fuhle i Bryssel för ett år sen." En del människor påstår att Steingrimur gjort en överenskommelse med kommissionen att vänta med dessa frågor tills efter valet, vilket David Oddsson menar att kan stämma. "I så fall är detta ännu ett svek från Steingrimur."

David Oddsson menar att EU-ansökningen är i återvändsgränd och man bör avsluta diskussionen. EU har sett att Islands ansökan inte har stöd hos befolkningen och regeringens åtgärder splittrar nationen. Därför vill EU vänta tills efter valet för att se hur situationen blir med en ny regering. David Oddsson påpekar att Johanna Sigurdardottir statsminister skall sluta i politiken och många firar att hon äntligen slutar: "Hon är en politiker för osämja och upplösning och har egentligen aldrig förmått samarbeta med någon i regeringsposition. För att begripa vilket dubbelspel hon spelar då har jag hört att hon tänker åka till Kina innan hon slutar i politiken för att fira ett nytt bilateralt frihandelsavtal mellan Kina och Island. Detta visar hur korkat det är därför att inom EU finns det inga bilaterala frihandelsavtal med Kina." David påpekar hur regeringsstyret på Island inte fungerar när exempelvis kinesiska affärsmän får helt andra budskap hos enskilda ministrar än hos departementen. "Statsskicket fungerar inte och vi vet varför. Det behövs en arbetsledare som gör sitt jobb istället för en som låter bli att läsa genom internationella avtal (Icesave) och förslag till konstitution men kräver ändå ett godkännande." David Oddsson menar att regeringen varit splittringens och oordningens som bäst ses av resultatet i EU-frågan, Icesave-frågan, konstitutionsfrågan och osämja med arbetsmarknadens parter.

"Jag räknar med att många väljare förstår att nu behöver nationen först och främst stabilitet och tilltro och jag hoppas att valresultatet återspeglar det behovet. Det är naturligt att det kan uppstå osämja ett tag efter trauman i samhället men om vi ska nå samman behövs en stark, handlingskraftig regering som skapar stabilitet istället för att vara den största faran som det är nu."

"Nationen behöver lugn och ro. Stadig mark och en stark och kraftfull ledning. Får nationen det då ser det ljust ut framöver, får nationen det inte kan mycket hända."

Intervjun är förstås längre och bjöd även på många skratt. Jag har endast återgett de viktigaste politiska frågorna som jag ser det i denna överblick.

Helt fel att påstå att det inte går att göra affärer utan att ingå i EU:s superstat

Nigel Farage ordförande i Independence Party i intervju hos BBC

Om UK ska vara kvar eller lämna EU är på agendan bl.a. efter UK finansminister George Osbornes krav på ändringar inom EU för att Britterna skall vara kvar.

I en intervju hos BBC säger Nigel Farage att för honom är frågan ganska enkel. EU har lagt färden mot en fullkomlig politisk union, en gemensam stat. För Britterna blir då frågan om de vill styra sig själva och fatta egna beslut eller om någon annan skall göra det. Nigel Farage vill självklart att det brittiska folket får ha kvar sin suveränitet.

Det är helt fel att påstå att man behöver vara en del av politisk federation för att kunna göra affärer med varandra. EU har i dag mängder av handelsavtal med andra icke EU-medlemmar.

Nigel Farage menar att affärerna pågår normalt utan att Britterna är en medlem av den nya EU-staten.

Se vidare här

Endast Grekland, Kypern och Irland med mindre investeringar än Island

Den rödgröna regeringen på Island basunerar ut att den löst krisen på Island och allt är på rätt väg. Men kalla siffror visar hur verkligheten ser ut.

Island investerade endast 14,9% jämfört med BNP år 2012. Det är 4% lägre än genomsnittet hos euroländerna. Detta visar att Island på inga sätt återhämtat sig från bankkraschen 2008. Då skulle Island i så fall klart ligga över genomsnittet hos euroländerna.

Alla prognoser som bl.a. löneavtal bygger på har visat sig felaktiga. Således blir investeringarna i år ca 90 miljarder ISK lägre än man räknade med. Statsskulden har växt sig så hög att återigen talar man om en fara för att landet inte klarar av sina betalningar. Förtidsbetalningar på krislånen till de nordiska länderna som Sverige verkar mera vara gjorda för att "ge intrycket" av hur allt går bra på Island.

Men som sagt, socialdemokratiska demagoger är inte kända för att respektera fakta.

"Demokratins kvalitet visar sig huvudsakligen genom respekt för minoritetens argument och rättigheter." Islands president varnar för inledning av en ny konstitution på Island i osämja och brist på samförstånd

Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson

Islands president höll sitt traditionella nyårstal till nationen i dag. En stor del av talet ägnade presidenten åt förslaget till en ny konstitution på Island som landets regering föreslår skall klubbas genom Alltingi före riksdagsvalet till våren. Hr. Olafur Ragnar Grimsson varnade för att ett för skyndsamt arbete i strid med forskare och experter bl.a. från universiteten kunde leda till en sämre konstitution än den som Island bygger sitt statskick på sedan republikens bildande 1944.

(Du som förstår isländska kan ladda ned talet här. )

Presidenten diskuterade klimatändringarna och de katastrofer ett ändrat vädersystem förorsakat människor runt om i världen. Isländska bönder fick känna av detta i ett av nutidens svåraste oväder på norra Island under hösten som kostade dem minst 10 tusen får.

Hr. Olafur Ragnar inledde sitt nyårstal med att tillönska alla landsmän en God fortsättning när dagen blir ljusare och nyårssolen skapar hopp om bättre tider:

"Det gångna året var på många sätt givande även om många landsmän fortfarande kämpar med ovisshet och svårigheter, tyvärr har fattiga människor inför högtiden behövt söka sig till hjälporganisationer som  tidigare. Det är oförklarligt varför samhällets hjälp från stat och kommuner fortfarande utfaller på det viset att unga mödrar behöver köa efter mat för sina barn."

Presidenten lovordade den egenskap av samförstånd och solidaritet som Islänningarna visar i svåra tider som under ovädret i höstas:

"Nationen förfogar då över en själ och räddningsorganisationerna skyndar sig till de drabbade områdena." Presidenten hänvisade till klimatändringen och dess konsekvenser med bl.a. oväder i USA samt glaciärernas smältning vilket skapar skada bl.a. för bönder i Kina. Förra sommaren seglade den kinesiska isbrytaren Snödraken genom Arktiska oceanen från Shanghai till Island med forskare från Island och Kina ombord.

"Samförstånd och solidaritet är faktiskt socialt kapital av större betydelse för oss än många andra saker. Vi behöver lyfta fram dessa egenskaper oftare än under perioder av väderkatastrofer det vill säga även när intensiteten hos finans och i det ekonomiska livet ger uttryck för krascher och kriser."

Hr. Olafur Ragnar Grimsson gick in på förslaget till en ny konstitution för Island som nu ligger hos Alltingi och regeringen vill klubba genom redan till våren:

"I bankkraschens kölvatten satte man behovet av en ny samhällsöverenskommelse på agendan och deklarerade att denna skulle implementeras i statsskicket. Ändå har republikens konstitution visat sig väl tillräcklig allt sedan den högtidliga ceremonin på Tingvalla år 1944. Konstitutionen har visat sig vara en god ram som aldrig givit vika trots hård klasskamp och det kalla kriget. Den har även förmått oss att skapa gensvar mot kraschen på ett mer demokratiskt sätt än hos andra nationer: med en ny regering, allmänna val och folkomröstningar i avgörande tvistefrågor.

Trots detta lade man upp med två huvudmål framför sig: En ny konstitution skulle byggas på nationens överenskommelse. Och den skulle bli enkel och tydlig."

Presidenten refererade till en del nya goda idéer angående folkomröstning, en tydlig nationell äganderätt till naturresurserna, domstolarnas ökade oberoende och ökade mänskliga rättigheter. Han la till:

"Tyvärr visar det sig nu vid årsskiftet att debatten om en ny konstitution har på olika sätt hamnat i en återvändsgränd. I stället för samförstånd om överenskommelsen fortlöper djup splittring och respekterade forskare vid landets universitet har påstått att mycket i förslaget är oklart och komplicerat.

Liten som ingen debatt har förekommit om förslagets nya statsskick angående hur relationen mellan Alltingi, regeringen och presidenten förhåller sig.

Ändå är det meningen att avveckla konseljen. Det innebär att statsöverhuvud och regering då inte har någon samrådsplattform när akut behov infinner sig.

Den ledande truppen som nationen avger sitt förtroende i allmänna val berövas sin talfrihet på Alltingi när den bildar regering.

Det blir lättare för mediaprofiler att bli parlamentariker; partiernas påverkan skulle avsevärt försvagas och deras interna personliga kampanjer pågå enda fram till valdagen. Landsbygdens intressen skulle till stora delar förbises.

Partiernas ordförande skulle inte längre ha särskild uppgift vid bildande av en ny regering. Där skall presidenten styra i avsevärt större grad än tidigare.

Enligt detta statsskick skulle många av republikens regeringar knappt blivit bildade och de nya bestämmelserna sannolikt förhindrat bildande av minoritetsregeringen av Socialdemokrater och Vänster Gröna i januari år 2009.

Statsministern får disciplinär makt över andra partiers ministrar och kan ensam avskeda dem alla; det ser ut som förslagets författare menar att statsskickets största brist de senaste årtiondena är att statsministern - och tillika faktiskt presidenten - behöver ännu mer makt.

Propositionen til en ny konstitution innebär visserligen nyttiga paragrafer om folkomröstningar, nationellt ägande och mänskliga rättigheter men den skapar samtidigt ett helt annat statsskick än det vi haft sedan republikens bildande. Det skulle bli ett experiment om statsskick som inte förekommer någon annanstans i Västvärlden."

Hr. Olafur Ragnar Grimsson refererade till innehållsrika rekommendationer från universiteten på Island i Reykjavik och på landsbygden. Han kritiserade vissa intressenter till förslaget för att försöka misstänkliggöra forskares syn på förslaget og sa att "vårt nya sekels vägledning behöver byggas på kunskapens pålitliga grund oavsett om det avser klimat eller konstitution."

"Den trygga demokratins huvudsakliga kännetecken är inte diktatur hos ständiga nya majoriteter som en efter annan gör allt för att styra färden. Demokratins kvalitet visar sig huvudsakligen genom respekt för minoritetens argument och rättigheter."

"Vi får inte låsa in den konstitutionella debatten i konflikter och maktkampens bojor på Alltingi. Det är vare sig förenligt med det ursprungliga löftet angående en ny överenskommelse hos Islänningarna eller respekten för den samhörighet som formade tillkomsten av vår nuvarande konstitution."

Hr. Olafur Ragnar Grimsson vädjade till egenskapen af samförstånd och solidaritet som Islänningarna visar  under svåra omständigheter och sade:

"Alla vägar står oss öppna, möjligheter finns vid varje steg och med samförstånd erhåller vi större kraft för att bygga upp. Detta är det nya årets uppgift, vår plikt till landets unga."

Julspecial med Renegade Economist

Farväl 2012 - Välkommen 2013!

Jag tackar familjen och alla vänner för året som brinner ut i kväll och önskar ett Riktigt Gott Nytt År till Er alla!

Borgmästaren talar som apa till invånarna i Reykjavik

Skådespelaren Jon Gnarr som blev borgmästare på riktigt när han spelade in filmen om sig själv och det så kallade "Bästa Partiet" som ställde upp i valet till Reykjavik har äntligen kastat av sig masken och visat vem han är på riktigt: EN APA.

I sin jul- och nyårshälsning framförde han hälsningar till invånarna i Reykjavik som en APA. I famnen håller han på en docka föreställande honom själv. När apan ber dockan prata säger den bara IIIIIIJJJJJJ.

Nu har väljarna för första gången fått ett sant budskap från dåren: Ni röstade på en APA.

När man tittar på alla skattehöjningar och dumma påhitt borgmästaren och sossestyret i Reykjvik har åstadkommit så är det bara att hoppas att invånarna i Reykjavik har fått nog av apstyret och väljer att åter börja ta politiken på allvar.