Jag litade på kreditvärderingsföretagen

Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson

I en ny intervju hos Foreign Affairs berättar Islands president Hr. Olafur R. Grimsson att han litade på kreditvärderingsföretagen som sa att allt var lugnt innan bankerna föll på Island 2008. Han hade hört varningsord men valde att förlita sig på bolag som Moody's, Standard& Poor, Fitch och andra kreditvärderingsinstitut.

"Jag får ofta frågan: "Varför trodde du på bankernas framgångar?" Jag gjorde det och gav dem mitt stöd. Jag hjälpte dem att växa. År 2007 kom varningsröster från experter och konsulter och jag lyssnade på dem. Men jag frågade mig själv: "Vad säger kreditvärderingsföretagen om de isländska bankerna?" Jag var finansminister för 20 år sen och som många andra finansministrar litade jag på kreditvärderingsinstituten som de riktiga domarna om ekonomins hälsotillstånd. Jag gjorde det misstaget att tro på det de sa om de isländska bankerna när de gav dem mycket gott intyg. Moody´s, Standard & Poor, Fitch kom alla fram till den slutsatsen."

Hela intervjun på engelska hittar du här

http://www.foreignaffairs.com/discussions/interviews/icelands-saga

Upp mot 6 års fängelse för Kaupthings tidigare bankdirektörer

Tingsrätten i Reykjavik dömde fyra tidigare direktörer hos Kaupthing Bank till fängelse upp mot 6 år. Hreidar Mar Sigurdsson tidigare VD för Kaupthing Bank fick 5,5 års fängelse, Sigurdur Einarsson tidigare styrelseordförande fick 5 år, Magnus Gudmundsson VD för Kaupthing Bank Luxemburg fick 3 år och Olafur Olafsson en av Kaupthing Banks största aktieägare fick 3,5 år.

Detta är de tyngsta ekobrottsdomarna som någonsin fällts på Island. De tidigare bankdirektörerna fälls för marknadsmissbruk och urkundsförfalskning när Sheik Mohammed Bin Khalifa Al Thani, Q Iceland Finance ehf köpte 5,01% andel i banken. Senare visade det sig att banken lånat ut hela beloppet till Al Thani genom komplexa finanstransaktioner med målet att öka värdet på bankens aktier.

Målet förväntas gå till Högsta Domstolen. Samtidigt pågår andra mål mot Kaupthings direktörer och fälls de även i de fallen kan slutdomen innebära högre fängelsestraff sammanlagt för finansbrottslingarna.

Källa: Morgunbladet 131213

Största reformen i mannaminne på Island

Finansminister Bjarni Benediktsson och statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson
presenterar det största reformpaketet till Islänningarna efter banksmällen 2008

Sista dagen i november månad presenterade den isländska regeringen sitt åtgärdspaket för att få ned hushållens skulder och stimulera sparande. Ett paket sammanlagt på 150 miljarder ISK eller ca 8 miljarder SEK. Vilket är ett enormt åtagande på Island med befolkning på endast 330 tus invånare. Detta är den största korrigeringen till vanliga hushåll på Island som drabbades hårt när de stora bankerna gick i konkurs år 2008 och kronan förlorade över hälften av sitt värde.

Turerna har varit många efter bankkraschen och små, ofta byråkratiskt betungande korrigeringar på bankernas sätt att räkna ut index samt lån som visat sig vara olagliga efter Högsta Domstolens beslut att vanliga konsumentlån inte fick vägas mot utländska valutaväxlingar.

Under fyra år lovade den förra socialistiska regeringen att hushållen skulle få rättelse "efter helgen", "i nästa vecka" o.s.v.  Åren gick, de stora pojkarna som ägde bankerna som exempelvis Jon Asgeir Johannesson fick hundratals miljarder avskrivna men inget gjordes för vanliga människor. Istället jobbade vänstern aktivt för att låta den isländska staten ta på sig bankernas skulder d.v.s. staten skulle stå för notan av bankernas misslyckade affärer. Men islänningarna med presidenten i spetsen sa nej tack i två Icesave-omröstningar och blev uppbackade i en historisk dom hos EFTA domstolen.

I valrörelsen i våras lovade Centern och Självständighetspartiet att de skulle aktivt jobba för en rättelse för hushållen främst inom de indexreglerade bostadslånen. När kronan föll höjdes lånen kraftigt för många hushåll som då inte orkade med amorteringen eller avbetalningen. Många hushåll har drivits i konkurs med personliga tragedier till följd. Under vänsterns tid förbyttes hopp om rättelse i en förtvivlan och utanförskap för dem som förlorade bostad och jobb. Det är därför med en öppen famn som väljarna nu tar mot det största reformpaketet någon regering har levererat i senare tid på Island.

Direkt låneminskning upp till 13% och dessutom skattebefriade besparingar på 6% av lönen eller sammanlagt upp mot 20% sänkning av bostadslånen. År 1990 var hushållens skulder ca 40% av BNP men 2008-2010 var skulderna uppe i hela 138%. Endast Grekland hade större skulder i Europa. Med 100% index blir amorteringarna högst på Island i förhållande till övriga Norden och det tar längst tid att betala bostadslån på Island jämfört med övriga Norden. Reformpaketet tar några år att genomföra och man räknar med att alla åtgärder fått verkan senast 2017. 80 miljarder går till direkt nedskrivning av skulderna och 70 miljarder går till skattelättnader för dem som väljer att spara en del av lönen. Hela 90% av hushållen berörs av reformerna. Även dom som inte själva äger någon bostad kan dra fördel genom skattebefriade besparingar.

Bankerna som nu åter börjat tjäna miljarder kommer till största delen att stå för rättelsen på lånen. Staten tar på sig kostnaden för skatteundantag vid sparande.

Islänningarna andas lättare av två skäl:

För det första har en regering kommit till makten som håller sina vallöften. För det andra så har politikerna förstått att de är folkets tjänare. Socialisterna är för närvarande -tack och lov - frånvarande.

Varnar Norge för bobubbla

Bjarni Benediktsson Islands finansminister på möte i Oslo nyligen
med sina kollegor från Norden.

DN Norge skriver följande artikel av Marit Tronier Halvorsen:

Islands finansminister Bjarni Benediktsson ber Siv Jensen faresignalene i det norske boligmarkedet på alvor.

Utviklingen i norske boligpriser utløser nye advarsler om en mulig boligboble i Norge. Etter et halvt tiår med galopperende priser, har markedet de siste månedene fått seg en real kalddusj. Nå viser ferske tallat boligprisene fortsatte å falle i oktober.

Islands finansminister mener utviklingen på mange måter ligner det som skjedde i hans hjemland før boblen sprakk.

- Jeg har lagt merke til at boligprisene har steget kraftig i Norge. Dette bør alltid være en grunn til at beslutningstakere spør seg selv: Er det noe med vår politikk som kan påvirke det som skjer, sier Bjarni Benediktsson til DN.no.

Boblen som sprakk
Torsdag var islenderen på Oslo-besøk for å delta på nordisk finansministermøte. Finansminister Siv Jensen (Frp) innledet den tilhørende presseseansen med å understreke viktigheten av å samarbeide med nabolandene. Den ferske statsråden la heller ikke skjul på at Norge kan lære mye av å dele erfaringer med landene rundt oss.

Før det smalt på Island i 2008, hadde boligprisene gått i været. Bankene hadde på sin side vært mer enn villige til å låne ut 100 prosent av kjøpesummen. Da boligboblen og flere finansielle bobler sprakk samtidig, ble utfallet katastrofalt.

- Tilgangen på lån var for lett på Island, noe som ledet til boblen. Det burde ikke minst blitt stilt strengere krav til inntekt, sier Benediktsson i dag.

- Jeg er ingen stor tilhenger av overregulering, men boligmarkedet er et marked som trenger noe regulering, understreker han.

- Hva mener du Norge kan lære av Islands erfaringer?

- Gjennom boblen på Island rettferdiggjorde man den høye gjeldsveksten med en konstant prisøkning. Få forsto hva som egentlig skjedde. Ved å lære fra tidligere kriser, kan man forsøke å se ting fra et annet perspektiv, svarer finansministeren og fortsetter:

- Det er viktig å gi befolkningen tilgang på lån. Samtidig er det helt nødvendig å handle med en gang du ser at gjeldsveksten blir for høy. Da bør man gjøre noe raskt, og det er mitt viktigste råd. Gjør heller for mye enn for lite, i hverfall i starten, sier Benediktsson.

I valgkampen lovte finansminister Jensen å senke kravet for egenkapital ved boligkjøp fra 15 til 10 prosent. Nå har hun bedt om at Finanstilsynet vurderer både gjennomføring og virkninger av retningslinjene for forsvarlig boliglånspraksis.

- Det er klart at man tenker på den unge generasjonen, men en belånsingsgrad på 90 prosent er veldig aggressivt, mener den islandske finansministeren.

(Artikkelen fortsetter under bildet)

Foto: Elin H¿yland

Møttes i Oslo: Fra venstre: Finansminister Siv Jensen i Norge, finansmarkedsminister Peter Norman i Sverige og finansminister Bjarni Benediktsson i Island.

Strammet inn
I 2008 og 2009 falt boligprisene på Island med henholdsvis 17 og 18 prosent, ifølge tall fra Félag fasteignasala (Islands svar på Norges Eiendomsmeglerforbund).

Les også

Siden har regelverket for banker og finansinstitusjoner blitt strammet inn. Nå er det generelle kravet at boliglånskundene skal stille med 30 prosent egenkapital, forteller Benediktsson. Islenderne har mulighet til å be om ytterligere 15 prosent, men da til en høyere rente. 

Inntektsnivået blir også vurdert mye strengere enn før finanskrisen.

- I dag oppfattes en boliglånsgrad på over 90 prosent som svært irrasjonelt, sier landets finansminister.

Han understreker samtidig at høye renter gjør at boligmarkedet på Island skiller seg veldig ut fra sine naboland. Dette er et særislandsk problem som myndighetene er nødt til å gjøre noe med, mener han.

I 2011 nådde det islandske boligmarkedet bunnen, og for første gang på fire år viste markedet oppgang. Overbelånte hus fører betyr riktignok at svært mange islendere fremdeles har store problemer. Benediktsson regjering innfører nå nye tiltak rettet mot disse husholdningene med nedbetalingsproblemer. Finansministeren tok over posten etter at den konservative opposisjonen vant valget på Island tidligere i år.

- Å innføre slike tiltak tar tid, og det er viktig å tenke over. Politikken vi nå fører burde vært iverksatt da problemene oppsto, ikke så mange år inn i krisen, mener han.

Selv har den 44-år gamle finansministeren, som opprinnelig er advokat av yrke, blitt kritisert for at hans rike familie kom seg velberget gjennom finanskrisen. Velgerne fikk nok av partiet han er leder for da økonomien kollapset under finanskrisen i 2008/09. Da hadde Selvstendighetspartiet deltatt i alle regjeringskoalisjonene fra 1980.

Islands finansminister vill inte ta upp euro

Bjarni Benediktsson, Islands finansminister

Enligt News of Iceland vill inte Islands finansminister ta upp euro. Bjarni Benediktsson säger att det inte finns någon annan väg än att fortsätta med kronan.

"Om vi inte kan kontrollera vår egen valuta, hur i hela världen kan vi kontrollera en annan valuta?" undrar finansministern.

På frågan om Island skall gå med i EU sa Benediktsson: " De partier som vann avgörande valsegar i parlamentsvalet har inga planer på att gå med i EU. Vi har inte slutat med ansökningen. Det är ett beslut för Alltingi att ta."

Island fortsätter sin ekonomiska återhämtning – största glädjebeskedet sedan bankkraschen 2008.

Inte varje dag som isländska Morgunbladid publicerar
nyheter med rubrik tvärs över framsidan.
Rubrikens innehåll: Skall betalas i kronor.

I fredags publicerade Islands största dagstidning en nyhet med näst intill en krigsrubrik tvärs över hela framsidan:
Skall betalas ut i kronor

Högsta domstolen gav ett utslag i frågan om utbetalningarna från de gamla bankernas konkursboer till skuldägarna skulle göras i utländsk valuta eller isländska kronor. Efter domen behöver inte bankernas konkursförvaltare betala ut i utländsk valuta utan uppfyller lagen genom utbetalningar i isländska kronor. Denna dom lyfter en kvarnsten från bröstet på den sargade ekonomin eftersom valutarestriktionerna gör att Island annars varit tvunget att låna enorma valutabelopp för att betala ut konkursboets kvarlevor.

Det är en stor skillnad att kunna betala ut i isländska kronor jfr. med utländsk valuta som är begränsad och bunden till exportens intäkter. Det kommer att sätta enorm press på skuldägarna att uppnå en slutgiltig överenskommelse där de kan använda de isländska kronorna innan inflationen och valutarestriktionerna urholkar värdet på uppgörelsen. Konkursboens ägor i utlandet kan säljas och valuta tillföras till riksbanken som då kan betala av sina lån hos Internationella Valutafonden. Det betyder mindre räntebetalning för staten och mer utrymme för återhämtning. Samtidigt kommer utbetalning i isländska kronor till skuldägarna att tvinga skuldägarna att hitta maximal lösning och hitta vägar för att återhämta pengarna antingen genom investeringar på Island eller genom en gemensam uppgörelse med konkursboen och riksbanken och den isländska staten. Det kan innebära ett temporärt undantag från restriktionerna och uttag på pengar i annan valuta mot en skuldavskrivning som ger utrymme för den isländska regeringen att bl.a. korrigera tidigare valutaförluster hos hushållen. Många har gått från hus och hem eftersom villkoren för bostadslånen förändrades drastiskt vid bankkraschen 2008.

Att betalningen nu är domfäst i isländska kronor är en av de bästa nyheterna Islänningarna fått sedan bankkraschen 2008. Nu kommer healingprocessen på allvar att röra sig framåt.

Iceland road to recovery after bank crises

Iceland Prime Minister Mr. Sigmundur Gunnlaugsson speaks about Icelandic recovery