Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson höll i dag, nyårsdagen, sitt årliga tal till nationen. Han inledde talet med att tillönska alla landsmän ett Gott Nytt År från sig och hustrun Dorrit Moussaieff och påminde samtidigt om de många som fortfarande har det svårt och är oroliga inför morgondagen.
Ólafur Ragnar Grímsson hänvisade till historien på Bessastadir, presidentens residens, som förr i tiden var en skola där många av Islands främsta självständighetskämpar studerade när Island var en koloni till Danmark. Nyligen överlämnades ett 200 år gammalt skrivbord från denna period till Bessastadir. Det var anhöriga till skolans dåvarande lärare Sveinbjörn Egilsson som stod för gåvan.
"Kungen av Danmark hade då all makt i sin hand, nationen utan rätt; yttrande - och handlingsfrihet var inte säkrade och en lång tid kvar tills Jon Sigurdsson tillsammans med sina kamrater i Köpenhamn inledde kampen för Islands självständighet."
"På det nya året när vi firar Jon Sigurdssons 200 års födelsedag och Islands Universitets 100 år får vi goda möjligheter att dra lärdom av denna resa, som beskriver hur en liten nation av fattiga bönder genom sammanhållning lyckades bryta sig loss från utländsk makt och uppnå självständighet och fulla rättigheter bland världens nationer. Island tar del i många länders organisationer och trots motgångar och svårigheter här vi här kunnat utveckla ett samhälle grundat på välfärd, utbildning och hälsa. Detta är trots allt ett resultat som lyfter upp oss bland de främsta, " sa presidenten.
"Det är lämpligt att samtidigt fira Islands Universitet och Jon Sigurdsson eftersom kraven på ett isländskt universitet under många år var en stor del av självständighetskampen. Utbildning, kunskap och vetenskap är faktiskt samhällets hörnstenar som hemmastyre, suveränitet och republiken har givit oss Islänningar.
Det är av största vikt att slå vakt om sådana fundament och lära av nationers erfarenhet som i kristider stärkte skolan och utbildning av alla de slag. Nu söker många stater efter samarbete med oss, speciellt på grund av vårt kunnande och teknik som kunskapssamhället har att erbjuda. Det har jag erfarit under det gångna året i samtal med representanter för Ryssland, India, Kina och många stater i Europa.
Kunnandet hos isländska vetenskapsmän, ingenjörer och tekniker angående nyttjande av ren kraft, kartläggning av landets under gjorda av glaciärspecialister, geologer och andra naturvetenskapsmän, läkares och hälsosektorns bidrag, innovationer inom IT och fiskeexperters undersökningar - allt detta samt många andra expertområden utgör grunden till den respekt som vi nu åtnjuter i världen.
Under detta år blir Island på en hedersplats på den stora bokmässan i Tyskland, en internationell sammankomst som är störst inom litteraturen i världen. Detta är ett erkännande som de senaste åren tillfallet Turkiet, Kina och Argentina. Författares framgångar, den isländska musikens popularitet, teaterfolkets segrar i London och New York i fjol bevittnar om den nydanande skaparkraften hos nationens kulturliv.
Hela denna resa från det att Sveinbjörn Egilsson undervisade på nationens då enda skola här på Bessastadir är en uppmaning att ta itu med dagens betydelsefulla uppgifter varav många inte tål någon väntan.
Den ekonomiska krisen, bankkollapsen som vi kallar det, har försatt tusentals Islänningar i sådana trångmål att varje vecka köar mängder av folk för matgåvor. Fattigdom har förvisso följt oss länge men nu har de ekonomiska problemen hos många, matköerna, blivit till en skam."
Ólafur Ragnar Grímsson hänvisar till att han i ett tal innan krisen talade om fattigdomen.
"Om det för åtta år sedan - när ett välmående rådde inom de flesta områden - fanns anledning att diskutera fattigdomen då är det nu av största vikt att gå till handling. Ett samhälle som räknas till nordisk välfärd kan inte tolerera att tusentals människor köar för mat varje vecka.
Låt oss enas i frågan att avskaffa denna skamfläck redan de närmaste månaderna. Islänningarna lyfter ett stort lass när vi gemensamt anstränger oss.
Under fjolåret visade nationen att den kan ta ledningen. Omröstningen den 6 mars bevittnade tveklöst om hur väl republikens konstitution fungerar när den bäst behövs, att nationen klarar väl på egen hand att hantera makten som är nationens. Allt avgjordes på ett lyckat sätt trots en del förutspådde annat.
Det nationella mötet och val till konstitutionsparlament var nya sätt att få fram nationens vilja och förhoppningsvis blir det lyckat. Men då har det en stor betydelse att alla de som blir valda oavsett de sitter på Altingi, konstitutionsparlamentet eller här på Bessastadir, har jämnt i åtanke att de är nationens tjänare. Det är folket i landet, själva nationen, som har den högsta makten."
Presidenten talade om konstitutionen inte enbart som en samling regler eller formbeskrivning utan först och främst nationens överenskommelse med sig själv. Han hänvisade till tidigare tal av betydelsen av grundlagar som förespråkar öppenhet och demokrati och sa:
"Jag påminner om att ifall en ny konstitution inte är grundmurad med en tydlig överenskommelse kommer den knappt att få det stöd som krävs för en framgångsrik regeringsform; republikens konstitution blev godkänd med 95% av rösterna och på den tiden kom 98% av de röstberättigade till vallokalerna.
Demokratins kärna är folkets vilja. Så enkelt är det, hur än teorier eller experternas visdom mår.
Den enhetliga nationalviljan har på avgörande ögonblick gagnat Islänningarna mycket väl och därför är det viktigt att konflikter, tuffhet eller envishet inte får förlama vår styrka till goda gärningar.
I denna sak är agerandet vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull lärdomsrikt, sunt att söka sig förebild i samhörigheten hos bönder och räddningstjänstens personal som hjälpte till på plats, tog hand om boskap, sopade bort askan och transporterade människor till tryggare ställen.
På stunder som dessa äger Islänningarna oftast en själ, sammanhållen i stöd och återuppbyggnad. Naturkatastrofer har ideligen lockat fram det bästa inom oss.
Varför kan inte vi agera på samma sätt när det blir ekonomiska jordskalv eller jökel kalvning inom finans och banksystem? Kanske därför att de är av människan framkallade.
Men samhällets ängar behöver bli gröna ånyo och nu drygt två år från bankkollapsen är det på tiden att vi slutar tillåta att förtal eller hatfulla ordtal lägger hinder i vår väg. Pessimism kan förinta planer på reformer.
Visserligen behöver vi få fram vad som gick fel, göra nödvändiga rättelser och låta de som bröt lagen ta konsekvensen av sina handlingar; speciella åklagare samt landets domstolar kommer att säkerställa rättvisans framgång.
För övrigt - även om många är utan arbete, har skuldbördor eller lever i fattigdom, då njuter de flesta av våra landsmän livskvalitet och villkor som i en internationell jämförelse anses godtagbar. Merparten av nationen kan därför sätta ned foten, förenas i kampen framåt, använda sin styrka, utbildning och förmåga till återuppbyggnad.
Under detta år behöver det bli en omställning. Vi skall tillsammans påbörja en ny resa, berikade av erfarenheten och kritiska i tanken, klokare på grund av misstagen med de goda värderingarna i beaktande.
Vi äger ett vackert och fruktsamt land, rikt av naturresurser, kraft, fiske, vattenförråd, matförråd, människor med rika egenskaper, utbildade generationer, kulturell mångfald, kreativa sektorer, ett samhälle som väl är försett med det bästa inför den nya tidens teknologi.
Vi har avsevärt bättre förutsättningar än dem som kom till scenen när Island fortfarande var beroende av andra, när Jon Sigurdsson kom från väster med Arnarfjordurs vackra berg ingraverade i sin själ, när Skuli Thoroddsen och Theodora kom från Isafjordur hit till Bessastadir märkta av brottningen med Hannes Hafstein, eller när Sveinn Björnsson kom som nyvald president från Thingvalla vid Yxälven.
Eftersom dessa generationer lyckades efterlämna ett galant livsverk, skapa Island en sådan trygg position i världen att nu vill många nationer visa oss sin vänskap och aktivt söker samarbete med oss, då måste vi kunna enas om återuppbyggnad och med kraften i nationens vilja lösa de problem som väntar på en lösning.
Det gångna året visade att nationen hanterar makten väl och förhoppningsvis kommer med det nya en sammanhållning för omställning, optimism och bättre tid, tillit och respekt för varandra, en beslutsamhet att Islänningarnas kännetecken förblir allas välfärd, sunt ledarskap och ärlighet.
Vi står vid ett ödesdigert vägval, tillsammans behöver vi gå mot en ny tid. Det är dagens uppgift. Må lyckan vara med oss alla på denna resa."
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar