Osäkert att Island klarar av Icesave

Peter Blöndal ledamot på Alltingi för Självständighetspartiet

Det säger Peter Blöndal, Självständighetspartiets ledamot på Alltingi i en intervju i Morgunbladet.

"Jag är osäker på om isländska staten klarar av Icesave-kraven. Innan Alltingis nämnder börjar diskutera Icesave måste en helhetsförteckning över nationens skulder och ansvarsåtaganden göras tillsammans med en avbetalningsplan. Jag är övertygad om att regeringen har inte hela skuldsituationen klar för sig."

"Vi behöver även göra en konsekvensanalys på eventuella tänkbara åtal och jämföra med alternativet att godkänna Icesave-kraven. Det är valmöjligheterna vi har idag" säger Peter. Han fruktar 10-20 års depression i den isländska ekonomin om ingenting görs.

"Vi ser fram mot bristfälliga investeringar och mindre tillväxt vilket är skrämmande. Investeringar är grunden till jobb under produktionsperioden och inför framtiden. Det förefaller mig som att regeringens skatte- och nedskärningspolitik skapar en ond cirkel av ständigt högre skatter, kontinuerliga nedskärningar och stagnation på alla områden och människor som lämnar landet."

"Nyja" Icesave liknar det gamla

Icesave-notan som regeringen försöker tredje gången baxa genom Alltingi liknar i mycket den gamla. Visserligen har räntan gått ned från 5,5 % till 3,2% och avbetalningarna fördelas över längre tid. Men valutarisken är den samma som tidigare eftersom den isländska garantifondens krav är satt i isländska kronor medan Icesave-kraven är satt fast i euro och sterling pund. 1,3 miljarder € till Holland och 2,3 miljarder £ till UK.

Islänningarna har bitter erfarenhet av så kallade "korglån" som Högsta domstolen tack o lov nu dömt olagliga. När den isländska kronan föll fördubblades lånen och avbetalningarna vilket gjorde företag och hushåll konkursmässiga.

Det är därför underligt att den nuvarande regeringen låtsas som om kronan skulle hålla kursen de närmaste årtionden vilket skulle i så fall bli första gången i landets historia. Icesave är inget annat än nya skuldbojor på skattebetalarna - ett jätte "korglån" till den isländska staten.

Nyss körde regeringen finansbudgeten med minsta möjliga marginal genom Alltingi. Den budgeten räknar inte alls med Icesave-bojan.

Valutarisken med Icesave är enorm och får förödande konsekvenser för landets ekonomi. Ovanpå alla andra skulder kan Icesave lätt bli tyngden som kastar omkull hela ekonomin. Garantifondens intäkter sätts i isländska kronor men kraven ska betalas i utländsk valuta. Detta är en ojämn match och regeringen försöker lura folk om vilka konsekvenserna blir.

Enligt Morgunbladet i dag har man gjort en matematisk modell som kalkylerar med olika nivåer på den isländska kronan under avbetalningstiden enligt "nya" Icesave. Från 25% starkare krona till 50% svagare krona jämfört med dagens kurs. Skillnaden blir hela 17 ggr högre vid exempelvis första avbetalningen oktober nästa år. Utgår man från samma kronkurs blir första avbetalningen räknat i ISK ca 54,5 miljarder. Den summan blir nästan 7 ggr högre ifall kronan faller 50%.

I dag råder valutarestriktioner på Island. Kronan har två kurser en officiell från Riksbanken som styr kursen med valutalånen från bl.a. IMF. I den andra friare kursen värdesätts kronan till 50% av Riksbankens officiella kurs. Endast denna verklighet borde ge en fingervisning om slutnotan för UK och Hollands olagliga Icesave-krav - dvs. upp till 7 gånger större summa än den regeringen flaggar med.

Regeringens avbetalningsplan är mer än bara vanliga glädjekalkyler på osäker grund. Det är en krigsförklaring mot alla dem som röstade NEJ till Icesave i mars.

Varför regeringen håller på som den gör luktar rutten fisk långa vägar.

Enligt Islands strafflag är straffet för att förhandla fram ett avtal åt Island där man förbiser landets intressen - fängelse i upp till 16 år. Jag föreslår Surtsön som en lämplig plats för de skyldiga.

KRISBUDGET med en enda rösts marginal

Lilja Mosesdottir, en av tre VänsterGröna som la ned sin röst

Det är ekonomisk kris på Island. Det är en psykologisk kris på Island. Det är en politisk kris på Island. Krisland är inget skämt.

Förutom att några hjälporganisationer räknar med upp mot 4 tusen familjer som behöver hjälp med mat till jul då har regeringen svårt att få finansbudgeten godkänd på Alltingi. Tre av VänsterGröna la ned sina röster och budgeten gick genom med minsta möjliga marginal: en röst.

Statsminister Johanna Sigurdardottir sa på TV i kväll att dessa tre parlamentsledamöter tillhörde inte längre regeringskretsen. Hennes ord är riktade till finansministern som är partiledare för VänsterGröna. Upproret inom VänsterGröna är protest mot att regeringen pumpar miljoner kronor i förberedelserna för Island som EU-medlem medan välfärden huggs ned med yxan. VänsterGröna som lurade väljarna att tro före valet att de vill hålla Island utanför EU har möjliggjort för Socialdemokraterna att Island nu är under medlemsprocessen inför omröstning om medlemsavtalet.

Lilja Mosesdotter, parlamentsledamot för VänsterGröna sa på TV i kväll att regeringen inte följer partiernas politiska program. Det är istället Internationella Valutafonden som lagt riktlinjerna hösten 2008. Det var villkoret för att Island skulle få ett jättelån hos fonden.

Lilja Mosesdottir är kritisk mot att VänsterGröna fick inte möjlighet att se förslaget eller diskutera innan det presenterades i Alltingi. Hon och några andra i Vänstergröna ville då ändra delar i förslaget utan att någon ville lyssna. Hon kritiserar regeringen och den egna partiledningen för maktstyre och brist på demokrati.

Lilja Mosesdottir menar - precis som oppositionen, att regeringen ökar på den ekonomiska krisen genom att införa nya skatter och chockhöja befintliga. Hyveln som används för nedskärningar inom hälsovården, skolan och hos de äldre är alldeles för stor. Regeringen är inne i en negativ spiral som inte går att hejda.

Så vitt jag vet är detta för första gången som parlamentsledamöter som är medlemmar i regeringspartier inte röstar med regeringsbudgeten på Alltingi.

Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag?

Som jag skrivit om tidigare publicerade Morgunbladet igår att oförsäkrade kravägare med Deutsche Bank i spetsen erbjudet en lösning till Landsbanki konkursförvaltare som inneburit att staten inte behövt tänka mer på Icesave eftersom UK och Hollands Icesave-krav omgående utbetalats.

Det är värt en eftertanke att fundera på frågan varför den isländska regeringen avvisade förslaget.

Enligt dagens Morgunblad säger finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir att förslaget avvisats på grund av kravet om att alla krav utöver garantiersättningen på 21 tus € skulle behandlas lika. Nödlagen prioriterade vanliga insättares krav men alla andras (bankers, finansiella institutioner) krav blev sekondära.

"Storbankernas krav går mot nödlagens ideologi eftersom nödlagens kärna är att slå vakt om insättarnas pengar" säger Rosa.

De oförsäkrade fordringsägarna med Deutsche Bank i spetsen menar att detta är helt fel eftersom UK och Holland redan ersatt Icesave-kontohavarna. Uk betalade ut 100% och Holland upp till 100 000 €. Därmed var nödlagens viktigaste funktion säkerställd och argumentet stämmer inte med verkligheten.

Enligt Morgunbladet säger Rosa annat än de brittiska ämbetsmän som tidningen pratat med som sa att UK tyckte förslaget var gott och de accepterade det. Rosa menar att inget kommit fram som styrker detta.

Jag tycker att det är uppenbart att är man inte intresserad av en annan lösning på Icesave än den som innebär att den isländska staten tar på sig laglöst ansvar, då lyssnar man så klart inte på andras idéer. Morgunbladet är därför trovärdigare än finansministerns talesman Rosa Brynjolfsdottir.

Detta väcker ont blod. Här har stora kravägare i Landsbankis konkursbo erbjudit sig att låna konkursboet pengar för att göra upp och få avslut på Icesave-kraven och därmed avsluta Icesave-historien för alla inblandade. Då skulle såväl UK som Holland inte längre ha Icesave som skäl för att jävlas med Island. Att dessa kravägare ställer upp med pengar betyder att de finner konkursboets tillgångar såpass säkra att de får investeringarna i större grad tillbaks. Genom att Icesave-insättare redan till största delen fått sina krav tillgodosedda är det ingen orimlighet att resten av kraven i konkursboet är på jämnlik grund, dvs inga prioriterade krav.

Jag tycker att det är märkligt att regeringen stoppar denna lösning men fortsätter istället baxa en jätteskuld på landets skattebetalare som sannolikt leder Island i konkurs. Jag har hela tiden trott att den isländska regeringen gjort en överenskommelse med UK och Holland att de skulle tvinga kraven på Islands skattebetalare i byte mot ett säkert JA när det är tänkt att Island ska ratificeras som EU-medlem. Så har sången varit från början.

Om nu UK godkänt förslaget som fordringsägarna la fram i våras som innebär att UK och Holland får deras Icesave-krav betalda på en gång då finns det andra intressen än UK och Hollands som Islands regering arbetar åt eftersom den fortsätter försöken tvinga Landsbankis konkurs på Islands skattebetalare. Det finns ett stort mörker här.....detta luktar mycket illa ......

Varför avvisade finansdepartementet fordringsägarnas Icesave-förslag? Varför lägger sig regeringen i en intern lösning hos konkursförvaltaren som innebär att andra staters krav på Islands skattebetalare tas bort? Vilka intressen bejakar den vänstergröna regeringen när den motsätter sig att Isländska skattebetalare slipper Icesave-kraven?

Här ligger en hund begraven.

Jag återkommer.

Nya Icesave-avslöjanden: Regeringen tackade nej till en lösning i våras som skulle befriat skattebetalarna från alla Icesave-krav!!!

Morgunbladet publicerar i dag nya avslöjanden i Icesave-frågan.

Landsbankis kravägare med många stora banker utomlands, la fram ett förslag till lösning på Icesave under ledning av Deutsche Bank i våras som Islands myndigheter förkastade. Britterna var positiva och ville lösa tvisten enligt förslaget eftersom de skulle omgående få sina krav tillgodosedda. Eftersom förslaget avvisades av Island presenterades inte idén för Holländarna.

Förslaget gick ut på att oförsäkrade kravägare skulle låna ut pengar till Landsbanki för att betala ut ersättningar på 21 tus euro till alla som förlorade pengar på Icesave-konton i UK och Holland. Lånet skulle ges med första panträtt i Landsbankis ägor. Eftersom pengarna skulle användas för att betala ersättningar till UK och Holland skulle isländska staten därmed befrias från alla Icesave-krav.

Lånevillkoren gick bland annat ut på att alla krav utöver 21 tus euro skulle behandlas som vanliga krav istället för prioriterade krav. Villkoren föreskrev även att merparten av kravägarna inte ställer  den isländska staten till ansvar exempelvis genom åtal.

Myndigheten i UK tackade ja eftersom de skulle direkt få betalt och därmed skulle kraven till Landsbankis konkursbo avskrivas.

På ett anteckningsblad som Morgunbladet har fått uttrycker kravägarna till Landsbankis konkursbo en stor oro och är mycket bekymrade över isländska myndighetens förhållningssätt. Inte minst därför att lösningen skulle betyda att den isländska staten blivit av med alla Icesave-kraven. Dessutom skulle risken för eventuella framtida åtal avsevärt begränsas.

Anledningen till att de oförsäkrade kravägarna förslog denna lösning är att de menar att de har möjlighet att få mer betalt från konkursboet i stället. De menar att alla parter tjänar på denna lösning.

Enligt anteckningarna talas det om att det skulle skicka ut goda signaler att Landsbanki får lånade pengar på den internationella finansmarknaden tack vare kravägarna som i flesta fall är stora banker.

Domstolen i New York visar åtalet tillbaks till Island

Skalbolagskungen visar klorna som nu börjar vissna 

Glitnirs konkursförvaltare stämde Jon Asgeir Johannesson m. fl. för svindel, marknadsmissbruk m.m. inför en domstol i New York. Platsen blev vald eftersom det sista Jon & Co gjorde innan banken sattes i konkurs var att lura amerikaner att köpa värdelösa papper för 2 miljarder dollar.

Nyligen avvisade domstolen att åtalet skulle kunna drivas i New York. Domstolen menar att åtalet skall drivas inför en isländsk domstol. Kravet för att avvisningen verkställs är att Jon & Co accepterar de isländska domstolarna samt att en dom på Island får juridisk validering inför eventuella framtida mål i USA.

I dag deklarerade Jon Asgeir på sitt vanliga arroganta sätt att han och de andra av de åtalade kommer att åtala Glitnirs konkursförvaltare för förtal och vållande till ekonomisk skada.

Visst måste Jon & Co bli glada att slippa prata engelska på advokatspråk. Stackarn, han lämnade ju bara en söndermosad ekonomi med ett hål på 80 miljarder dollar bakom sig.

Löneutvecklingen sämst på Island i hela världen

Det skriver ILO - den internationella arbetsorganisationen i sin rapport där löneutvecklingen i världen analyseras. Speciellt belyses löneutvecklingen i väst under krisen. Isländska löntagare har fått mest försämrade villkor i världen med hela 13% minskad köpkraft under 2 års period 2008-2009.

ILO menar att den finansiella kraschen på Island och den stora lönesänkningen där påverkat löneutvecklingen i andra länder som annars skulle ha ökat. I motsats till Islands löntagare behöll löntagarna i grannländerna köpkraften jämfört med nedlagd arbetstid. Vissa länder som Tyskland mötte krisen med några timmars mindre arbetstid varje vecka. Sverige sänkte löneskatterna vilket kraftigt ökade köpkraften hos löntagarna vilket är en av anledningarna till att Sverige kommit så starkt ur krisen och är ett av få länder i Europa där hjulen börjar ta fart igen.

På Island minskade löntagarnas andel i BNP-kakan med 17% på 2 år vilket delvis förklaras med den stora ökningen av arbetslösa på Island under samma period.

Krisen i centrala och östra Europa