Jon Bjarnason fiskeminister och Össur Skarphedinsson utrikesminister - två söta bröder i katastrofregeringen på Island |
Det verkar inte gå vägen helt och hållet för Socialdemokraterna att sparka fiskeministern från VänsterGröna som de önskar så hett. Men struntar man i vanlig representativ ordning går det naturligtvis att göra på andra sätt. Numera ska utrikesministern själv svara på frågorna som EU ställde till fiskeminister Jon Bjarnason och hans departement. Jon Bjarnason svarade nämligen fel på frågorna enligt utrikesministern.
Utrikesministern - ensam numera - försöker balansera den hala, tunna linjen, att Island inte är i någon anpassningsprocess som ansökande medlem hos EU. EU har många gånger förklarat hur proceduren ser ut och där har det aldrig varit någon tvekan om att ansökande länder går genom en laglig anpassningsprocess som avslutas vanligen med en ratificering i en folkomröstning.
Det skulle vara det normala när ett lands regering har folket bakom sig i frågan.
Men så är inte fallet på Island. Och Altingi har inte givit regeringen mandat till någon anpassning av Islands statsskick. VänsterGröna vill inte vara med i EU och därför blev kompromissen på Altingi att utrikesministern fick tillstånd att inleda "diskussioner med EU" om vad det innebär att vara en EU medlem. Den isländska regeringen skickade in en formell medlemsansökan och ljög till nationen att detta inte var en medlemsansökan - utan en ansökan "att prata med EU om vad EU betyder för Island".
Därav politiska motsättningar mellan S och VG där VG står på Altingis beslut och S vill gå vilken väg som krävs för att ta Island in i EU.
Även den som på ett vanligt affärsspråk kallas för "urkundsförfalskning." Jag kan inte se annat än det är just vad det blir när utrikesdepartementet åsidosätter lantbruksdepartementets svar till EU och svarar självt i lantbruksdepartementets ställe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar