Över 400 tusen har redan skrivit på protestlistorna till EU

Hugh Fearnley Whittingstall, Channel 4, satte igång Fish Fight protesten

Under lördagskvällen hade över 400 000 människor skrivit på Hugh Fearnley Whittingstall protestlistor till EUs fiskeminister Maria Damanki. Namnen strömmar in och har vida överträffat Hughs förväntningar som i början satte 250 000 som mål.

Årligen tvingas sjömän i N-Atlanten slänga hälften av fångsten - ca en miljon ton prima fisk - tillbaks i havet. Fisken som för det mesta är redan död när den slängs skulle kunna mätta miljontals människor istället. Denna absurda situation härrör sig från EUs fiskepolitik och fiskekvoter. Sjömännen förordas att kasta tillbaks fisk som kommer i näten som tillhör redan fulla kvoter. Problemet är att fisken inte vet när EU-kvoten är full och simmar bland andra fiskar som vanligt.

Det är bara att hoppas att denna massiva kampanj som har världens miljöorganisationer och kändisar i spetsen får upp ögonen hos EU så lagen kan ändras till allas fördel.

EU förbjuder landning av makrill från Island

Maria Damanaki EUs fiskeminister

EUs kommissioner Maria Damanaki ansvarar för EUs fiskefrågor och fiskepolitik. Det ska bli spännande att följa om hon gör något åt dumpning av en miljon ton fin fisk i N-Atlanten varje år.

Nu bär hon ansvaret för att isländska båtar förbjuds landa makrill i någon av EU-medlemsländernas hamnar. Så mycket är den "fria" handeln inom EU värd.

Maria Damanaki hade mage att anklaga Islänningar för att bryta fiskeavtal innan ens Islänningarna fick komma till förhandlingsbordet med EU. Efter mycket om och men fick de vara med på få möten i höstas där de konfronterades med EUs och Norges ensidiga krav på 90% av makrillkvoten.

Havet har blivit varmare och makrillen känner inte av människan geografiska uppdelning i EU, Norge, Färöarna eller Island. Islänningarna märker av en markant ökning av makrill i sina vatten och med egen fiskepolitik grundad på vetenskaplig forskning och analys bestämmer de hur mycket fiskarna få fiska utan att fiskstammarna hotas.

Denna politik är något helt annat än EUs rövarfiske som håller på att utrota 30% och överfiskar 88% av fiskstammarna. Politik som förordar fiskare i Norra Atlanten att kasta hälften av fångsten - ca en miljon ton prima fisk - tillbaks död i havet.

EUs stormaktsfasoner att nu förbjuda isländska fiskebåtar att landa makrill i medlemsländernas hamnar är till för att med den störres kraft tvinga lilla Island att gå med på EUs krav. Det är dock osäkert om utfallet blir som fru Damanaki vill eftersom det mesta av makrillfiske vid Island landas i isländska hamnar.

Isländska myndigheter uppger att de skall lösa frågan vid förhandlingsbordet och kommer därför inte att  vidta några särskilda åtgärder på grund av EUs förbud.

Var med och ändra EU:s vansinniga fiskepolitik

Det är inte Islänningarnas torskkrig eller EUs makrillska krigsupptrappning utan Hugh's Fish Fight som nu har inbringat ca 250 tus namnunderskrifter som skall skickas till EU ländernas regeringar och EU kommissionen för att stoppa det vansinniga system som förordar fiskare i N-Atlanten att kasta hälften av fångsten överbord. Ca en million ton fin föda slängs varje år på grund av byråkratisk nonsens från Bryssel.

Du kan se en film om detta på youtube.  Brevet till Maria Damanaki EUs fiskminister hittar du här.

Bland organisationer som stöder kampanjen är Världsnaturfonden, Greenpeace, Ocean 2012 med flera miljöorganisationer.

Flera kändisar, exempelvis kockarna Gordon Ramsey och Jamie Oliver stöder kampanjen. Alla som bryr sig om miljön kan vara med genom att underteckna brevet.

Jag har skrivit på och uppmanar alla som vill få fram en ny fiskepolicy för EU att delta i kampanjen.

Regeringen försöker ännu en gång att trycka Icesave genom Altingi

Icesave - ett riktigt kaffe i vrångstrupen

I dagarna förbereder Altingis ekonomiska kommitté en ny runda i Icesave-tvisten. Den rödgröna regeringen verkar inte ge med sig förr än den har tvingat UK och Hollands olagliga krav på Islands skattebetalare. Detta även om 98% av de som röstade om Icesave förra våren sa NEJ till att betala. Vilken del av det ordet ministrarna inte förstår har ännu inte blivit klart.

Denna gången har regeringen lärt att mörka innehållet - dvs själva slutsumman - med mjukare emballage fast innehållet skiljer sig inte mycket från förra gången. Detta är för tredje gången som regeringen drar saken till Altingi. Första gången gick oppositionen med många Islänningar i taket och ändrade regeringens avtalsförslag på ett sådant sätt att UK och Holland sa nej. Andra gången mobiliserades tiotusentals Islänningar i namninsamlingar och andra protester och presidenten vägrade skriva på avtalet som då gick till omröstning hos nationen. Det blev näst intill ett enhälligt nej. Nu ger sig regeringen ännu en gång på nationen genom Altingi.

Icesave är den längst debatterade frågan i Altingis historia. Med kommande debatter blir Icesave nog Altingis mest besvärliga fråga förr eller senare. Frågan är vilket som är besvärligast: sakfrågan eller regeringens oförmåga att se verkligheten och respektera folkviljan. Jag har sagt det förr: Island har ingen skyldighet att betala utöver garantifondens medel. Räcker inte fondens medel får man sätta stopp. Island skall inte ensamt stå för EU:s bristfälliga regelverk gällande gränsöverskridande bankverksamhet. 

Organisationen Indefence har lämnat synpunkter på det "nya" avtalet och påpekar att även om räntan har sjunkit och Island därför inte krävs på lika mycket pengar finns osäkerheten kvar angående slutsumman. Det pågår många rättstvister mot gamla Landsbanki och domstolarnas tolkning påverkar utgången på  konkursboets utbetalningar. Dessutom ska staten betala en skuld i euro och pund medan Garantifondens intäkter är i isländska kronor. Detta medför enorm valutarisk som både riksbanken och regeringen förnekar. Jag har tidigare visat Morgunbladets riskmodell där skattebetalarna tvingas ta risker som lätt kan mångfaldiga skadan.

Att regeringen har så bråttom att skuldsätta nationen med Icesave innan domstolarna fått tid att göra sitt jobb väcker onda känslor. Farhågorna blir inte mindre när hänsyn tas till pågående brottsutredningar där Landbankis ledning anklagas för brott som kan ge fängelse. Att regeringen vill hasta fram en lagstiftning innan domarna faller ser ut som ministrarna jobbar på uppdrag av andra än väljarna. Det kan lika gärna vara kriminella personer - moderna bankrånare som ännu inte fått sin dom. 

En tidigare bankdirektör hos Landsbanki till förhör tillsammans med sex medarbetare

Olaf Thor Hauksson, Islands ekobrottsåklagare

Under dagen har Islands speciella ekobrottsåklagare Olaf Thor Hauksson hållit förhör över sju tidigare anställda hos Landsbanki. Förhören har pågått under hela dagen. Inte var klart under kvällen om åklagaren skulle begära någon häktad under natten.

Brotten som utreds är bankledningens ansvar beträffande olagliga transaktioner där bl.a. bankens kontor i Luxemburg använts för att få undan pengar innan banken föll 2008. Vidare utreds huruvida ledningen vilselett marknaden i syfte att öka värdet på den egna aktien.  Även utreds olagliga lån bl.a. till egna bolag som skulle användas för att köpa aktier i banken samt frikostiga lån till bankens medarbetare mot köp i bankens aktier.

Åklagaren undersöker olaglig handel med värdepapper och direkta brott för egen ekonomisk vinning som handlar om stora summor pengar.

Sammanlagt deltog 30 anställda hos åklagarmyndigheten i husrannsakan och förhör under dagen.

Deloitte visar att skatter på isländska företag ökat med 57% de senaste två åren

På Deloittes skattekonferens i Reykjavik visade Sigurdur Hauksson aukt. revisor på overhead hur skatter på företagande ökat med knappt 60 % sedan 2008 när bankerna föll. Skatt på finansiella intäkter har ökat med hela 124 % under perioden, andra skatter från 15% - 62 %.

Enligt Sigurdur Hauksson drabbar höjningarna främst företag som är beroende av arbetskraft samt finansbolagen.

Medarrangörer var Islands handelskammare, näringslivets organisation och Morgunbladets affärstidning. Enligt Finnur Oddsson Handelskammarens vd, påverkar skattehöjningarna människors beteende. Han redovisade detaljerat de olika skattehöjningarna exempelvis inkomstskatter på företag och individer, skatt på aktieutdelning, arvsskatt, skatt på sprit och tobak, bensinskatt, kommunala skatter o.s.v. Av nya skatter nämnde Finnur förmögenhetsskatter, miljöskatter, energiskatter, skattlagning av vinst som lön, skatt på ränta, bankskatter, skatt på valutakonton, skatt på turism m.m.

Finnur kritiserade regeringen för bristfälligt samråd med näringslivets organisationer trots givna löften. Han menar att alla nya skatter tillsammans med höjning på befintliga skatter går tvärt mot flertalets intressen på Island som vill jobba Island ur krisen.

Konferensens deltagare var eniga om att dagens skattepolitik förvärrar Islänningarnas möjligheter och bör därför snarast ändras.

Skatter på finansbolag höjs med 158%

Island har redan högsta moms i världen på 25,5% men den vänstergröna regeringen höjer alla skatter i rasande takt.

Morgunbladet har räknat ut att med de nya skatter som infördes vid årsskiftet samt planerade höjningar på bankförsäkringar kommer sammanlagda skatter på finansbolag att öka med 158% jämfört i fjol. Det är bl.a. höjning på fastighetsskatter, finansskatter, nya bankskatter, en ny skatt för Altingis ombudsman samt andra avgifter som höjs som sammanlagt gör denna rekordhöjning.

Finansinspektionen på Island råder bankerna att höja räntegapet så bankerna kan behålla vinstförmågan. I slutändan blir det företag och konsumenter som betalar.

Ännu ett steg i en ond spiral som undergräver vanliga människors ekonomiska frihet på ön.

EU:s fiskepolitik luktar rutten fisk

Rapporten visar att EU överfiskar 88% av fiskstammarna varav 30% hotas av utrotning.

I brittiska Daily Express beskrivs hur brittiska fiskare svär över att behöva kasta död fisk i havet eftersom EU:s regelverk inte tillåter dem att ta den i land. Nya siffror visar att nästan en miljon ton ätbar fisk  kastas varje år av fiskeflottan i Norra Atlanten.

TV Channel 4, UK, visar i veckan dokumentären Hugh's Fish Fight av Hugh Fearnley-Whittingstall TV chef. Han följde med på en trålare som fiskade ca 10 mil väster om Shetlandsöarna och bevittnade dumpning av mer än 600 kg god ätbar fisk efter ca 5 timmars trålfiske.

"Det handlar inte om för liten eller skadad fisk. Det är korg efter korg full med god torsk och kolja," sa Fearnley-Whittingstall.

"Jag kunde föda två tusen människor på denna fisk. Men EUs regelverk förbjuder fiskarna att ta den med  i land, den måste slängas tillbaks i havet."

EUs fiskekvoter togs fram för att skydda fiskstammarna men regelverket förordar besättningarna att kasta tillbaks död fisk i havet när kvoterna är fulla.

I dokumentären säger kapten Gary Much på Seagull: " Jag kan inte sätta en skylt på näten där det står: Ingen torsk i dag snälla. Om vi fick landa all den fisk som vi fiskar skulle vi bara behöva gå ut hälften av tiden och spara hälften av bränslet och ingen fisk skulle slängas. Detta är galet."

På Island är det förbjudet att kasta fisk och trålarna växlar fiskeredskap till andra arter eller upphör helt med fiske när kvoterna fylls.

Enligt en rapport från oberoende tankesmedjan New Economics Foundation som publicerades förra sommaren blir EU ständigt mer beroende av andra nationers fiskevatten för att kunna skaffa fisk som föda till EUs invånare. En kalender visar att redan den 9 juli varje år är senaste fiskedatumet i genomsnitt för EUs 27 medlemsländer i EUs vatten. Efter det måste EUs trålare, främst spanska, segla till Afrika eller till andra länder för att fiska. Senaste årtionde har fisket minskat med 30%. 88% av fiskstammarna är överfiskade och hinner inte reproducera sig tillräckligt snabbt. 30% hotas av utrotning.
EUs invånare äter mycket mer fisk än invånare i andra länder.

Om inget görs - exempelvis att invånarna ändrar sina matvanor och minskar konsumtionen av fisk, spår vissa fiskexperter att kommersiellt fiske kommer att upphöra år 2048.