Den nya uppsamlade Icesave räntan redan högre än statens sammanlagda nedskärningar

Sigmundur David Gunnlaugsson
 Centerns ordförande, Island.

Centerpartiets ordförande på Island, Sigmundur David Gunnlaugsson, skriver i en artikel i dagens Morgunbladet, att trots lägre ränta enligt det senaste Icesave förslaget, då är den uppsamlade ränteskulden redan nu högre än statens sammanlagda nedskärningar enligt senaste finansbudget. Sigmundur räknar med att ränteeffekten är i realiteten dubbelt så stor eftersom pengarna försvinner ut ur ekonomin i form av utländsk valuta.

Hela risken läggs ensidigt på Islänningarna liksom i tidigare avtal som nationen fällde i folkomröstning förra året. 

1. Det är oklart när Landsbanki konkursbo börjar betala ut pengar. Tills dess samlas räntan på hög som skattebetalarna ska betala. Många har pekat på att utbetalningarna kan dröja på grund av alla domstolstvister, det finns exempel på att konkursdrabbade banker väntat i årtionden med utbetalningar.

2. Konkursboets ägor är till största delen riskinvesteringar. Fortsätter den ekonomiska krisen i Europa kan värdet sjunka drastiskt.

3. Isländska kronkursen får inte minska jämfört med dagens kurs. I så fall ökar betalningsbördan på skattebetalarna. När förslaget togs fram använde man Riksbankens växelkurs som är statligt styrd i dag. På den fria marknaden handlas isländska kronor till betydligt lägre priser.

4. I fall det brittiska pundet stärks ökar det kostnaderna för Island.

5. Landsbanki konkursbo ger inte krav från kommuner och institiutioner företräde som exempelvis Glitnir banks konkursbo. Skulle domstolarna döma att Landsbanki måste följa Glitnir då höjs skulden avsevärt.

Sigmundur säger att det är numera allmänt accepterat att Island har ingen laglig skyldighet att betala UK och Holland för Icesave. Han menar att risken att ta Icesave till domstolarna är större för UK och Holland än för Island. Även om EFTA domstolen ger råd som går mot Island behöver pengarna hämtas genom Reykjaviks Tingsrätt och i slutändan Högsta Domstolen på Island.

På frågan om nödlagen som prioriterade spararnas pengar före andra krav, säger Sigmundur att både UK och Hollands sparare flesta fått 100% av sina pengar tillbaks. "När sker det vid konkurser att man får hela innehavet tillbaks?" frågar Sigmundur.

Han jämför sedan med UKs åtgärder att använda terroristlag mot isländskt näringsliv, skada isländska affärsintressen genom att sprida rykten om att Island var bankrutt samt försätta två isländskt ägda banker i UK i konkurs som senare visade sig att inte alls var på obestånd. Inga pengar eller ersättningar har krävts eller utbetalats för den enorma skada detta vållade Island.

Sigmundur menar att UK och Holland borde nöja sig med att få pengarna tillbaks från konkursboet utan att kräva av isländska staten att ta på sig alla risker och dessutom betala ränta på pengarna.

Jag håller helt med Sigmundur och jag hoppas verkligen att Althingi stoppar förslaget.