fredag 6 juli 2012

EU:s straffåtgärder mot Island och Färöarna kommer att vålla stor skada



Enligt isländska webbportalen Evropuvaktin som refererar till tidningen Austurglugginn på Islands östkust kommer EU:s planerade straffåtgärder mot Island i makrillkriget att få förödande konsekvenser för fiskföretag på Islands östkust. Makrillexport och mjölproduktion skulle försvåras om inte upphöra.

Enligt nyheter från EU kommer Europaparlamentet att ratificera rådets överenskommelse huvudsakligen på följande fyra punkter:

  • Importförbud till EU på makrillprodukter och andra relaterade fiskarter från Island och Färöarna
  • Hamnförbud för båtar som seglar under isländsk och färöisk flagga
  • Begränsad rörlighet för båtar som transporterar makrill- och eller relaterade fiskprodukter fiskade av båtar från Island eller Färöarna eller båtar som utsetts av Island och Färöarna för att fiska
  • Andra åtgärder (ospecificerade) för att hindra att EUs båtar eller verktyg används för att landa makrill från Island och Färöarna.

tisdag 3 juli 2012

Jon Bjarnason tidigare fiskminister uppmanar islänningarna att framföra formella protester mot EUs hot om handelsblockad mot Island

Jon Bjarnason tidigare fiskminister Island
Jon Bjarnason, tidigare fiskminister på Island, skriver på sin blogg i dag att Islänningarna borde framföra formella protester mot EUs hot i makrilltvisten. Han skriver:

"EU planerar nu en stor propagandakamanj mot Islands rättmätiga makrillfiske. Faktum är att EU och Norge ensidigt tar över 90% av makrillkvoten men låter Island, Färöarna och Ryssland sammanlagt dela på knappt 10%.


Om överfiske råder så borde ansvaret fördelas på alla vederbörande strandstater inte minst inom EU. Nästan all vår makrill fiskas inom den isländska fiskzonen.

EU och Norge tar ensidigt över 90% av makrillkvoten och lämnar knappt 10% till Islänningar, Färöingar och Ryssar. EU menar att dessa 10% är det som vi skall fördela mellan oss. Enbart Islands del är mellan 16-17% av den totala fångsten eller knappt 150 tus ton.

Därför är EU och Norges ensidiga beslut om den egna andelen ett direkt och medvetet sätt att överfiska makrillen, den fiskart som alla länderna gemensamt har ansvaret för.

Jon Bjarnason pekar på att enligt FNs Havsrättskonvention har alla strandriken samma rätt att fiska och samma förpliktelser att vårda den gemensamma fiskarten: "Därför är det ett fullständigt brott mot internationella avtal att godkänna lagar som ensidigt ger EU rätten att gripa till omfattande sanktioner och handelsblockader mot Islänningar och Färöingar p.g.a. fiske från en gemensam fiskart som man inte har kommit överens om. Det viktigaste argumentet för dessa planer är att ett organiserat överfiske på makrillstammen måste stoppas. Då tittar EU bort till andra istället för att se om sitt eget hus."

Jon Bjarnason menar att om EU ensidigt straffar Island och Färöarna men inte sina egna, Norge och Ryssland då är det ett brott mot Gatt-avtalets proportionsregler.  "Detta borde EUs högsta instanser känna till."

"EU borde känna till att de inte längre är koloniala makter som kan kringgå internationella överenskommelser för att trycka ned smånationer på grund av sin storlek. Den tiden borde vara borta."

Jon Bjarnason tycker att EUs hot är förkastliga: "Skottiska och irländska fiskare och parlamentsledamöter önskar efter att EU upphör med Islands ansökan pga. makrilltvisten. Jag ställer mig bakom kravet att vi Islänningar avslutar dessa diskussioner. Vill vi hamna i samma situation som Skotter, som kan endast grina i kommissionärarna i Bryssel utan att ha någonting att säga till om i själva sakfrågan?"


måndag 2 juli 2012

Vad är det för statsvetenskap att kringskära Alltingi?


Jag läste på nytt Ann-Cathrine Jungars artikel i Svenskan i lördags. Då hittade jag ett påstående jag vill skriva ytterligare om (jag har tidigare svarat på min blogg).

Ann-Cathrine ägnar uppmärksamhet åt debatten angående grundlagsändring på Island. Det är uppenbart att hennes påstående om Självständighetspartiet inte är hämtat från någon representant för det partiet utan från deras politiska motståndare. Varifrån skulle hon annars fått höra att "Självständighetspartiet motsätter sig en ny grundlag?" Eftersom hon inte specificerar vilken "ny grundlag" hon menar kan läsaren få den uppfattningen att Självständighetspartiet motsätter sig alla grundlagsändringar. Detta är naturligtvis helt fel. Självständighetspartiet som andra partier har varit involverade i många ändringar på Islands konstitution genom åren. Det har alltid innan den nuvarande regeringen tillträdde varit en överenskommelse mellan partierna att en god samhörighet måste råda inför varje ändring. Grundlagen är som bekant den lag alla andra lagar rättar sig efter. Grundlagen är ingen lag som en regering ändrar till nästa. Presidenten har sagt att hann vill arbeta för försoning på Island där bl.a. frågan om grundlagsändringar skall ses i ett längre perspektiv och han lägger vikt vid det goda samförståndet över partipolitiska gränser. Men nuvarande S och vänstergröna regering gör allt (tom. bryter mot grundlagen) i försök att få fram sina politiska mål med ändringar i landets grundlagar.

Det är märkligt att se hur statsvetaren och docenten Ann-Cathrine Jungar beskriver den pågående maktkampen på Island. I en enda mening kringgår hon själva kärnan i demokratins statsskick samtidigt som hon korrekt beskriver och tar ställning för hur socialdemokrater använder sin makt:

"Eftersom Självständighetspartiet motsätter sig en ny grundlag har trycket på att höra folket i en folkomröstning varit starkt, för att kringskära de politiska partiernas handlingsutrymme att förhala eller förändra."

Detta är ju precis vad saken handlar om: de politiska partiernas handlingsutrymme att delta i den demokratiska processen (som för Ann-Cathrine Jungar heter att förhala eller förändra). 

Islands regering har förhindrat oppositionen från att ens diskutera innehållet i den rådgivande konstitutionsgruppens förslag och försöker köra genom ändringar på icke parlamentarisk väg. Ingen annan har dock rätten att lägga fram ändringsförslag på grundlagen än Alltingi enligt själva grundlagen. De isländska socialdemokraterna har hänsynslöst trampat över Alltingis parlamentariska traditioner och bär själva ansvaret för att ha dragit ned Alltingis rykte så att förtroendet är i botten hos befolkningen. 

Vad är det för statsvetenskap man lär sig på Södertörns högskola egentligen? Jag måste säga att den imagen har fått sig en törn. 

Jag upplever att docenten är i någon slags retorisk koma där begreppet nordisk likställs med begreppet  socialdemokratisk. 

Gudbevars att nordisk demokrati är oändligt mycket större!

söndag 1 juli 2012

Olafur Ragnar Grimsson fick 53 % av rösterna


Enligt statliga tv fick Olafur Ragnar Grimsson knappt 53 % av rösterna, Thora Arnorsdottir ca 33 %, Ari Trausti Gudmundsson kanppt 9 %, Herdis Thorgeirsdottir ca 3 %, Andrea Olafsdottir ca 2 % och Hannes Bjarnason ca 1 %.

Klockan halv åtta i morse var rösterna räknade. Valdeltagandet var mindre än det brukar vara i ett presidentval totalt 69 % (67 % - 72 % beroende på valdistrikt).

Olafur Ragnar Grimsson fick mest röster i södra Islands valdistrikt ca 64 % men Thora fick endast 24 % där.

Olafur Ragnar Grimsson sitter nu sin femte valperiod. Ingen annan president i republikens historia har tidigare suttit så länge.


GRATTIS ISLAND!

Hr. Olafur Ragnar Grimsson återvaldes till Islands president i går. Bilden är
från tidigare insättning som president tillsammans med presidentfrun Dorrit Moussaieff.
Attacken mot Bessastadir stoppades. Socialdemokraterna misslyckades med sin strategi att ta makten från folket på Bessastadir. Detta är en mycket viktig seger för det isländska folket.

Majoriteten av islänningarna vill inte att landet skall gå med i EU eller ta upp euron såsom läget nu ser ut i Europa. Dessutom skrämmer EUs handlingar i Icesave frågan och nu senast i makrillfrågan. De maktgiriga inom S och vänster gröna behövde Thora Arnadottir på Bessastader för att säkra envälde över Islands alla institutioner. För att fortsätta med landets förfall. Trampa med smutsiga skor över de gamla och fina demokratiska traditionerna. 

Men islänningarna kommer ihåg Icesave. De känner av alla nya och tyngre skatter. De ser att det s.k. 101-gänget (101 är postnumret till centrala Reykjavik) är samma människor och lika goda kålsupare som var inblandade i bankkraschen 2008. Det enda dessa människor tänker på är att gynna den personliga karriären medan tusentals står i matköer varje vecka i Reykjavik.

Regeringspartierna har endast 23 % tillsammans i opinionsmätningarna. Dags att införa i konstitutionen att regeringen skall avgå och parlamentsval utlysas om nationen fäller den sittande regeringens lagar som presidenten hänvisar till nationen för omröstning. Detta hände i Icesave.

GRATTIS ISLAND!

lördag 30 juni 2012

Islands president har folkets stöd

I dagens SvD skriver docent Ann-Cathrine Jungar om presidentvalet på Island. Hon må vara en bra skribent men om man bortser från fakta hamnar man fel. Docenten försöker förmedla bilden av den sittande presidenten Hr. Olafur R. Grimsson som en korrumperad politiker som håller på och förvanskar Islands styre från den traditionella nordiska kulturen. Istället är det Thora Arnadottir som ska framstå som bäraren av de goda nordiska traditionerna. Inget är mer fel. Docenten förstår inte att sittande president har agerat på folkliga rörelser när folket rest sig i fråga om banksvindel där Socialdemokrater och VänsterGröna ville skatta invånarna för att kunna betala för privata Landsbankis konkursbo.
Islands president Hr. Olafur R. Grimsson och
presidentfrun Dorrit Moussaieff röstar i dagens val.

I artikeln nedan som var för lång för SvD kommentarer svarar jag Ann-Cathrine på några punkter:


Vad mycket är upp och nedvänt i dessa tider. SvD borde låta andra mer insatta i politiken på Island skriva så läsarna kan få en lite nyanserade bild än att "Självständighetspartiet har alltid motsatt sig grundlagsförändringar" och "Thora Arnorsdottir förkroppsligar en traditionell syn på presidentens roll." Enligt Ann-Cathrine Jungar håller Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson på att vrida Island från en "tidigare typiskt nordiskt samförståndsinriktade isländska politiska kulturen." Inget kan vara mera fel och verkligheten är den direkt motsatta. 

För att förklara det folkliga stödet Hr. Olafur R. Grimsson får och kommer förhoppningsvis att ge honom en ren majoritet i dagens val (vilket skulle bli första gången i ett presidentval med så många kandidater) måste man känna till hans ånger och personliga uppgör angående finansskojarna som lurade honom såväl som de flesta andra Islänningar i uppgången innan bankkraschen 2008. Presidenten tänkte om och har sedan dess just stått upp för nationen som t.ex. i frågan om Icesave (jfr med dagens eurosave när oskyldiga skattebetalare får förlustnotan för bankers vanstyre och misslyckade risktagning). 

Island styrs i dag av socialdemokrater och vänstergröna som inte har gjort upp med det förflutna enligt Alltingis utredningskommittés rapport. Istället har de underlättat för samma finansgäng som innan kraschen att fortsätta verka och delvis komma tillbaks. Regeringen har ägnat tiden åt skoningslös häxjakt mot sina politiska motståndare och låtit folkets frågor angående jobb och hemmens skuldsättning åt skogen. Det finns en bred sammanslutning underifrån som prioriterar frågorna på ett helt annat sätt än vad regeringen gör vilket förklarar naturligtvis regeringens låga opinionssiffror på ca 23 % för båda regeringspartierna sammanlagt. Självständighetspartiet får över 40% i mätningarna. 

Förtroendet mot Islands i övrigt mest demokratiska och respekterade institution Alltingi är i botten tack vare en sossekultur som tar med sig hänsynslös elitstyrning som vare sig respekterar demokrati, landets konstitiution, Högsta Domstolen eller allmänna lagar. T.ex. blev själva statsministern Johanna Sigurdardottir nyligen dömd för att ha först av alla brutit mot den jämställdhetslag hon själv satte som tidigare socialminister. Skattebetalarna får stå för notan av rättegångskostnaderna och vite. Undrar om en statsminister skulle kunna sitta kvar i Sverige efter en sådan dom.


Nyligen seglade den isländska fiskflottan i hamn i Reykjavik och den största massdemonstrationen sedan 2008 hölls för att protestera mot regeringens planer på att konfiskera fiskindustrin. Dels ville regeringen ta över det kvotsystem som växt fram på privat väg och gör Islands fisknäring till en av världens mest konkurrenskraftiga. S och vänster gröna tänkte istället själva dela ut kvoterna. Som tur var lyckades oppositionen stoppa dessa planer. Men det gick inte stoppa regeringsplanen på en ny pomperipossaskatt på hela fisknäringen som inom två år kommer att kräva mer pengar av fiskarna än de får i vinst. Konsekvenserna har redan börjat visa sig i form av företagsnedläggningar och uppsägningar.

Hela näringslivet lider till följd av finanskrisen bl.a. genom att banker tagit över en stor del av företagsbeståndet (de som hade mest skulder) och håller under sina vingar medan andra mindre bolag oftast skuldlösa familjeföretag har utsatts för snedvriden konkurrens. I stället för att rätta problemet ökar regeringen alla skatter, hittar på nya och Island har i dag världens högsta moms.

Regeringen lyckades inte ens hålla ett val till det s.k. konstitutions"parlamentet" utan så grova avvikelser från vallagen (man kunde kika på vad folk röstade i nästa bås, röstlådorna var inte låsta osv) att HD såg sig tvungen att ogiltigförklara valet. Trots detta tillsatte riksdagsmajoriteten en konstitutionell rådgivande grupp med samma personer. Ordföranden professor Thorvaldur Gylfason är en känd socialdemokratisk profil. Det har väckt en förståelig ilska hos oppositionen och väldigt många Islänningar att Alltingis konstitutionella kommitté inte givits möjligheten att ens diskutera innehållet i det förslag till grundlagsändring som S-utredningsgrupp lade fram. Istället kör regeringen över oppositionen och kastar tillbaks förslaget till gruppen med några frågor som är tänkt läggas fram i den s.k. omröstningen som i själva verket är en mycket dyr opinionsundersökning. Sättet S kör med väcker misstankar om att här är orent mjöl i påsen. Vid närmare granskning innehåller ändringsförslagen en inskränkt definition på folkomröstningar som om den går igenom tar bort Islänningarnas rätt att rösta om finansiella frågor, skattefrågor och avtalsfrågor med utlandet. Om detta hade varit grundlag i stället för nuvarande lag skulle islänningarna aldrig fått rösta i Icesave frågan. Och det kunde ha satt landet på ekonomiskt obestånd med svåra konsekvenser för allmänheten.

Det hela handlar om Island och EU. Över 60 % av islänningarna vill inte under nuvarande omständigheter gå med i EU eller ta upp euron. Men regeringen, speciellt socialdemokraterna lyssnar inte på folk utan gör allt, och på den sista tiden i en desperat stil, för att tvinga in landet i EU på ett eller annat sätt. EUs förhållningssätt i Icesave tvisten, där EU för första gången i EFTA domstolens historia är medåtalare, har åtalat Island för att ha brustit vid införande av lagar om bankernas insättningsgaranti. Island har inte brustit på det område men däremot saknas ett förbehåll i garantilagen mot ett lands totala bankhaveri som på Island. 

En annan sak är makrilltvisten där EU haft sina juristexperter på att nagelfara internationella avtal för att kunna hitta vägar för handelsblockader och landningsförbud mot Island och Färöarna. Till hösten kommer kommissionen att få fria händer att förbjuda EU-27 att sälja produkter som båtar, motorer, nät och annan utrustning till fiskindustrin på Island och Färöarna, inleda hamnförbud mot båtar som seglar under isländsk och färöisk flagga i alla EUs hamnar samt utlysa importförbud mot fiskprodukter från Island och Färöarna. Detta är naturligtvis ett brott mot EES-avtalet, FN konventionen och WTO avtalen men vad spelar det för roll när man tidigare kan hitta kryphål för att göra EUs medlemsländer skyldiga att betala ut enskilda länder trots det är förbjudet enligt Maastrichtavtalet? Klart att Islänningarna inte hoppar i skyn av glädje när EU visar musklerna och beter sig som om Island redan vore en medlem. EU vill ensidigt bestämma hur mycket makrill Island och Färöarna får fiska i sina egna lagliga fiskvatten!

Thora Arnorsdottir är en känd socialdemokratisk profil och har jobbat med S i flera år och är en av grundarna till Europaorganisationen som jobbar för att påverka folket för att gå med i EU. I nuvarande presidentkampanj har hon ensam spenderat tre ggr så mycket pengar på reklam som övriga presidentkandidater tillsammans. Det var väldigt känsligt i gårdagens debatt på tv när hon ombads redovisa varifrån pengarna kom. Det ville inte hon svara på och hoppade oförskämt på de andra kandidaterna som aldrig fick prata färdigt. Hon är S kandidat tillsatt för att ta över sista institutionen på Island där det fortfarande finns någon som lyssnar på folket nämligen Bessastadir. S har makten i regeringen, Alltingi och i huvudstaden Reykjavik. Klart de ska ta Bessastadir med. 

Men vi får se i kväll hur det går. Det som kanske är det svåraste för Thora Arnorsdottir och definitivt påverkar utslaget om hon kan ta sig till Bessastader är att hennes make är tidigare dömd för våldsbrott. Den diskussionen har gått högt på Island även om den svenske docenten inte känner till den eller vill tala om den.

fredag 29 juni 2012

Mera om makrill

De gröna staplarna visar hur makrillfisket ökat på Island
i takt med ändrat beteende hos makrillstammen som numera
simmar till isländska vatten för föda.
Över hundra båtar har fått tilldelad makrillkvoter i år på Island på sammanlagt drygt 145 tus ton makrill.  I början på säsongen är makrillen inte så fet som den blir när den ätit upp sig. 87 % är fryst och 13 % blir till fiskmjöl enligt Morgunbladet. Olikt torsk och kolja som till stor del exportas till EU går makrillen på export till Östeuropa och Afrika men även en stor del till Asien. Man räknar med något lägre priser i år än i fjol bl.a. beroende på att en del kunder inte sålt slut på sina lager från förra säsongen.

Under sommarsäsongen får många ungdomar på Island ett efterlängtat arbete som ger efterlängtade intäkter. Detta hjälper förstås mot finanskrisen som fortfarande håller landet i ett järngrepp. Makrill- och sillsäsongen sammanfaller och då blir det ett extra ryck med ytterligare 120 tusen ton sillkvot för i år.

Islands regering har nyligen inlett en pomperipossaskatt på fisknäringen och nu börjar konsekvenserna visa sig t.ex. när företag på Vestmannaön måste sälja bort båtar och säga upp personal.