Bank of England ville avskriva Icesave-kraven. Riksbanken vägrade lämna ut bevismaterial.

Detta framgår av intervjun med David Oddsson f.d. Riksbankschef på Island i Affärstidningens specialutgåva Årsskiftet.

I ett telefonsamtal med Riksbankschef Mervyn King, Bank of England, sa Mervyn till Riksbankschef David Oddsson att Bank of England inte skulle kräva betalning av Islänningarna för Icesave.

"Jag tyckte mycket om att få höra detta och jag tackade honom mycket väl för budskapet. Samtalet bandades in. Vi brukade inte banda in sådana samtal men av någon anledning gjordes det denna gång," säger David.

"Altingis utrikesnämnd efterfrågade denna inspelning efter att jag lämnade Riksbanken men då sa banken att banden inte fick lämnas ut utan godkännande av Bank of England. Jag förstår inte riktigt hur det är fatt eftersom när lagen om Altingis undersökningskommitté antogs då fastslogs rätten att kunna lämna ut all information, alla bankhandlingar o.s.v. Vilket har en stor betydelse i detta viktiga fall."

David säger att han inte känner till att Riksbanken någonsin frågat Bank of England om tillstånd att lämna ut banden och därför föreligger inget om Bank of Englands förhållning till den saken.

"Det viktigaste i denna fråga är att detta var ett ensidigt beslut som togs av Britter och Holländare att betala ut för alla insättningar på Icesave-konton," säger David.

"De gjorde detta utan att fråga oss eftersom de fruktade att om det blev offentligt att tusentals personer förlorade pengar på insättares konton skulle en anstormning mot alla deras banker bli verklighet. De betalade ut pengarna och förhindrade en bankanstormning och denna handling lyckades väl och sparade dem stora summor pengar. Sedan kommer de plötsligt på idén att kräva betalt av Islänningar för dessa "lån" som de påstod att de ordnat. Jag har aldrig tagit ett lån som jag först i efterhand fått kännedom om. Det är helt galet."

Nu lämnar vi det gamla året - jag önskar alla ETT GOTT NYTT ÅR!

Jag önskar mina läsare en trevlig fortsättning och framförallt 

ETT GOTT NYTT ÅR 2011!

Jag skulle med alla medel göras ansvarig för bankkollapsen

David Oddsson f.d. statsminister och ordförande Självständighetspartiet
- numera chefredaktör hos Morgunbladet.

Den isländska motsvarigheten till Financial Times, Affärstidningen, publicerar en stor helhjärtat intervju med Islands förra statsminister och Riksbankschef i specialtidningen Årsskiftet. Tyvärr har jag inte sett tidningen och tänker därför återkomma när jag själv läst intervjun men refererar här till Pressen.is och Affärstidningen som publicerat delar av intervjun med David Oddsson. David Oddsson diskuterar bl.a. tiden vid bankkollapsen och förföljelserna mot honom.

"Naturligtvis förstod jag att detta lag jobbade hårt för att hjärntvätta alla. Med alla medel skulle jag göras ansvarig och beskyllas för bankkollapsen."

För hjärntvätten stod regeringspartierna, "Baugsmedierna" och den statliga radion. David tillfrågas om han blivit immun för kritik efter bankkraschen.

"Nej det är jag självfallet inte men ofta inte särskilt känslosam. Detta enorma drev hos Baugsmedierna, Socialdemokraterna, Vänster-Gröna och i slutändan den statsägda radion hade naturligtvis affekter. Naturligtvis förstod jag att detta lag jobbade hårt för att hjärntvätta alla. Med alla medel skulle jag göras ansvarig och beskyllas för bankkollapsen."

David Oddsson menar att hans politiska motståndare misslyckats med sitt uppdrag men medger att det fanns kopplingar inom Självständighetspartiet till Kaupthing Bank som var mer eller mindre i händerna på Baugsimperiet.

David Oddsson har bakom sig en lång politisk karriär. Ingen har varit statsminister på Island under längre period. På frågan om han kan tänka sig en comeback i politiken svarar han nekande.

"Jag lämnade politiken i sin tid i stor sämja med eget beslut" säger David.

"Visserligen hade jag varit allvarligt sjuk dessförinnan. Jag tänkte faktiskt på det innan jag slutade som statsminister ifall jag skulle sluta helt eller fortsätta ytterligare 1-2 år.  Jag erkänner att en stor tid av det året gick åt rehabilitering på grund av min sjukdom som tog mig hårt. Under den tiden började jag fundera på att det finns naturligtvis så mycket annat man kan göra i livet förutom att vara i politik."

På frågan om tidpunkten när han drog sig ur politiken har påverkat säger David:

"Det är svårt att uppskatta. Å andra sidan hade jag funderingar innan valet 2003 om jag skulle lägga av. Vi har sett det hända på andra ställen att när någon sitter för länge på ordförandeposten då kan vederbörande komma att bli en svaghet snarare än styrka för sitt parti."

"Jag diskuterade det med mina närmaste om jag skulle lägga av men beslutade omsider att fortsätta. När jag lämnade regeringskansliet hade jag varit statsminister oavbrutet i knappt 14 år och dessförinnan som borgmästare i 9 år. Detta blev en mycket lång period på mycket tunga poster."

På frågan om han anser sig vara deltagande i politiken som chefsredaktör hos Morgunbladet, svarar David:

"Jag räknade med att sluta i politiken när jag började hos Riksbanken men uppenbarligen hade Steingrimur och Johanna ett väldigt starkt begär att få tillbaks mig igen. Jag har hört sagt att de har ångrat sig och deras politiska liv blivit besvärligare sedan jag började på nytt lägga mig i trots att det är minimalt."


Mina kommentarer:

David Oddsonss ledaregenskaper gick länge och djupt på motståndarnas nerver som i brist på argument fick gripa till personlig smutskastning. Det var när Islands numera ökända skalbolagskung Jon Asgeir Johannesson köpte medier på Island - där han i princip ensam skulle kontrollera mediabranschen - som drevet för att misstänkliggöra och smutskasta David Oddsson tog fart. David Oddssons regering försökte stärka demokratin inom media genom förbud mot monopol inom branschen men då fick Baugur hjälp av presidenten som vägrade underteckna lagen. Lagen drogs tillbaks och fältet var fritt för Baugurs kontrollerad media att gå lös på David Oddsson. Hans politiska motståndare var bundna till Baugursimperiet på många sätt och tillsammans blockerade de möjligheterna för Självständighetspartiets politiska budskap genom en medial mobbning av David Oddsson. Sakfrågorna gömdes undan men pajkastning på Davids blev vardagsmat. Under en period gick det knappt diskutera politik eftersom "David var upphov till alla fel och ondska på jorden".  Under samma tid opererade skalbolagsdirektörerna fritt och har lämnat bränd mark och ruiner efter sig. Rikskriminalen jobbar för fullt med undersökningar och rättsliga förberedelser där många åtal förväntas. Då får omvärlden se delar av den fula fisk som spridit förruttnelse på Island. David Oddson tog inte emot mutor och varnade ihärdigt för kommande finanskollaps när han var Riksbankschef. Det var typiskt för situationen som även framgår av Altingis rapport, att det faktiskt var en ursäkt för att ingen lyssnade på varningsorden eftersom det var David Oddsson som framförde dem!

David Oddsons politiska motståndare och skalbolagsdirektörer som inte kunde muta eller böja honom i sitt ledband försökte febrilt få David åtalad men misslyckades totalt. När socialdemokraterna kom till makten efter bankkollapsen ändrade de lagen så de kunde sparka David Oddsson från Riksbanken. Med åkte även andra av Riksbankens kvalificerade personal.

Numera håller lögnerna på att lösas upp och delar av sanningen börjar synas. David Oddsson är ledare för De omutbaras lag som i dag växer. Han är enligt mitt sätt att se Islands främsta frihetskämpe sedan Jon Sigurdsson. David har tjänat Island inte bara under en längre period utan med ett stort hjärta för nationens bästa och Islänningarnas välmående. Under hans tid reste sig Island från fattigdom till en av världens främsta välfärdsländer. Arbetslöshet har varit ett okänt begrepp tills nu efter banksystemets kollaps. Om någon är värdig titeln - inte bara årets man utan snarare Årtiondets eller kanske till och med Århundrades man - är det Morgunbladets nuvarande chefredaktör David Oddson.

Presidenten ÅRETS MAN hos Pressan.is

Islands President Hr. Ólafur Ragnar Grímsson. T.v. en
byst av Islands stora självständighetskämpe Jón Sigurdsson

I dag mottog Islands president Hr. Ólafur Ragnar Grímsson utmärkelsen ÅRETS MAN hos pressan.is

Pressan har på kort tid uppnått en stor läsarkrets och det är läsarna som röstar fram vem som skall tilldelas utmärkelsen. Stor enighet rådde hos läsarkretsen vid valet denna gång.

Presidenten sa i dag vid mottagningen på Bessastadir att han tackade för denna ära men att han inte på något sätt deltagit i någon tävling för denna utmärkelse.

"Det är kul att detta nya media följer traditionen hos de äldre medierna att rösta fram ÅRETS MAN oavsett vem som väljs."

"Jag har noterat när jag blir intervjuat kanske av medier i andra delar av världen hur media som Pressen och andra förmedlar snabbare och tydligare det som jag sagt än äldre medier någonsin kunde göra. Jag har även upptäckt under året att den nya tekniken möjliggör en kraftigare dialog med nationen. Det går att presentera Islands ståndpunkter till omvärlden på ett effektivare sätt. Jag noterar att förståelsen för vår situation har förstärkts efter dessa intervjuer jag har haft i utländska medier."

Inför det nya året sa presidenten:

" Som nation ger omständigheterna oss goda möjligheter till ett gott år. Förutsättningarna är goda. För två år sedan trodde de flesta av oss att vi skulle hamna i en riktigt dålig sits. Det har inte inträffat och vi kan med en stor optimism se fram emot det nya året. Det är trevliga nyheter. Jag har haft möjligheten att diskutera med många representanter för utländska stater. Det finns ett stort intresse av samarbete med Island och alla spådomar om landets isolering har därför visat sig vara grov felsägning. Problemet är snarare att en sådan stor efterfrågan på samarbete råder att det är svårt att hantera den."

Presidenten och Yoko Ono toppar ÅRETS ISLANDSVÄNNER hos MORGUNBLADET

Islands president nr 1 och Yoko Ono nr 2

Islands mest respekterade dagstidning Morgunbladet publicerar i dag en lista över årets Islandsvänner.

Överst på listan kommer Islands president Ólafur Ragnar Grímsson för att han vägrade signera lagen om statens ansvar för Icesave.

Nr 2 är Yoko Ono åter och åter igen. Hon dyrkar Island, där hon installerat en ljuspelare för fred på jorden till minne av maken John Lennon.

Nr 3 är norskan Eva Joly som ställer upp till nästa presidentval i Frankrike. Hon har hjälpt Island i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och de skadliga skalbolagsdirektörerna.

Nr 4 är Financial Times som publicerade en ledare om att Icesave visat att EU måste undanröja bristerna i det egna regelverket. Det låter sig inte göras genom att sätta Island i ett skuldfängelse.

Nr 5 är rapparn The Game som skulle hållit en koncert på Island som tyvärr blev inställd p.g.a. oväder.

Nr 6 är Jim Jarmusch filmdirektör som imponerade stort på Reykjaviks Internationella Film Festival.

Nr 7 är Lech Buchheit - en amerikansk advokat som har anlitats för de senaste förhandlingsrundorna angående Icesave.

Nr 8 är Skotten som ropade "I hate Iceland" på Sky news.

Nr 9 är Bombay Bicycle Club - ett band som spelade på Airwaves och bjöd senare det unga isländska bandet Mukkalo att värma upp på en konsert i Queen Elizabeth Hall.

Företagskonkurserna har ökat 43% sedan bankkollapsen 2008

Företagskonkurserna på Island fortsätter att öka men hastigheten avtar.

År 2009 gick 916 företag i konkurs som är en ökning på 22 % jämfört med 2008.
I år beräknas 938 företag gå i konkurs - en ökning på 2,4% jämfört med 2009.

Sammanlagt har konkurserna ökat med 43% efter bankkraschen 2008. De branscher som drabbats värst är finans, bygg och restaurangbranschen. Siffrorna bygger på Creditinfos rapport om det ekonomiska läget på Island. Där framgår även att många handelsföretag har gått i konkurs men att störst ökning ägt rum inom finansbranschen och byggbranschen. Reykjavik står för ca 80% av konkurserna, landsbygden för 20%.

Enligt Rakel Sveinsdottir VD Creditinfo kan en konkurs på landsbygden få större konsekvenser för bygden än en konkurs i huvudstaden. "Det kan verka små siffror jämfört med helheten men kan få stora konsekvenser för regionen."

I en undersökning nyligen ser de flesta näringsidkare inte positivt på år 2011. Därför kan konkurserna fortsätta öka under 2011.  Helgi Magnusson ordförande i Industriförbundet säger att även om vissa knutar börjat lossna "har vi fortfarande ett sorgligt långt avstånd till land."

Höjda skatter större fara än vulkanutbrott. 1-2% färre turister jämfört med förra året

Trots mängder av avbokningar och negativ media på grund av vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull blev bortfallet i turismnäringen mindre än befarat.  Tack vare en samordnat marknadskampanj blev turismen endast 1-2 % mindre än förra året. Resebranschen hade kalkylerat med upp till 20% bortfall. Några menar att all publicitet Island fått i världens medier på grund av utbrottet i längden stärker varumärket Island.

Detta framgår av en artikel i Morgunbladet i dag med rubriken "Större välsignelse än förbannelse". Erna Hauksdotter VD för resebranschens organisation säger att när vulkanutbrottet började haglade avbokningarna in och folk slutade boka resor till Island.  Då bestämde sig myndigheterna och företag i resebranschen att gemensamt lansera marknadskampanjen Inspired by Iceland. Nu ser det ut som att endast 1-2% färre turister besöker Island än förra året trots vulkanutbrottet.

"Nästa år ser hyfsat ut och vi kan inte se att vulkanutbrotten påverkat negativt - det är snarare åt andra hållet." Erna säger att faran för resebranschen kommer från ett annat håll d.v.s. regeringens skattehöjningar.
" Resebranschen på Island befinner sig i en väldigt tuff internationell konkurrens och alla dessa höjningar betyder stora bekymmer för oss."

År 2010 bättre än de flesta förväntade sig

Det sade Islands president i en intervju med BBC nyligen.

"För det första går ekonomin bättre. Turistperioden blev historiskt sett den bästa. Vissa delar av ekonomin går mycket bra. Även om vulkanutbrottet orsakade problem både här och i andra länder menar jag att det har lockat fram ett intresse som tidigare inte fanns. Naturligtvis har vi haft bättre år men år 2010 har i stort blivit bättre än vi förväntade oss för ett år sedan."

Presidentens riksvapen

Hr. Ólafur Ragnar Grímsson, Islands President

På frågan om hur vulkanutbrottet från Eyjafjallajökull påverkat Islänningarna och ekonomin svarade presidenten:

"Enligt vetenskapsmännen har vulkanen tystnat, men som du vet är Island i allra högsta grad ett levande land geologiskt sett. När sommaren gick kunde vi se grönt gräs växa upp ur askan och bönderna återhämtade sin kraft. Sedan gick livet som vanligt precis som det har gjort i århundraden i vår kamp mot naturkrafterna."

"Vulkanutbrottet skapade ett enormt intresse för och kunskap om den vackra, storslagna isländska naturen och detta år har blivit ett av resebranschens bästa från början."

"Vulkanutbrottet väckte en stor solidaritet inom landet och i vulkanregionen främst hos bönderna. De som bor där  - i enstaka fall har samma familj bott där i århundraden -  är mycket medvetna om att de bor inom ett farligt område där mycket kan hända; vulkanutbrott och jökel kalvning.  Socialt och till en viss del psykologiskt - är bönderna förberedda på sådana händelser och följaktligen kunde de med det isländska samhällets hjälp och räddningstjänsten gå till baks till traditionellt arbete efter några månader."

När intervjuaren frågar om Island lyckats med att överbrygga motsättningarna med Holländare och Britter angående Icesave-"skulden" svarade Islands president:

"Jag har inte sagt att vi har täckt över motsättningarna. Det är helt enkelt ett faktum att kraven som Britter och Holländare ställde på Island år 2009 har av de nuvarande myndigheterna i UK och Holland erkänts  som orimliga i grund och botten."

Reportern frågar: "Men ni är skyldiga pengar som återstår att betala?"

Presidenten: "Jag har aldrig erkänt meningen "En skuld som återstår att betala", eftersom här delar tre nationer ett ansvar. Vi skall komma ihåg att Brittiska och Holländska myndigheter betalade ut dessa pengar år 2008 i syfte att skydda banksystemet i deras egna länder utan att först fråga Islänningarna. Därför och även det som numera är erkänt av både experter och media som har undersökt saken, handlade saken helt enkelt inte om utestående skulder."

Till slut frågar reportern om presidenten kan nämna en positiv nyhet från Island som han möjligen har missat:

Presidenten: "Det finns självklart många positiva nyheter på Island som möjligen inte nått omvärldens öron. Inom många områden i det isländska samhället som fiskenäringen, energin, IT och industrin har  året varit mycket gott. Konsten, vårt kulturliv - har blomstrat. Vetenskapsmän har gjort nya uppfinningar. Island har klarat sig ganska bra inom många områden under året."

Intervjun avslutas med att president Ólafur Ragnar Grímsson uppmuntrar folk att besöka Island för att "uppleva människans natur och de krafter som skapar jorden och är så svårt att uppleva någon annan stans."

Islänningarna pessimistiska angående jobben och ekonomin

På förmiddagen publicerade Gallup resultatet av en undersökning om Islänningarnas förväntningar angående arbete och ekonomin i stort. Det visar sig att humöret sjunker ytterligare från tidigare mätningar.

Sammanlagt visade resultatet 48,3 jämfört med tidigare 53 poäng. När poängsiffran understiger 100 överstiger antal pessimistiska konsumenter de optimistiska.

Konsumenterna är mer pessimistiska inför framtiden, där tidigare 80 poäng har sjunkit till 72,3 nu.

Färre tänker köpa bil i dag. Det som lyfter humöret lite är att något fler planerar att resa eller köpa bostad. Bostadsmarknaden har varit bottenfrusen efter bankkraschen i oktober 2008 och många har förlorat både jobb och bostad.

84% av företagens ledningar anser att dagens situationen är dålig

I en undersökning gjord av Islands näringsliv, finansdepartementet och Riksbanken, anser övervägande majoritet av företagsledningarna hos Islands 400 största företag att situationen är dålig inom näringslivet.

Undersökningen gjordes i december 2010 och visar liknande resultat och tidigare mätningar från mitten av år 2008.

25% tror på bättre tider efter 6 månader, 30% att det blir sämre och 45% att situationen blir oförändrat. Stor skillnad finns mellan landsbygden och Reykjavik, endast 12,5% av företagsledningarna på landsbygden tror på bättre tid jämfört med 28% i Reykjavik.

60% av företagen räknar med att behålla dagens arbetskraft, 26% räknar med att behöva säga upp arbetskraft och endast 14% av företagen räknar med nyanställningar vilket är något sämre än tidigare.

Drygt 50% räknar med liknande efterfrågan, 30% att den kommer att minska och 17 % räknar med en ökning. Där är exportföretagen mer optimistiska än importörerna.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas mina läsare

Vintern håller Skandinavien i sitt grepp, det är kallt men obeskrivligt vackert tycker jag. Köldrekord sätts på Island och i Sverige.

Syftet med mitt bloggande är att förmedla information om Island till Sverige. Jag började med bloggen eftersom Expressen och Aftonbladet inte ville publicera rättelser på deras Icesave-artiklar.

Länge har svensk media helt okritiskt förmedlat UK och Hollands beskrivning av grunden till deras Icesave-krav på den isländska staten. Jag hoppas att jag kan delvis motarbeta denna skeva verklighetsbild.

Islands regering är hängd upp på sin EU-ansökan och förmår inte förmedla det isländska folkets ståndpunkt som resolut sa NEJ till att betala för privata bankers konkursskulder. Island följer EES-avtalet - speciellt artikel  94/19 EC om insättares garantifonder och gränsöverskridande bankverksamhet. Där finns inget ansvarstagande för staten att gå in när garantifondens pengar tar slut.  UK och Holland gör allt för att hindra att saken avgörs i en domstol men kräver betalning av en "skuld" som deras politiker är upphovsmän till enligt beslut som Island har ingenting med att göra.

Tack vare Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson har nationens röst hörts utomlands.

Fortsättning lär följa lika säkert som dagen nu går mot ljusare tider.

Jag önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Riksbanken på Island trixar med siffrorna

Enligt Morgunbladets affärstidning i dag har Islands Riksbank drastiskt ändrat grundläggande siffror om Islands skulder på ett år. 

För ett år sedan publicerade Riksbanken siffror där Icesave - krav inräknades och då var Islands utlandsskuld ca 1.450 miljarder ISK. Nyligen publicerade Riksbanken liknande siffror och plötsligt minskade skulden till 368 miljarder ISK. Det är endast 24,5% av Islands BNP. Verkligheten är dock en helt annan.

Dessa nya siffror medför fler frågor än svar på hur Riksbanken räknar. Exempelvis räknas företag som idag är i händerna på utländska kravägare som "ägor". På så sätt fixar banken fram en stor summa som sedan dras från skulderna. Vips sänks Islands statsskuld utomlands till bara 24,5% av BNP.

Tidningen har räknat att Islands "ägor" inte ens kan uppnå hälften av det Riksbanken räknar med.  Isländska staten har skulder som motsvarar ca 110% av landets BNP. Tidningen pekar på att export/import som på pappret visar ett överskott på 138 miljarder ISK under årets första tre kvartal förblir ett underskott på knappt 152 miljarder ISK när hela penningflödet tas med i räkningen. Då tas hänsyn till ränteavbetalningar och aktieutdelningar till intressenter utomlands. Således har Islands ekonomi faktiskt krymt 13,7 miljarder ISK under årets första tre kvartal och hela 145 miljarder ISK samma period förra året.

Tidningen menar att Islands verkliga statsskuld utomlands kan vara ca tre gånger större än Riksbanken uppger och ifrågasätter kraftigt Riksbankens sifferkonst. Tidningen har noggrant genomgått siffrorna och medger att Morgunbladets siffror är försiktigt räknade så den verkliga statsskulden kan vara mycket högre.

Räknas de fallna bankerna med som görs i en av räknemodellerna blir Islands utomlandsskuld när "ägor" avräknats ca 9.297 miljarder ISK. Det är 620% av Islands PNP och det högsta i Europa.

Islands regering i förtroendekris

Björn Bjarnason
f.d. justitieminister Självständighetspartiet

Björn Bjarnason tidigare justitieminister, Självständighetspartiet, har en egen hemsida där han kontinuerligt skriver artiklar, publicerar tal och debattartiklar och tom. håller en dagbok.

Jag har haft förmånen att få träffa Björn Bjarnason ett par gånger och kan bara styrka att han är en ödmjuk person, en mycket kunnig och kompetent politiker, en av Islands allra bästa. Hans analyser är alltid noggrant faktabaserade, detaljrika och jordnära.

Björn är son till tidigare statsminister Bjarni Benediktsson, ordförande i Självständighetspartiet.

Nyligen skrev Björn på sin hemsida om de senaste opinionsundersökningarna gjorda av marknadsinstitutet MMR angående folks uppfattning om politikerna och de politiska partierna på Island.
Enligt undersökningen har stödet för regeringspartierna rasat från 58% i april 2009 när parlamentsvalet hölls till dagens dryga 37%. Nästan hälften av väljarkåren i fjol har övergivet regeringen. Inte oväntat drar Björn den slutsatsen att Johanna Sigurdardottir och Steingrimur Sigfusson har totalt misslyckats förvalta det förtroende väljarna gav dem i valet.

I undersökningen ställdes frågor till deltagarna angående vilket parti hade deras förtroende att leda utvecklingen inom olika specificerade områden. I ca 85% af svaren nu har deltagarna störst förtroende för Självständighetspartiet.  I april mätningen hade deltagarna störst förtroende för regeringspartierna inom samtliga områden.

Socialdemokraterna får aldrig högst förtroende. Exempelvis litar 33,5% mest på Självständighetspartiet att leda förhandlingarna med EU men 28,9% litar mest på Socialdemokraterna vilket är enskilt högsta förtroendesiffran för S.

Tabellen ser ut enligt följande inom de områden Självständighetspartiet leder:


Förtroende i %
Återuppbyggnaden av näringslivet: 46,7% Självständighetspartiet, 17,5% Socialdemokraterna, 9,1% Centern, 7,3% VänsterGröna.

Ekonomin generellt: 41,4% Självständighetspartiet, 17,6% Socialdemokraterna, 11% Centern, 10,5% VänsterGröna.

Minskning av arbetslösheten: 43,3% Självständighetspartiet, 17,5% Socialdemokraterna, 10,7% VänsterGröna, 8,8% Centernr.

Utbildning: 35% Självständighetspartiet, 21,4% VänsterGröna, 17,4% Socialdemokraterna, 7,8% Centern.

Nyttjande av naturresurser: 29.5% Självständighetspartiet, 25,2% VänsterGröna, Socialdemokraterna 13,8%, 9,5% Centern.

Skatter: 46,9% Självständighetspartiet, 15,4% Socialdemokraterna, 10,8% VänsterGröna, 8% Centern.

Lag och ordning: 37,4% Självständighetspartiet, 18,6% Socialdemokraterna, 13,6% VänsterGröna, 7,6% Centern.

Invandring: 30,6% Självständighetspartiet, 20,3% Samfylking, 16,6% VänsterGröna, 8,9% Centern.

Icesave: 32,1% Självständighetspartiet, 17,1% Socialdemokraterna, 15,2% Centern, 12,4% VänsterGröna.

Medlemsförahandlingar med EU: 33,5% Självständighetspartiet, 28,9% Socialdemokraterna, 9,7% VänsterGröna, 9,5% Centern.

Om det vore val i dag skulle rösterna fördelas enligt följande: 

Självständighetspartiet 40,4%  - skulle få 26 ledamöter på Alltingi mot dagens16. (30,8% april 2009, 36,4% februari 2010).

Socialdemokraterna 20,9% - skulle få 13 ledamöter på Alltingi mot dagens 20. (31,9% april 2009, 23,1% februari 2010).

VänsterGröna 16,4% - skulle få 10 ledamöter på Alltingi mot dagens15. (27,7% april 2009, 26,5% februari 2010).

Centern 14,7% - skulle få 9 ledamöter på Alltingi mot dagens 9. (9,6% april 2009, 14% februari 2010).

Rörelsen 7,6% - skulle få 5 ledamöter på Alltingi mot dagens 3. (första mätningen gjord nu).

Enligt undersökningen får Självständighetspartiet och Centern tillsammans 55,1% av rösterna - dvs. en egen majoritet på Alltingi med 35 ledamöter jämfört med dagens 25 ledamöter. Regeringspartierna går kraftigt bakåt, endast drygt 37% av rösterna och 23 ledamöter mot dagens 35.

Björn Bjarnason skriver att statsminister Johanna Sigurdardottir trots förtroendekrisen inte kommer att lämna sin post förr än Socialdemokraterna vågar röra hennes ställning som partiordförande. Hon ställer inte upp till kommande parlamentsval.

Osäkert att Island klarar av Icesave

Peter Blöndal ledamot på Alltingi för Självständighetspartiet

Det säger Peter Blöndal, Självständighetspartiets ledamot på Alltingi i en intervju i Morgunbladet.

"Jag är osäker på om isländska staten klarar av Icesave-kraven. Innan Alltingis nämnder börjar diskutera Icesave måste en helhetsförteckning över nationens skulder och ansvarsåtaganden göras tillsammans med en avbetalningsplan. Jag är övertygad om att regeringen har inte hela skuldsituationen klar för sig."

"Vi behöver även göra en konsekvensanalys på eventuella tänkbara åtal och jämföra med alternativet att godkänna Icesave-kraven. Det är valmöjligheterna vi har idag" säger Peter. Han fruktar 10-20 års depression i den isländska ekonomin om ingenting görs.

"Vi ser fram mot bristfälliga investeringar och mindre tillväxt vilket är skrämmande. Investeringar är grunden till jobb under produktionsperioden och inför framtiden. Det förefaller mig som att regeringens skatte- och nedskärningspolitik skapar en ond cirkel av ständigt högre skatter, kontinuerliga nedskärningar och stagnation på alla områden och människor som lämnar landet."

"Nyja" Icesave liknar det gamla

Icesave-notan som regeringen försöker tredje gången baxa genom Alltingi liknar i mycket den gamla. Visserligen har räntan gått ned från 5,5 % till 3,2% och avbetalningarna fördelas över längre tid. Men valutarisken är den samma som tidigare eftersom den isländska garantifondens krav är satt i isländska kronor medan Icesave-kraven är satt fast i euro och sterling pund. 1,3 miljarder € till Holland och 2,3 miljarder £ till UK.

Islänningarna har bitter erfarenhet av så kallade "korglån" som Högsta domstolen tack o lov nu dömt olagliga. När den isländska kronan föll fördubblades lånen och avbetalningarna vilket gjorde företag och hushåll konkursmässiga.

Det är därför underligt att den nuvarande regeringen låtsas som om kronan skulle hålla kursen de närmaste årtionden vilket skulle i så fall bli första gången i landets historia. Icesave är inget annat än nya skuldbojor på skattebetalarna - ett jätte "korglån" till den isländska staten.

Nyss körde regeringen finansbudgeten med minsta möjliga marginal genom Alltingi. Den budgeten räknar inte alls med Icesave-bojan.

Valutarisken med Icesave är enorm och får förödande konsekvenser för landets ekonomi. Ovanpå alla andra skulder kan Icesave lätt bli tyngden som kastar omkull hela ekonomin. Garantifondens intäkter sätts i isländska kronor men kraven ska betalas i utländsk valuta. Detta är en ojämn match och regeringen försöker lura folk om vilka konsekvenserna blir.

Enligt Morgunbladet i dag har man gjort en matematisk modell som kalkylerar med olika nivåer på den isländska kronan under avbetalningstiden enligt "nya" Icesave. Från 25% starkare krona till 50% svagare krona jämfört med dagens kurs. Skillnaden blir hela 17 ggr högre vid exempelvis första avbetalningen oktober nästa år. Utgår man från samma kronkurs blir första avbetalningen räknat i ISK ca 54,5 miljarder. Den summan blir nästan 7 ggr högre ifall kronan faller 50%.

I dag råder valutarestriktioner på Island. Kronan har två kurser en officiell från Riksbanken som styr kursen med valutalånen från bl.a. IMF. I den andra friare kursen värdesätts kronan till 50% av Riksbankens officiella kurs. Endast denna verklighet borde ge en fingervisning om slutnotan för UK och Hollands olagliga Icesave-krav - dvs. upp till 7 gånger större summa än den regeringen flaggar med.

Regeringens avbetalningsplan är mer än bara vanliga glädjekalkyler på osäker grund. Det är en krigsförklaring mot alla dem som röstade NEJ till Icesave i mars.

Varför regeringen håller på som den gör luktar rutten fisk långa vägar.

Enligt Islands strafflag är straffet för att förhandla fram ett avtal åt Island där man förbiser landets intressen - fängelse i upp till 16 år. Jag föreslår Surtsön som en lämplig plats för de skyldiga.

KRISBUDGET med en enda rösts marginal

Lilja Mosesdottir, en av tre VänsterGröna som la ned sin röst

Det är ekonomisk kris på Island. Det är en psykologisk kris på Island. Det är en politisk kris på Island. Krisland är inget skämt.

Förutom att några hjälporganisationer räknar med upp mot 4 tusen familjer som behöver hjälp med mat till jul då har regeringen svårt att få finansbudgeten godkänd på Alltingi. Tre av VänsterGröna la ned sina röster och budgeten gick genom med minsta möjliga marginal: en röst.

Statsminister Johanna Sigurdardottir sa på TV i kväll att dessa tre parlamentsledamöter tillhörde inte längre regeringskretsen. Hennes ord är riktade till finansministern som är partiledare för VänsterGröna. Upproret inom VänsterGröna är protest mot att regeringen pumpar miljoner kronor i förberedelserna för Island som EU-medlem medan välfärden huggs ned med yxan. VänsterGröna som lurade väljarna att tro före valet att de vill hålla Island utanför EU har möjliggjort för Socialdemokraterna att Island nu är under medlemsprocessen inför omröstning om medlemsavtalet.

Lilja Mosesdotter, parlamentsledamot för VänsterGröna sa på TV i kväll att regeringen inte följer partiernas politiska program. Det är istället Internationella Valutafonden som lagt riktlinjerna hösten 2008. Det var villkoret för att Island skulle få ett jättelån hos fonden.

Lilja Mosesdottir är kritisk mot att VänsterGröna fick inte möjlighet att se förslaget eller diskutera innan det presenterades i Alltingi. Hon och några andra i Vänstergröna ville då ändra delar i förslaget utan att någon ville lyssna. Hon kritiserar regeringen och den egna partiledningen för maktstyre och brist på demokrati.

Lilja Mosesdottir menar - precis som oppositionen, att regeringen ökar på den ekonomiska krisen genom att införa nya skatter och chockhöja befintliga. Hyveln som används för nedskärningar inom hälsovården, skolan och hos de äldre är alldeles för stor. Regeringen är inne i en negativ spiral som inte går att hejda.

Så vitt jag vet är detta för första gången som parlamentsledamöter som är medlemmar i regeringspartier inte röstar med regeringsbudgeten på Alltingi.

Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag?

Som jag skrivit om tidigare publicerade Morgunbladet igår att oförsäkrade kravägare med Deutsche Bank i spetsen erbjudet en lösning till Landsbanki konkursförvaltare som inneburit att staten inte behövt tänka mer på Icesave eftersom UK och Hollands Icesave-krav omgående utbetalats.

Det är värt en eftertanke att fundera på frågan varför den isländska regeringen avvisade förslaget.

Enligt dagens Morgunblad säger finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir att förslaget avvisats på grund av kravet om att alla krav utöver garantiersättningen på 21 tus € skulle behandlas lika. Nödlagen prioriterade vanliga insättares krav men alla andras (bankers, finansiella institutioner) krav blev sekondära.

"Storbankernas krav går mot nödlagens ideologi eftersom nödlagens kärna är att slå vakt om insättarnas pengar" säger Rosa.

De oförsäkrade fordringsägarna med Deutsche Bank i spetsen menar att detta är helt fel eftersom UK och Holland redan ersatt Icesave-kontohavarna. Uk betalade ut 100% och Holland upp till 100 000 €. Därmed var nödlagens viktigaste funktion säkerställd och argumentet stämmer inte med verkligheten.

Enligt Morgunbladet säger Rosa annat än de brittiska ämbetsmän som tidningen pratat med som sa att UK tyckte förslaget var gott och de accepterade det. Rosa menar att inget kommit fram som styrker detta.

Jag tycker att det är uppenbart att är man inte intresserad av en annan lösning på Icesave än den som innebär att den isländska staten tar på sig laglöst ansvar, då lyssnar man så klart inte på andras idéer. Morgunbladet är därför trovärdigare än finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir.

Detta väcker ont blod. Här har stora kravägare i Landsbankis konkursbo erbjudit sig att låna konkursboet pengar för att göra upp och få avslut på Icesave-kraven och därmed avsluta Icesave-historien för alla inblandade. Då skulle såväl UK som Holland inte längre ha Icesave som skäl för att jävlas med Island. Att dessa kravägare ställer upp med pengar betyder att de finner konkursboets tillgångar såpass säkra att de får investeringarna i större grad tillbaks. Genom att Icesave-insättare redan till största delen fått sina krav tillgodosedda är det ingen orimlighet att resten av kraven i konkursboet är på jämnlik grund, dvs inga prioriterade krav.

Jag tycker att det är märkligt att regeringen stoppar denna lösning men fortsätter istället baxa en jätteskuld på landets skattebetalare som sannolikt leder Island i konkurs. Jag har hela tiden trott att den isländska regeringen gjort en överenskommelse med UK och Holland att de skulle tvinga kraven på Islands skattebetalare i byte mot ett säkert JA när det är tänkt att Island ska ratificeras som EU-medlem. Så har sången varit från början.

Om nu UK godkänt förslaget som fordringsägarna la fram i våras som innebär att UK och Holland får deras Icesave-krav betalda på en gång då finns det andra intressen än UK och Hollands som Islands regering arbetar åt eftersom den fortsätter försöken tvinga Landsbankis konkurs på Islands skattebetalare. Det finns ett stort mörker här.....detta luktar mycket illa ......

Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag? Varför lägger sig regeringen i en intern lösning hos konkursförvaltaren som innebär att andra staters krav på Islands skattebetalare tas bort? Vilka intressen bejakar den vänstergröna regeringen när den motsätter sig att Isländska skattebetalare slipper Icesave-kraven?

Här ligger en hund begraven.

Jag återkommer.

Nya Icesave-avslöjanden: Regeringen tackade nej till en lösning i våras som skulle befriat skattebetalarna från alla Icesave-krav!!!

Morgunbladet publicerar i dag nya avslöjanden i Icesave-frågan.

Landsbankis kravägare med många stora banker utomlands, la fram ett förslag till lösning på Icesave under ledning av Deutsche Bank i våras som Islands myndigheter förkastade. Britterna var positiva och ville lösa tvisten enligt förslaget eftersom de skulle omgående få sina krav tillgodosedda. Eftersom förslaget avvisades av Island presenterades inte idén för Holländarna.

Förslaget gick ut på att oförsäkrade kravägare skulle låna ut pengar till Landsbanki för att betala ut ersättningar på 21 tus euro till alla som förlorade pengar på Icesave-konton i UK och Holland. Lånet skulle ges med första panträtt i Landsbankis ägor. Eftersom pengarna skulle användas för att betala ersättningar till UK och Holland skulle isländska staten därmed befrias från alla Icesave-krav.

Lånevillkoren gick bland annat ut på att alla krav utöver 21 tus euro skulle behandlas som vanliga krav istället för prioriterade krav. Villkoren föreskrev även att merparten av kravägarna inte ställer  den isländska staten till ansvar exempelvis genom åtal.

Myndigheten i UK tackade ja eftersom de skulle direkt få betalt och därmed skulle kraven till Landsbankis konkursbo avskrivas.

På ett anteckningsblad som Morgunbladet har fått uttrycker kravägarna till Landsbankis konkursbo en stor oro och är mycket bekymrade över isländska myndighetens förhållningssätt. Inte minst därför att lösningen skulle betyda att den isländska staten blivit av med alla Icesave-kraven. Dessutom skulle risken för eventuella framtida åtal avsevärt begränsas.

Anledningen till att de oförsäkrade kravägarna förslog denna lösning är att de menar att de har möjlighet att få mer betalt från konkursboet i stället. De menar att alla parter tjänar på denna lösning.

Enligt anteckningarna talas det om att det skulle skicka ut goda signaler att Landsbanki får lånade pengar på den internationella finansmarknaden tack vare kravägarna som i flesta fall är stora banker.

Domstolen i New York visar åtalet tillbaks till Island

Skalbolagskungen visar klorna som nu börjar vissna 

Glitnirs konkursförvaltare stämde Jon Asgeir Johannesson m. fl. för svindel, marknadsmissbruk m.m. inför en domstol i New York. Platsen blev vald eftersom det sista Jon & Co gjorde innan banken sattes i konkurs var att lura amerikaner att köpa värdelösa papper för 2 miljarder dollar.

Nyligen avvisade domstolen att åtalet skulle kunna drivas i New York. Domstolen menar att åtalet skall drivas inför en isländsk domstol. Kravet för att avvisningen verkställs är att Jon & Co accepterar de isländska domstolarna samt att en dom på Island får juridisk validering inför eventuella framtida mål i USA.

I dag deklarerade Jon Asgeir på sitt vanliga arroganta sätt att han och de andra av de åtalade kommer att åtala Glitnirs konkursförvaltare för förtal och vållande till ekonomisk skada.

Visst måste Jon & Co bli glada att slippa prata engelska på advokatspråk. Stackarn, han lämnade ju bara en söndermosad ekonomi med ett hål på 80 miljarder dollar bakom sig.

Löneutvecklingen sämst på Island i hela världen

Det skriver ILO - den internationella arbetsorganisationen i sin rapport där löneutvecklingen i världen analyseras. Speciellt belyses löneutvecklingen i väst under krisen. Isländska löntagare har fått mest försämrade villkor i världen med hela 13% minskad köpkraft under 2 års period 2008-2009.

ILO menar att den finansiella kraschen på Island och den stora lönesänkningen där påverkat löneutvecklingen i andra länder som annars skulle ha ökat. I motsats till Islands löntagare behöll löntagarna i grannländerna köpkraften jämfört med nedlagd arbetstid. Vissa länder som Tyskland mötte krisen med några timmars mindre arbetstid varje vecka. Sverige sänkte löneskatterna vilket kraftigt ökade köpkraften hos löntagarna vilket är en av anledningarna till att Sverige kommit så starkt ur krisen och är ett av få länder i Europa där hjulen börjar ta fart igen.

På Island minskade löntagarnas andel i BNP-kakan med 17% på 2 år vilket delvis förklaras med den stora ökningen av arbetslösa på Island under samma period.

Krisen i centrala och östra Europa

Familjehjälpen räknar med att hjälpa 2000 familjer med förnödenheter inför julen

Familjehjälpens logo

I en intervju i dagens Morgunbladet säger Asgerdur Jona Familjehjälpens ordförande att hon räknar med att runt 2000 familjer kommer att söka sig dit för att få hjälp med förnödenheter inför julen.

I går delades ut julkassor till runt 400 hundra familjer och utdelningen fortsätter i dag och i nästa vecka. Många invandrare kritiserade att informationen inte hade nått fram till dem om matutdelningen eftersom man endast informerat på isländska. Många förstod inte heller att de behövde registrera sig på förhand för att kunna få maten.

Islands sociala myndigheter har försökt utan resultat att stoppa utdelning av mat till behövande. De vill att hjälporganisationerna delar ut matkuponger istället för att det inte skall uppmärksammas på samma sätt i media hur många det finns på Island i dag som inte har pengar till mat.

Nödlagen bryter inte mot EES-avtalet

ESA- EFTA Surveillance Authority beslöt idag att avsluta sju fall angående Islands nödlag nr 125/2008 som Alltingi satte efter bankkraschen.

Några banker utomlands hade lånat ut stora summor till bankerna på Island och anmälde till ESA att deras krav inte hade samma prioritet som insättarnas eftersom nödlagen prioriterade insättarnas krav. Nödlagen gav samtidigt Finansinspektionen på Island rätten att ta över de fallna bankernas ägor och åtaganden och flytta till de nya bankerna.

ESA har kommit fram till slutsatsen att vanliga insättare inte är i samma sits som andra kravägare och har därför större rätt till skydd när banken går i konkurs. Det är ESAs slutsats att vare sig nödlagen eller Finansinspektionens aktiviteter inneburit någon olaglig diskriminering mot kravägarna. Därför har inget brott ägt rum mot EES avtalets § 40 angående fritt flöde av kapital.

Enligt Per Sanderud, ESAs President, är denna slutsats mycket viktig för hur konkursförvaltarna i de gamla bankerna kan arbeta samt för hela omorganiseringen av banksektorn på Island.

ESA publicerade ett pressmeddelande under dagen och sin rapport om prioriterade utbetalningar enligt Islands nödlag. Morgunbladet skriver om detta på sin webbsida.

Britter och Holländare skulle avvisa Icesave-kraven

Så skriver Financial Times i sin ledare i söndags. Tidningen hyllar Islänningarna för att vara rebelliska och inte låta sig fängslas i skuldfällor på grund av havererade Landsbanki och refererar till folkomröstningen i mars. Financial Times säger att dessvärre skulle det bli resultatet ifall Islänningarna godkänner det "nya" avtalet som inte mycket skiljer sig från avtalet Islänningarna sa nej till.

"Island är värdigt ett annat resultat i alla fall för att ha påpekat farorna i den gränsöverskridande bankverksamheten."

I Morgunbladets ledare i dag refereras till Financial Times ledare angående Icesave:

"Myndigheterna i UK eller Holland skulle aldrig ta på sig krav motsvarande en tredjedel BNP om en av deras stora banker gick omkull."

"Icesave-avtalet bygger knappast på någon laglig grund och ingalunda på rättvisa."

"Garantifonden hos Landsbanki skiljer sig inget från andra länders insättningsgarantisystem." 

Ifall det "nya" avtalet godkänns: "Holland och UK kommer att hålla isländska skattebetalare som gisslan tills länderna fått betalt till fullo."

"Isländska skattebetalare befinner sig i den märkliga situation att Financial Times ledarskribent har bättre förståelse för deras problem än Islands regering."

"Det nya avtalet är inget annat än ett nytt emballage med inslagen ond idé som redan avvisats."

"Nationen kommer å andra sidan att genomskåda att man för andra gången försöker sälja in samma felaktiga vara."

I(ce)save my ass

 Jag hoppas Islänningarna gör det igen.

Det "nya Icesave-avtalet" innehåller samma risker för det isländska folket som tidigare avtal. Då sa 98% av de röstande NEJ! Vilken part av det ordet begriper inte den vänstergröna regeringen på Island, UK, Holland och övriga EU?

Trots att nationen sagt sitt hunsar socialisterna demokratin och blåser ännu en gång till strid mot sitt eget folk. De isländska socialdemokraterna har gjort upp med sina partibröder och systrar i Europa att de ska tvinga Islänningarna att betala notan för EU:s bristfälliga finansiella system. Det är priset för att mörka socialisternas misstag främst i UK men även i andra EU-länder. Istället får Island ett ja från UK och Hollands som ny EU-medlem. Bakom står EU och pressar på att Island försätter sig på egen hand i en skuldfälla som kan leda landet i konkurs. Vanliga medborgare i EU skall inte få se bristerna i bankernas garantisystem. Om folk tar ut sina pengar ur bankerna rasar hela systemet.

När samma oväder kommer två gånger blir det inte bättre den andra gången. 

Jag uppmanar alla mina landsmän att med beslutsamhet säga NEJ till ICESAVE och stoppa detta vansinne.   

"God chans att få det nya Icesave-avtalet genom Alltingi i början på veckan"

Finansminister Steingrimur Sigfusson vill ännu en gång tvinga olagliga ekonomiska krav på Islands skattebetalare

Ännu en gång försöker regeringen tvinga Islands skattebetalare att betala för UK och Hollands ensidiga och olagliga ekonomiska krav på den isländska staten.

Av nyheter från Island verkar det som att det "nya avtalet" skiljer sig delvis från tidigare, främst genom lägre räntesats och ett hopp om större värde på Landsbankis kvarlevor. Där är regeringen mer optimistisk än Landsbankis konkursförvaltare.

Det är samma valutarisk som tidigare och samma ovisshet om hur mycket ägorna är värda.

Det isländska folket sa till 98% NEJ till Icesave-avtalet, så visst är det konstigt att de som går omkring och skryter hur stora demokrater de är, fortsätter ännu en gång med samma sak. Vilken del av ordet NEJ begriper de inte?

I en intervju med Svenska Dagbladet i dag säger Steingrimur Sigfusson att:

"Alla är överens om att det här är ett mer förmånligt avtal för Island. Därför är jag optimistisk om chanserna att få igenom det i parlamentet, förhoppningsvis i början av den här veckan."

Ja minsann, så pratar vanligen diktatorer som inte behöver förhandla med eller ta hänsyn till vare sig opposition eller sitt folk.

Finansministern är värdig en isolerad plats på Surtsön i ett antal år för att i fred kunna tänka på vad demokrati är för något. Då kanske han kan komma fram till att statens ämbetsmän faktiskt förväntas arbeta för statens intressen. Tack o lov att Island fortfarande har en fungerande konstitution som bygger på folkets makt. Och en president som tagit upp fanan för sin nation och sitt folk.

Hur kan man missa att gifta står nära varandra?

Kritiken växer mot revisorsfirman PriceWaterhouseCoopers som godkände Glitnir Bank och Landsbankis årsrapporter år 2007.

Nya uppgifter visar att båda bankerna var på obestånd redan 2007. Att de kunde fortsätta med verksamheten är bl.a. tack vare trixande med bokföringen och officiellt undertecknande av godkända revisorer som PWC.

Hela tiden kommer det fram nya graverande uppgifter om de tre största bankerna på Island som gick i konkurs hösten 2008. Dessa faktauppgifter har kommit in till Islands specialåklagare mot ekonomisk brottslighet som tillsattes efter bankkraschen.

Enligt senaste uppgifter var bankerna konkursmässiga 2007 och borde enligt lagen ha upplyst den isländska finansinspektionen om läget. Detta gjordes inte. Istället förberedde ägarna kapitalflykt och mörkning utåt för att vinna tid och stoppa undan pengar runtomkring i världen.

PriceWaterhouseCoopers har fått på sig mycket allvarliga anklagelser för att medvetet ha hjälpt bankerna att dölja situationen med produktion av "skönhets"bokföring för 2007. Detta har direkt gett bankernas ägare större möjligheter att utöva sin ekonomiska brottslighet. Både Glitnir Bank och Landsbanki konursförvaltare har officiellt anklagad PriceWaterhouseCoopers för grova felaktigheter i arbetet.

PriceWaterhouseCoopers har svarat med pressreleaser där de tillbakavisar ansvarsfrågan till bankledningarna.

I ett diskussionsprogram på tv i dag sa en av deltagarna att han tycker att det är mycket märkligt att revisorerna missat bankägarnas intressen i många bolag som utan säkerheter fick låna pengar hos bankerna. Han jämförde det med svårigheten att inte förstå att gifta par har en närstående relationen.

"Hur kan man missa det att gifta står nära varandra?"

Altingi bör undersöka om det finns grund att åtala statsministern och finansministern hos Landsdomstolen

Birgitta Jonsdottir parlamentsledamot för Rörelsen 

Birgitta Jonsdottir, parlamentsledamot för Rörelsen, sa i tv att hon vill att Altingi undersöker om det finns grund att åtala statsministern och finansministern för tjänstefel angående Icesave. Hon vill att hela Icesave frågan utreds speciellt med tanke på ministrarnas försök att välta över Icesave-kraven på den isländska staten.

"Det är mycket viktigt att undersöka vilket ansvar de personer har som försöker få nationen att gå med på  en skuld på flera hundra miljarder iskr."

Birgitta nämner speciellt statsministern och finansministern som ansvarar för de tre Icesave-avtalen:  det första som Altingi förkastade, det andra som gick genom Altingi med en knapp majoritet men presidenten vägrade ratificera och nationen fällde skarpt i en folkomröstning - och nu det tredje som skall diskuteras på Altingi innan jul.

Såväl statsministern som finansministern sa före folkomröstningen att konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga för Island om inte avtalet accepterades. Landet skulle isoleras affärsmässigt och bli som Nordens Kuba.

Birgitta säger att direkt farliga klausuler för Island funnits i de tidigare Icesave-avtalen.

"Jag tror att om denna ruskiga Icesave-saga genomlyses av Altingis undersökningskommitté, då kommer man fram till att kommittén behöver ta sig en funderare över hur saken skall gå vidare till Landsdomstolen eller inte."

Birgitta menar att de som hårdast gick fram att få tidigare Icesave-avtal godkända borde se över sin situation nu när ett bättre avtalsförslag ligger på bordet.

"Jag tycker att det finns en grund för oss på Altingi att ta ställning till om vi skall deklarera missförtroende mot i det minsta finansministern."

Ett uselt avtal för Island

Professor Sweder van Wijnbergen menar att Island inte kan ta på sig mer skulder

"Jag förstår inte varför isländska myndigheter håller på som de gör eftersom de inte är skyldiga att betala. Hollands tidigare finansminister, Wounter Bos, behövde inte förskottsbetala kraven med holländska skattebetalares pengar. Han gjorde det enbart på grund av politiska orsaker på hemmaplan."

Dessa ord säger ekonomiprofessor Sweder van Wijnberg om det "nya Icesave-avtalet" enligt gårdagens Morgunbladet.  Van Wijnberg som har doktorsexamen i ekonomi från MIT har bland annat tidigare hjälpt länder som Mexico med sina skuldproblem. Han gick genom det nya Icesave-avtalsförslaget som UK, Holland och Islands myndigheter presenterade i går. Dessutom har han gått genom dokument från den isländska Statistika centralbyrån angående Islands ökade skulder som nu beräknas uppnå 109 % av landets BNP.

På grund av denna information menar professorn att den isländska staten inte förmår återbetala skulderna även om man går väldigt långt i nedskärningar i landets budget. Han menar att alla skulle tjäna på att en ny förhandling ägde rum där skulderna skulle minska med ca 40-50% jämfört med det nya avtalsförslaget.

"Risken finns att Islänningarna behöver jobba så hårt för att betala av statens skulder att det inte finns någon möjlighet till framtida investeringar. Ni sitter fast i en skuldfälla" säger Van Wijnberg och varnar för att det krävs decennier av kontinuerlig tillväxt för att betala alla skulderna.

"Ni är fast i skuldfälla. Skulderna är helt enkelt för stora. Ni behöver lägga om alla era nuvarande skulder, inte enbart mot Holländare och Britter. Ni behöver göra samma sak som Mexiko."

Van Wijnberg påpekar att när Mexiko la om sina skulder på nittiotalet upplevdes 60% skulder av BNP som för stora för att kunna återbetalas.

"Jag menar att de isländska myndigheterna vägrar inse verkligheten. Verkligheten är den att skulderna är för stora. Det skulle vara i långivarnas intressen att avskriva 30 - 40% av statens skulder. Sådana avskrifter skulle ge er utrymme till återhämtning och därmed större möjligheter att verkligen återbetala det som finns kvar av skulderna."

HUR MYCKET SKA DET ISLÄNDSKA FOLKET FÅ LIDA?

Statsminister Johanna Sigurdardottir, finansminister Steingrimur Sigfusson och utrikesminister Össur Skarphedinsson.  Dessa tre individer har fått för sig att EU är paradiset på jorden. Att försätta Island i konkurs är entrébiljettens lägsta pris.

Den socalistiska regeringen på Island försöker för tredje gången skuldsätta det isländska folket upp över öronen ovanpå allt annat elände som redan finns. Uppenbarligen räcker det inte med att folk står i matköer i dag. Förlorar jobb, hus och hem. Får en ny speciallag för "snabba privata konkurser - endast två år!" Rea, rea - konka tio gånger istället för fem! Föräldrar - var inte oroliga i onödan. Vi säkrar samma öde för era barn, barnbarn och deras barn!

Socialismen lever på att det finns fattiga. Och hopplösa. Folk som berövats möjligheten att påverka det egna livet. Själar som endast är siffror för härskareliten. Hungriga människor är lättare att hjärntvätta. Då ökar möjligheten att ett gram socialistisk propaganda sjunker in.

Den isländska regeringen utövar - och nu får jag säga det i klartext - LANDSFÖRRÄDERI mot sitt folk. Dessa fega individer - ledda av en dam som beter sig som drottningen i underlandet och hugger ned mot allt som rör sig drivs fram av endast en sak: UK och Holland får inte använda veto när EU:s medlemsstater skall rösta om Island som fullvärdig EU-medlem.

Att UK och Holland kunnat omvandla sitt veto till pengar är endast möjligt tack vare isländska regeringens vansinniga förhållningssätt till EU - att Islands öde blir värre än helvetets om Island inte omedelbart blir medlem. Johanna Sigurdardottir, Steingrimur Sigfusson, Össur Skarphedinsson har nu huggit sina namn i historiens sten: 20 århundradets ivrigaste landsförrädare, redo att sätta Island på fallrepet så hela nationen kan dela dagens fattigaste öden. Kommer UK och Holland att skicka mat till Island när Island gått i konkurs? Stifta hungerfond för utsatta bönder och fiskare på en vulkan i Atlanten långt i norr? Numera behöver man inte skratta hela vägen till banken. Det räcker med att vända sig mot Heklefjäll.

Trots sakliga argument från alla håll om att enskilda stater inte är förpliktigade att tillskjuta medel vid havererade garantifonder enligt EU:s 19/94/EC envisas isländska socialister att ta på sig rollen som räddarna av EU:s bristfälliga regelverk. Kosta vad det kosta vill. Möjligen kommer Mona Sahlin att klappa Johanna på huvudet och tacka flickan för hur duktig hon har varit när hon sänkt Islands statsskick längre ned i jorden än Heklas rötter når.

Brinnande lava och aska står folk ut med. Socialdemokraternas lögner, svek och landsförräderi svider hårdare. Frågan är hur många århundraden behövs för att marken ska bli grön igen blir det "nya Icesave-avtalet" verklighet .

Folket måste bli kvitt den socialdemokratiska politiken på Island fort som bara den. Det är den enda vägen framåt för att kunna återskapa möjligheten till eget liv på Island.

EU:s direktiv om insättningsgarantier, 19/94/EC förpliktar inte enskilda stater att tillföra medel till havererade garantifonder

Så skriver Tobias Fuchs i en artikel i lagskriften Europäischer Wirtschafts- und Steurrecht.

Tobias Fuchs slutsatser är att finanskrisen har avslöjat mycket allvarliga brister i den europeiska insättningsgarantin och det har i sin tur skadat insättarnas förtroende för löftet om maximum insättningsgaranti.

Tobias Fuchs arbetar vid Europeiska Universitetet i Tyskland. I månadens nummer av lagskriften Europäischer Wirtschafts- und Steurrecht analyserar Tobias Fuchs Icesave-tvisten och går genom EU:s regelverk angående gränsöverskridande finansiell verksamhet, speciellt med hänsyn till EU:s direktiv 19/94/EC.

Tobias Fuchs säger att EU:s regelverk inte innehåller bindande klausuler angående statligt ansvar att tillföra banksystemets garantifonder medel för att täcka garantier upp till det lagstadgade maximibeloppet. EU:s direktiv 19/94/EC förpliktar inte den isländska staten att tillföra medel till den havererade garantifonden.

Fuchs beskriver idéer och försök att fixa felet i regelverket men menar att EU har försökt hemlighålla att insättningsgarantin var bristfällig. Ändringarna är tänkta att få bort felaktigheter som både UK och Holland påstår att inte finns när de argumenterar för att Island brutit mot regelverket för insättningsgarantin.

Som jag tidigare skrivit då kommer här ännu en experts syn på kärnan i Icesave-tvisten. Det är en skam för UK och Holland att försöka lura Island att betala för EU:s felaktigheter i det finansiella systemet. EU:s ledare har totalt undvikit sakdiskussionen i Icesave och sticker huvudet i sanden och låter den stora och starkare spöa upp den lilla staten. Vem var det som sa att EU betydde solidaritet? Tvij!

Sverige borde försvara Islänningarna istället för att spela med och låtsas som det regnar. Det är ett grovt fel att försöka vilseleda allmänheten om hur insättarnas situation är i verkligheten.

När Tobias Fuchs analys och slutsatser ställs i relation till hur Socialdemokratin på Island försöker desperat ålägga det isländska folket skulden för EU:s bristfälliga regelverk och UK och Hollands olagliga krav, står det numera solklart att de isländska socialdemokraterna lovat UK och Holland att överföra garantifondens skulder på de isländska skattebetalarna i byte mot ett JA från UK och Holland när omröstningen sker för Island som medlem hos EU. UK och Holland har hotat Island med ett veto ifall Island inte betalar deras krav för Icesave. UK och Holland har skickligt använt den isländska socialdemokratins överdrivna och barnsliga entusiasm för att kunna vara med Europas övriga socialdemokratiska elit på folkets bekostnad. Därav alla domedags slutsatser om att Island drar åt Heklefjäll ifall Island inte går med eller väntar med att gå i EU.

Matköerna blir längre hos Islands första "nordiska välfärdsregering".

Köerna växer till matkassorna hos hjälporganisationerna i Reykjavik.
På den röda skylten står: Är magen tom?

Runt 2000 personer köade för matkassor hos hjälporganisationerna i Reykjavik i dag.  Köerna växer - fler kommer tidigare i månaden och hjälporganisationerna börjar öppna fler utdelningsställen på landsbygden.

Fler människor är utblottade och har inte längre råd att köpa mat. Fler vågar också köa för mat nu jämfört med tidigare tror hjälporganisationernas medarbetare.

Samtidigt som vanliga barnfamiljer försätts i konkurs på grund av obetalda huslån försöker den isländska regeringen, som kallar sig "den första regeringen på Island enligt nordisk välfärdsmodell", att baxa de privata bankernas konkursbon över på skattebetalarna genom staten för tredje gången. 

Trots ett massivt nej till Icesave, försöker regeringen ändå en gång till att låta staten ta över konkursboets skulder.

Snacka om fel prioritering: matköerna kommer inte att försvinna genom att höja skatterna på vanliga människor eller öka på landets skulder.

På Althingi idag fick regeringen inte bara fingret utan hela 9 finger från upprörda människor som protesterade mot tidigare fängslade demonstranter. Altingi fick avbryta sina sammanträden medan polisen rensade åhörarläktaren och forslade bort demonstranter både inne och utanför parlamentsbyggnaden.

Pricewaterhouse Coopers skrev under falska siffror för Glitnir Bank hösten 2007

PriceWaterhouseCoopers nya logo förmår inte rentvå firman från skandaler

Enligt en oberoende fransk utredning var Glitnir Bank långt under det lagstadgade egna kapitalet på 8% i slutet på 2007. Pricewaterhouse Coopers hade skrivit på papper som påstod att bankens egna kapital var över 8% enligt isländsk tv i kväll.

Enligt den franska utredningen var det egna kapitalet nere i 4,5% i slutet på 2007. Om kapitalet går under 8% måste banken gå till finansinspektionen som då kan ta över banken om inte banken har en hållbar plan för att komma på rätt spår igen.

Detta är den andra av det tre stora privata bankerna på Island som fått påskrivit av PWC på siffror som inte tål närmare granskning. För inte så länge sedan anklagade Landsbankis konkursförvaltare PWC för att ha åsamkat banken en betydelsefull skada genom undermålig revidering av bankens finansiella situation.

Hos Glitnir Bank fanns betydelsefulla siffror endast på Excel dokument men inte i bankens bokföring.

Eva Joly anlitade det franska bolaget COFISYS för att undersöka bankens bokföring som nu avslöjat grova felaktigheter hos Revisionsfirman Pricewaterhouse Coopers.

"Konstitutionsparlamentet" - en odemokratisk klubb

Enligt Morgunbladet har det visat sig att endast knappt var femte röstberättigad har röstat fram en representant på det så kallade "konstitutionsparlamentet".

Vigdis Hauksdottir skriver att endast 11 personer blev direkt valda enligt lagen med 3167 röster bakom sig vilket är minimum antal röster för att kunna bli invald. Samtidigt säger lagen att minst 25 personer skall bli valda till det s.k. "parlamentet."

14 personer har därför kommit med på ett annat sätt än lagen förespråkade. Hela 522 kandiderade till 25 platser men systemet brakade ihop när så få röstade.

För det första deltog endast knappt 36% i omröstningen. För det andra gällde regeln om minst 3167 röster bakom varje representant. På grund av att så många kandiderade blev endast 11 representanter valda. 14 kandidater fick inte nödvändigt minimiantal röster för att komma med.

Detta innebär att hela 44% av dem som röstade inte fick med någon representant. Vilket gör att resten - dvs. drygt hälften av de 36 % som röstade fick in sina representanter. Det är knappt 20% av landets röstberättigade.

Således har drygt 80% av de röstberättigade på Island ingen representant i detta kostsamma, akademiska och numera bevisade odemokratiska experiment. Om det visar sig dessutom att bara 11 blev lagligt valda minskar demokratin ytterligare med drygt 10 %.

Regeringen måste lägga korten på bordet

Bjarni Benediktsson Självständighetspartiets ordförande

Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ordförande, krävde på Althingi i dag att regeringen offentliggör sitt agerande angående Icesave och sitt svar till ESA (EFTA Surweillance Authority). Regeringen har tid på sig till midnatt i morgon den 7 dec att svara ESA ang. Icesave.

Rykten gör gällande att regeringen har försökt och försöker lobba i samhället utanför parlamentet, främst hos EU-anhängare,  för att få stöd för eventuellt ett tredje Icesave-"avtal" som skulle ålägga skattebetalarna att betala för privata bankers skulder som gick i konkurs hösten 2008. Detta har dock förkastats av nationen i en folkomröstning i våras.

Bjarni Benediktsson menar att "om det finns anledning att diskutera saken ute på stan så finns det även orsak att diskutera den såväl i utrikes- och finansnämnden på Altingi."

Näringslivsminister, Arni Pall Arnason, berättade att han meddelat ESA att regeringen inte kommer att skicka svar inom rätt tid "eftersom förhandlingar pågår."

Möjligtvis har socialdemokraterna på Island lovat sina vänner i UK och Holland att de skall på ett eller annat sätt tvinga Islänningarna att betala för räkningen som regeringarna i UK och Holland ensidigt och olagligt ställt som betalningskrav på Island. 

Det verkar som EU:s ledare är måna om att Icesave-tvisten löses med en överenskommelse istället för att hamna hos domstolarna. Då skulle nämligen en annan ton komma ur liket än den EU vill att skall höras, nämligen den att det är värdlandets ansvar att utöva den finansiella tillsynen på alla banker och bankfilialer inom landets gränser. I så fall får Island rätt som vägrar betala max ersättningen på 20 tus euro till kontohavare hos de privata bankernas filialer i UK och Holland.

Island gjorde rätt att inte betala säger Mar Gudmundsson, Islands Riksbankschef

Mar Gudmundsson, Islands Riksbankschef

I en intervju hos Bloomberg säger Islands Riksbankschef, Mar Gudmundsson, att det var helt rätt att inte betala för bankernas skulder eftersom landet inte hade en möjlighet att betala skulderna på grund av storleken. 

"Obligationsinnehavare skall inte räkna med regeringens ingripande för att betala deras krav. De borde göra egen säkerhetsbedömning (due diligence)."

Fortfarande försöker ägare till runt $ 85 förlorade miljarder hos Kaupthing Bank, Landsbanki och Glitnir Bank att få loss pengarna. Som de flesta känner till har Island valt en annan väg än Irland som har pumpat in enorma summor pengar in i irländska banksystemet.

Mar Gudmundsson tycker att Irländarna börjar inse att staten varit för snabb att acceptera att ta på sig ansvaret för bankerna. Bankerna på Irland har visat sig vara i mycket sämre situation än tidigare varit  känt och det drabbar Irländarna mycket hårt.

Kraven för enbart Kaupthing Bank lyder på 63 miljarder $ som delas på 28 tusen 167 krav i 119 länder.