 |
| Presidentens residens, Bessastadir |
France 24 intervjuar Islands president, Hr. Olafur Ragnar Grimsson som efter årets omval blir Islands längst sittande president i landets historia nu inne på sin femte mandatperiod. Som svar på frågan om stödet i valet sade presidenten bl.a. att han tror att det folkliga förtroendet, som återspeglades i presidentvalet då han fick över 52 % av rösterna, visar att det isländska folket vill ha en erfaren person på posten, en person som kan fatta svåra beslut trots att starka krafter går emot. Nedan följer delar ur intervjun löst översatt till svenska men hela intervjun finns på engelska (se ovan).
"Jag tror att delvis har förtroendet för mig varit ett stöd för mitt beslutet att hänvisa Icesave-frågan till folkomröstning och då inte bara på grund av själva sakfrågan utan för att den banade vägen för en ny form av demokrati på Island där folket kan bestämma sitt öde i svåra ekonomiska tider. Jag ser det därför mera som en seger för demokratins utveckling i vårt land i en ekonomisk kris istället för en personlig seger," sa presidenten.
Presidenten påminner om att när republiken infördes på Island blev det första gången i världen som presidenten väljs direkt av folket. Enligt landets konstitution skall presidenten bl.a. balansera mot Alltingi när nationen inte är helt överens med Alltingis arbete. I hela Europa har nationella ledare behövt fatta svåra beslut i senare tid och det som hände på Island är mycket intressant med tanke på den kamp som förs mellan finansiella krafter å ena sidan och demokratin å den andra sidan.
Hr. Olafur Ragnar Grimsson säger att det inte bara var den isländska regeringen som ville att det isländska folket skulle betala för privata Landsbankis skulder utan flera regeringar i EU ställde sig bakom UK och Hollands krav på betalning till den isländska staten.
"Jag tycker att EUs ledare och även ledare för andra länder i Europa borde ta sig en funderare över varför det var så viktigt år 2009 att ställa sig bakom UK och Hollands skamliga krav på att vanliga människor på Island skulle betala skulderna hos en privat isländsk bank. För att bättre förstå storleken på kravet som de europeiska regeringarna försökte pressa oss att betala går att jämföra med brittiska förhållanden och då skulle kravet på de brittiska skattebetalarna motsvara över 800 miljarder brittiska pund om en av deras banker gått omkull i Spanien, Italien, Frankrike eller Grekland. Ingen skulle ha accepterat ett sådant krav."
Hr. Olafur Ragnar Grimsson säger att det inte bara var den isländska regeringen som ville att det isländska folket skulle betala för privata Landsbankis skulder utan flera regeringar i EU ställde sig bakom UK och Hollands krav på betalning till den isländska staten.
"Jag tycker att EUs ledare och även ledare för andra länder i Europa borde ta sig en funderare över varför det var så viktigt år 2009 att ställa sig bakom UK och Hollands skamliga krav på att vanliga människor på Island skulle betala skulderna hos en privat isländsk bank. För att bättre förstå storleken på kravet som de europeiska regeringarna försökte pressa oss att betala går att jämföra med brittiska förhållanden och då skulle kravet på de brittiska skattebetalarna motsvara över 800 miljarder brittiska pund om en av deras banker gått omkull i Spanien, Italien, Frankrike eller Grekland. Ingen skulle ha accepterat ett sådant krav."
Hur förklarar presidenten 3 % tillväxt i år?
"Det är intressant att jämföra Islands ekonomiska återhämtning med vad man pratade om i Europa när jag hänvisade Icesave till folkomröstning. Många förutsåg att Island skulle isoleras eller förvandlas till ekonomiska ruiner. Någon sade till och med att Island skulle bli "Nordens Kuba". Ingen av dessa domedagsspådomar har infriats. Tvärt emot har resultatet av folkomröstningarna hjälpt nationen att återställa landets ekonomi genom att ingjuta ett självförtroende och självtillit hos folket, att ge dem en ny framtidsvison.
Nu nästan fyra år efter bankkraschen är den isländska ekonomin på väg mot en god återhämtning, arbetslösheten är bland den lägsta i Europa. Även om det låter motsägelsefullt klarar sig många viktiga delar av arbetslivet bättre nu än åren före bankkraschen. Jag tror att orsaken är en blandning av rätt ekonomisk politik – som gick mot den rådande europeiska och västerländska renläran – tillsammans med demokratiseringen av bestämmanderätten," sade Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Regeringen vill gå med i EU, Island sökte om att bli medlem år 2009 men du är motståndare till EU?
"Jag har grundat mitt förhållningssätt på några områden. En del är att vi ingår i Nord-Atlanten och Nord-Europa. Våran granne i väst, Grönland, beslutade att lämna EU. Våran granne i öst, Norge, godkände inte medlemskap i EU trots två folkomröstningar. Om man ser på Nord-Europa från Grönland genom Island, UK, Norge, Danmark och Sverige då hittar man först ett euroland i Finland.
Nästan hela Nord-Europa har beslutat att ha sin egen valuta. Att våra grannländer valt att gå egna vägar i valutafrågan plus vårt geografiska läge och dessutom vårt självbestämmande över fisksonen och landets naturtillgångar väger tungt. Det har alltid varit min bedömning att på denna grund är det bättre för Island att vara utanför EU," säger Islands president.
Med tanke på den sårbara kronan, inflationen och den höga räntan, vore det inte bättre för Island att ta upp euron?
"Jag tror alla uppmärksammat en av Europas viktigaste lärdomar de senaste tre åren att euron i sig själv är ingen garanti för framgång. Euroområdet är det valutaområde i Europa som kontinuerligt haft kris och flera krismöten än någon annan region i världen. När bankerna var landets största företag går att påstå att kronan var en del av problemet. Men det gäller inte längre och när ekonomin återhämtar sig har det visat sig att kronan är en viktig del av lösningen. Det faktum att vi kunde devalvera valutan har gjort våra exportnäringar som energisektorn, fisken, turismen och it-sektorn mer konkurrenskraftiga och utvecklingsbara. En av orsakerna till att turismen har ökat så markant efter bankhaveriet är vår egen valuta. Devalvering är en av de klassiska vägarna för att komma på fötter igen," säger Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Kommer presidenten att försöka stoppa förhandlingarna med EU under den kommande mandatperioden?
"Nej, jag har alltid respekterat den demokratiska viljan hos andra institutioner på Island som parlamentet och folkets rätt att få säga sista ordet i denna fråga. Men som jag sagt många gånger så har landets utrikesminister en avsevärt svår uppgift framför sig att uppnå ett resultat i EU-förhandlingarna som den isländska nationen kan godkänna.
Ta fiskepolitiken som ett exempel. Varför uppnår Island resultat? En av anledningarna är framgången hos vår egen fiskesektor. I årtionden har vi hållit oss till ansvarigt fiske medan stora misstag begåtts i Europa. Som alla EUs fiskministrar erkände för ett år sedan då är EUs fiskepolitik ett påfallande bottennapp.
Fisknäringen är en betydelsefull inkomstkälla i utländsk valuta för nationen. Det skulle t.o.m. kunna framhållas att Island inte varit en republik om vi inte haft denna framgång inom fisknäringen de senaste årtionden. Därför är fisknäringen den viktigaste delen i förhandlingarna med EU. EU driver en misslyckad fiskepolitik och EU har ännu inte erkänt att det isländska sättet är bättre, de kanske gör det inom ett till två år," säger Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Nu nästan fyra år efter bankkraschen är den isländska ekonomin på väg mot en god återhämtning, arbetslösheten är bland den lägsta i Europa. Även om det låter motsägelsefullt klarar sig många viktiga delar av arbetslivet bättre nu än åren före bankkraschen. Jag tror att orsaken är en blandning av rätt ekonomisk politik – som gick mot den rådande europeiska och västerländska renläran – tillsammans med demokratiseringen av bestämmanderätten," sade Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Regeringen vill gå med i EU, Island sökte om att bli medlem år 2009 men du är motståndare till EU?
"Jag har grundat mitt förhållningssätt på några områden. En del är att vi ingår i Nord-Atlanten och Nord-Europa. Våran granne i väst, Grönland, beslutade att lämna EU. Våran granne i öst, Norge, godkände inte medlemskap i EU trots två folkomröstningar. Om man ser på Nord-Europa från Grönland genom Island, UK, Norge, Danmark och Sverige då hittar man först ett euroland i Finland.
Nästan hela Nord-Europa har beslutat att ha sin egen valuta. Att våra grannländer valt att gå egna vägar i valutafrågan plus vårt geografiska läge och dessutom vårt självbestämmande över fisksonen och landets naturtillgångar väger tungt. Det har alltid varit min bedömning att på denna grund är det bättre för Island att vara utanför EU," säger Islands president.
Med tanke på den sårbara kronan, inflationen och den höga räntan, vore det inte bättre för Island att ta upp euron?
"Jag tror alla uppmärksammat en av Europas viktigaste lärdomar de senaste tre åren att euron i sig själv är ingen garanti för framgång. Euroområdet är det valutaområde i Europa som kontinuerligt haft kris och flera krismöten än någon annan region i världen. När bankerna var landets största företag går att påstå att kronan var en del av problemet. Men det gäller inte längre och när ekonomin återhämtar sig har det visat sig att kronan är en viktig del av lösningen. Det faktum att vi kunde devalvera valutan har gjort våra exportnäringar som energisektorn, fisken, turismen och it-sektorn mer konkurrenskraftiga och utvecklingsbara. En av orsakerna till att turismen har ökat så markant efter bankhaveriet är vår egen valuta. Devalvering är en av de klassiska vägarna för att komma på fötter igen," säger Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Kommer presidenten att försöka stoppa förhandlingarna med EU under den kommande mandatperioden?
"Nej, jag har alltid respekterat den demokratiska viljan hos andra institutioner på Island som parlamentet och folkets rätt att få säga sista ordet i denna fråga. Men som jag sagt många gånger så har landets utrikesminister en avsevärt svår uppgift framför sig att uppnå ett resultat i EU-förhandlingarna som den isländska nationen kan godkänna.
Ta fiskepolitiken som ett exempel. Varför uppnår Island resultat? En av anledningarna är framgången hos vår egen fiskesektor. I årtionden har vi hållit oss till ansvarigt fiske medan stora misstag begåtts i Europa. Som alla EUs fiskministrar erkände för ett år sedan då är EUs fiskepolitik ett påfallande bottennapp.
Fisknäringen är en betydelsefull inkomstkälla i utländsk valuta för nationen. Det skulle t.o.m. kunna framhållas att Island inte varit en republik om vi inte haft denna framgång inom fisknäringen de senaste årtionden. Därför är fisknäringen den viktigaste delen i förhandlingarna med EU. EU driver en misslyckad fiskepolitik och EU har ännu inte erkänt att det isländska sättet är bättre, de kanske gör det inom ett till två år," säger Hr. Olafur Ragnar Grimsson.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar