Jon Asgeir Johannesson bankrånare

I Dagens Näringslivs helgtidning i Norge finns en omfattande artikel om Jon Asgeir Johannesson & Co som tidningen rubricerar som bankrånare.

Tidningen beskriver hur Jon Asgeir reste sitt finansimperium i samarbete med släkt och kollegor som Johannes Jonsson (Jons far), Palmi Hannesson och Hannes Smarason. Tidningen refererar till Altingis rapport och Glitnir banks stämning mot Jon Asgeir, Palmi, Larus Welding m.fl.

Tidningen beskriver det vilda, kostsamma livet med dyra fester långt efter att bankerna gick omkull. Lek med försäljning av företag fram och tillbaks som exempelvis flygbolaget Sterling och Baugur köp och sälj av brittiska livsmedelskedjor nämns som exempel på affärer med lånade pengar.

Brittiska affärsmän beskrev "den isländska metoden" :

"Om du har en katt och jag en hund då prissätter vi djuren till en miljard dollar vardera. Du köper min hund och jag din katt och plötsligt har vi förvandlats till finansiärer med en miljard dollar i eget kapital."

Bankrånare är det rätta ordet över dessa män som av många på Island beundrades ett tag som framgångsrika uttågande vikingar. Med facit i hand var detta ett rövargäng som attackerade Island från insidan och förstörde landets ekonomi.

Kattdrottningens tid snart ute.

Några politiska partier som Självständighetspartiet och Vänster-gröna har nyligen hållit sina årsmöten och förbättrat på sina politiska program.

Två frågor verkar dominera det politiska landslaget på Island nu: EU och hushållens problem med skulderna efter bankkraschen.

Islands största parti - Självständighetspartiet - har på ett mycket tydligt sätt krävt att Island drar tillbaks sin EU-ansökan och väljer att stå utanför tills vidare. På Altingi ligger ett förslag om tillbakadragande som kommer till omröstning när Altingi samlas på nytt efter semestern.

Vänster Gröna har på samma sätt diskuterat frågan. Många av deras väljare känner sig mycket besvikna på att partiet inte tydligare sagt ifrån angående EU eftersom partiet har på sin agenda att Island ska inte vara med i EU. Ministerposterna i regeringen har överskuggat partiprogrammet i frågan.

EU-anhängare oavsett politiskt färg infinner sig i en trängd situation. Upp till 70% av Islänningarna vill att landet drar tillbaks sin medlemsansökan enligt senaste opinionsundersökningarna. Krisen inom EU som lätt kan utvecklas från en eurokris till en hållbar konstitutionell kris skrämmer Islänningarna. Utrikesminister Össur Skarphedinssons halleluja tal om en "stabil" valuta försvinner i vinden och inte många lyssnar längre på de orden.

Islänningarna är ett arbetande folk och har så varit från tidens begynnelse. De vill jobba sig ut ur krisen och då är det viktigt att hushållen får möjligheter att sanera skulder - som till stora delar numera visat sig varit på olaglig grund där hushållen har rätt till återbetalning. Därför är vardagen viktigare än EU:s problem med kris, hög arbetslöshet, sjunkande euro, byråkrati och länder som Spanien och Portugal som snart ser ut att hamna på samma ställe och Island var hösten 2008. Inte många Islänningar tror att Island får större chans att påverka egen utveckling som medlem av EU, snarare blir det bättre utanför. Då behåller man i alla fall sitt självbestämmande i för Island avgörande livsviktiga frågor som fiske och energi. Möjligheten till eventuella framtida oljefynd på Isländsk havsbotten finns med på radarn.

Självständighet är viktigt för Islänningarna, landets historia är sagan om det fåtaliga, fattiga folket som bröt sig från utländsk makt och tog kontrollen över sina egna liv.

En av EFTAs representanter har nyligen besökt ön och där visat ett prov på en sådan kunskapsbrist i EU:s regelverk att det väckt en förundran på Island. EU:s ledare har i samband med UK och Hollands Icesave-krav på Island agerat som om EU:s eget regelverk inte spelar någon roll. Mot Island framträder EU som beskyddare av missbruk av internationella terroristlagar och laglösa ekonomiska krav från EU:s medlemsländer på små länder utanför EU.

Det är en demonstration av en arrogans som tidigare har förknippats med kolonimakter där argumenten står och faller med vem som har störst muskler, ekonomiskt och militärt. Inte undra att en sådan profil inte är den rätta för att vinna Islänningarnas förtroende.

En het politisk höst förväntas på Island. Jag hoppas att kattdrottningens dagar är till ända.

Politiskt spel om Island

Flera ledande tidningar som Financial Times och EU Observer publicerar artiklar där det påstås att EU kommer att kräva att Island godtar UK och Hollands Icesave-fakturor före ett eventuellt EU-medlemsskap. Detta förnekas av såväl Islands finansminister Steingrimur Sigfusson och Islands huvudförhandlare Stefan Johannesson. De påstår att Icesave och Islands EU-medlemsansökan är två olika saker.

Vi är vana vid att höra det omvända - i alla fall från finansministern. Hela tiden har han framfört UK och Hollands hotelser om en bråd ekonomisk isolering för Island och veto mot medlemsskap i EU om inte Island går med på ländernas Icesave-krav. Kanske har folkomröstningen ändrat hans sätt att uttrycka sig. Han säger i Morgunbladet att han inte är för Islands EU-ansökan vilket pekar mot en stor spricka inom den Isländska regeringen.

Enligt journalisten Leigh Philips hos EU Observer (Leigh Philips artikel hittar du här) har han fått det bekräftat av Holländska diplomater att de lyckats övertala resterande EU-länder att Icesave inte är en bilateral sak utan en fråga för hela EU. Refereras till ESAs brev till Island i maj angående en anklagelse om att Island brutit mot EES avtalet genom att inte kompensera Icesave-insättare i UK och Holland.

I en kommuniké från ministerrådet - till största delen skriven av holländare enligt Philips - står det att medlemsförhandlingar skall inledas med Island " ...med hänvisning till existerande åtaganden sådana som har identifierats av EFTA Surveillance Authority (ESA) under EES-avtalet och andra svaga områden inkluderat finansiella tjänster."

Klart är - om man ska tro att EU verkligen menar som är Philips uppfattning, att hela EU ställer sig bakom UK och Hollands krav, då betyder det helt enkelt att Island inte kan bli en EU-medlem förr än Island gått med på UK och Hollands Icesave-krav.

I så fall är ESA bara ett verktyg för att demonstrera den politiska makten bortsett från den juridiska verkligheten. Jag har tidigare skrivit om Islands "internationella åtaganden" enligt EES-avtalet som Island har uppfyllt för länge sedan och inte på något sätt förbinder Isländska staten för att ta på sig kraven enligt UK och Hollands framställning i Icesave-frågan.

Problemet för Islänningarna har varit och är - att EU inte velat ge en juridisk prövning av sitt eget regelverk, – kanske på grund av kännedom om dess brister. EU:s ledare har tittat bort när UK genom missbruk av internationell lag mot terrorism attackerat Isländskt näringsliv och vållat en stor ekonomisk skada för landet.

Jag har hela tiden kritiserat EU:s ledare för att inte ta upp Icesave inom EU för att belysa bristerna i EU:s regelverk. Det är orimligt att Island - ett land på 320 tus invånare skall ensamt axla hela EU:s ansvar för gränsöverskridande bankverksamhet. Det är naturligtvis en sådan prövning som skall ges en möjlighet för att rättvisan får komma till tals.

I och med att EU nu skall inleda medlemsförhandlingar med Island och öppna ett EU-kontor i Reykjavik till hösten så kommer denna fråga att bli en utslagsfråga för hela processen. EU kommer att tvingas bevisa vad man menar med "Islands internationella åtaganden" och vilka dessa är enligt EU:s uppfattning. Då måste man enligt mitt sett att se, hänvisa till EU:s eget regelverk och hur Island förhåller sig till det.

Annars blir det bara ett politiskt spel där EU kanske i syfte att påverka den svaga EU-opinionen på Island kommer med ett Icesave utspel, exempelvis "EU åtar sig att lösa Icesave frågan med UK och Holland om Island röstar ja till att bli en EU-medlem."

Risken är att ett sådant utspel skulle bara ytterligare undergräva EU:s image på Island.

Men EU har väl nog med egna problem? Spanien kommer att kräva mycket mer euro av medlemsländerna än Grekland hitintills fått som inte räcker långa vägar för att lösa problemen i Grekland. Risken är att hela EU-klimatet kommer att bli så otrevligt att de politiska ledarna "inte hinner med" lilla Island.

Då fortsätter spelet där den största har det sista ordet.

Lagar? Vad är det för något?

Indexreglerade isländska lån får ej kopplas till utländsk växelkurs

Enligt docent Eyvindur Gunnarsson vid Islands Universitet är Högsta domstolens dom angående bindning av lån i isländska kronor till utländsk valuta principiell och avgörande. Han menar att exempelvis husägare med liknande lån behöver inte stämma eftersom domen är helt vägledande.

"Domen är tydlig och omfattar alla typer av lån, billån, huslån och alla andra lån. Högsta domstolen har fastställt principen," säger Eyvindur Gunnarsson i en intervju i Morgunbladet.

Tidigare hade Eyvindur kritiserat bindning av lån till utländsk valuta och hänvisat till gällande lagar. Det samma gjorde Högsta domstolen i sin dom med referens till lagar från 2001. Eyvindur Gunnarsson arbetade i den speciella kommitté som tog fram grunden till lagändringen. Om man får lån utbetalt i isländska kronor är det förbjudet att knyta just det lånet till utländsk valuta. Då är lånet - i alla fall för de som lånar till hus och hem - indexreglerat på Island. Om man väljer att ta lån i utländsk valuta får lånet inte indexregleras efter den isländska kronan.

Det är således helt klart att alla lån som utbetalades i isländska kronor får inte kopplas till utländsk växelkurs.

Tidigare näringslivsminister Valgerdur Sverrisdottir säger att det är helt otroligt att finansbolagen kunnat hålla på under så lång tid med olaglig utlåning. Enligt henne, var det klart för näringslivsdepartementet att kopplingen mellan den isländska kronan till utländsk växelkurs i låneavtal var olaglig. "Jag har svårt att se annat än att det har varit Finansinspektionens uppgift att kontrollera den saken."

Finansbolagen håller på att räkna ut konsekvensen av domen. Några av dem visar öppet motstånd och tror att domen inte gäller för deras långivning.

Gräsrotsorganisationerna är mycket glada och säger att detta kommer att rätta till ett missförhållande som drabbat väldigt många Islänningar.

Jag känner en familj som lånade 1,6 milj ISK till en bil för fyra år sedan. I dag - trots amortering varje månad - är lånet över 3 milj ISK. Det finns många liknande exempel.

Storbritannien och Holland hotar med veto

Enligt tidningen Guardian har Storbritanniens utrikesminister William Hague hotat med veto mot Islands EU-medlemsansökan om inte det är klart från början att Island uppfyller sina "ekonomiska och juridiska åtaganden." Artikeln kan du se här.

"Vi kommer inte att blockera (öppna förhandlingar), men vi vill att det står klart att Island måste uppfylla sina ekonomiska och juridiska åtaganden."

Läses: Betalar Storbritanniens och Hollands Icesave räkning.

Financial Times påstår att EU sagt till Island den 17 juni att Island inte kan bli medlem om inte Icesave-konflikten är löst med UK och Holland (läses: Island går med på UK och Hollands ekonomiska krav). Enligt Stefan Haukur Johannesson, Islands huvudförhandlare med EU, står det ingenstans i texten att Island måste först gå med på Icesave-kraven så Stefan tolkar det som att EU inte gör denna koppling.

Angående UK och Holland så har vi hört det förut - så det är inget nytt. Saken är den att UK och Holland inte vill ge Icesave en rättvis domstolsprövning. De vill istället tvinga Island att betala för deras egna misstag och för brister i EU:s regelverk för gränsöverskridande bankverksamhet.

Men Islänningarna har sagt nej. Även om EU-kommissionen nu sagt ja till att börja medlemsförhandlingar med Island, så har EU:s hantering - eller snarare brist på hantering av UK:s användning av terrorlagar för att sätta Islands näringsliv i gisslan - skapat badwill för EU på Island. Islänningarna tycker inte om stormaktsfasoner, de är demokratiska och vill att människor möts på jämlik grund för att lösa problemen.

Just nu diskuterar Althingi ifall Island ska dra tillbaks sin medlemsansökan till EU. Islänningarna vill få bestämma över sig själva. Fortsättning följer.

EU godkänner Islands medlemsansökan

På förmiddagen i dag - Islands nationaldag den 17 juni - beslutade EU om att godkänna Islands EU ansökan. På EU kommissionens hemsida går att läsa följande:

"EU bör inleda formella medlemskapsförhandlingar med Island. Det säger EU-kommissionen i en rapport där man utvärderar landets förutsättningar för att bli EU-medlem.

Men kommissionen säger också att landet med sina 320 000 invånare måste arbeta hårt för att anpassa sina lagar till EU-lagstiftningen. Det gäller framför allt områden som fiske, jordbruk och finansiella tjänster."

"Kommissionen konstaterar att Island delar EU:s värderingar. Landet är till exempel en väl fungerande demokrati som respekterar de mänskliga rättigheterna. Island är medlem av EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och är därför integrerat på EU-marknaden och följer redan en stor del av EU-lagstiftningen."

I dag är det 199 år sedan Islands självständighetskämpe Jon Sigurdsson föddes och hans födelsedag valdes som nationaldag för Island när republiken bildades 1944. Inte upplever alla Islänningar att EU:s beslut är det rätta för Island för stunden. Undersökningar visar att två tredjedelar av Islänningarna vill stå utanför EU och tycker att kostnaderna vid medlemsansökan är bortkastade pengar. Självständighetspartiet föreslog en folkomröstning innan medlemsansökan skulle skickas in men den fick inte majoritet i Altingi. Islänningarna - med oförändrad inställning till EU - kommer att bli många miljoner isländska kronor fattigare när frågan om medlemskap i EU fälls i en folkomröstning när ansökningsproceduren är klar.

Nu kommer Självständighetspartiet tillsammans med andra partier i Altingi försöka undvika onödiga utlägg genom att föreslå Altingi att dra tillbaks Islands ansökan till EU. Omröstningen kommer innan Altingi blir sommarledigt i slutet på juni.

Isländska lån säkrade i utländsk valuta olagliga enligt en dom hos Högsta Domstolen

När uppgången var som störst innan bankkraschen konsumerade Islänningarna mycket bilar, hus och andra kapitalstarka varor. Oftast var köpeavtalen i isländska kronor men sedan erbjöd bankerna lån försäkrade i utländsk valuta för lägre ränta. Många finansbolag informerade inte alltid sina kunder om att lånen var så kallade valutalån när kunderna köpte och betalade i isländska kronor.

När kronan föll mer än 50% kom sanningen fram och alla lånen höjdes. Detta skapade så klart en storm av protester och åtal och nu har Högsta domstolen sagt sitt. Det var olagligt att låna ut i isländska kronor och samtidigt binda lånet till en utländsk valuta. I alla fall när det inte var tydligt från början. Om detta betyder att alla lån där bankerna inte betalade ut utländsk valuta direkt är olagliga blir många som sett sina skulder växa istället för minska mycket glada.

Högsta domstolen refererar i sin dom till lag nr 38 från 2001 som förbjuder att lån i isländska kronor kan bindas till utländska valutor.

Det är inte bara hushållen som fått sådana lån utan även företag, entreprenörer/ egenföretagare, bönder, småbåtsfiskare och kommuner. Det verkar som de flesta är överens om att lån till bilköp och fastighetsköp omfattas av domen.

Det är för tidigt att säga hur omfattande konsekvenser domen får. Jurister, banker och finansbolag, politiker och många andra håller på att tolka domen för att förstå konsekvenserna.