Mer än hälften av byggbranschen borta

Krisens ansikte på Island visade sig tydligt när finansminister Steingrimur Sigfusson ombads lämna information på Althingi om jobben på Island.

Från 2008 har jobben inom byggindustrin minskat med minst 55%, inom fastighetsbranschen med 38%, inom finans- och försäkringsbranschen med 34% och ca 20% inom övrig industri och tjänstesektorn.

Minst har minskningen varit eller 7% inom fiske-, energi- och hotellnäringen.

När det gäller antalet anställda inom statlig verksamhet är bilden en helt annan. 32% "nya" jobb har tillkommit sedan 2008!

Regeringen har lovat stort att hjälpa till vid återhämtningen av ekonomin men den har i själva verket stoppat många offentliga projekt och skrämt bort investerare med höjda skatter och krångligare regelverk. Speciellt har finansministern ord "You ain't seen nothing yet!" angående planerade skattehöjningar skrämt iväg investerare.

Regeringen gör litet som inget för jobben på Island. Island har nu världens högsta moms på 25,5% och en rad försämringar för de arbetande, pensionärerna och vanliga människor har ägt rum ovanpå arbetsbrist och minskade intäkter.

Enligt intresseföreningen för Hemmen är nu halva befolkningen på obestånd eller kommer att bli det i år. Den socialdemokratiska regeringen kör med grekisk stil angående fakta och målar upp verklighetsfrämmande bilder som bättre skulle lämpa sig på väggen för de intagna på Kleppur (hem för förståndshandikappade) än att torgföras för folk som kan tänka själva.

Statskulden har ökat från ca 40% av BNP är 2008 till 99% i slutet på mars år 2010.

Men det är klart, kan man låna pengar för att betala folk för att gå omkring med händerna i byxfickan, kan man ju förlänga eländet för stunden. Regeringen styr landets ekonomi rakt ned på havsbotten, vilket ser ut att vara en del i planen att avskaffa republiken och ge bort landet till utländska intressenter.

Trots att mer än två tredjedelar av Islänningarna inte vill att landet går med i EU jobbar regeringen natt och dag att göra pappren klara inför nationaldagen den 17 juni i väntan på att EU godkänner Socialdemokraternas medlemsansökan för Island.

Den vithåriga damen gör vad som helst för att få sitt namn inskrivit i historieböckerna. Island känner några liknande namn genom tiderna. Jörundur hundadagarskonung var en av dom.

Jon Asgeir Johannesson tömde Iceland Foods Group Ltd

Året innan bankkraschen skuldsatte Jon Asgeir Johannesson genom Baugur matbutikerna Iceland i UK. Baugur och Fons ägde då störst andelar i livsmedelsbutikskedjan i UK som pumpade ut ca en miljard pund (drygt 11 miljarder sek) i aktieutdelning till ägarna år 2007.

Hela livsmedelsbutikskedjan är idag skuldsatt till ca 700 miljoner pund på grund av lån som togs för att kunna utbetala aktieutdelningen till ägarna. Iceland Foods Group Ltd. har sålts mellan olika aktörer och Landsbanki lånade ut minst 280 miljoner pund till en aktör som köpte andelar av Baugur. År 2008 sålde Baugur och Fons Iceland Foods Group till Landsbanki för ca 700 miljoner pund vilket motsvarar företagets skulder i dag. Iceland Foods Group går med vinst och ökade sin vinstmarginal före skatt med 19% förra året.

Hela bilden runt Jon Asgeir Johannessons affärer håller sakta men säkert på att bli tydligare. Inte nog med att han sjösatte planer för övertag/rån av banker i stil med Projekt Tornado för Glitnir Bank, han har dessutom plundrat väl fungerande bolag i stil med Iceland Foods Group Ltd.

Privata hus på exekutive auktion – fem gånger fler än förra året

Tiden är snart ute för tusentals familjer på Island som fick uppskov med lånebetalningar enligt special lag från Althingi. Enligt lagen fick dom som drabbades av akut pengabrist eller fick skulden mer än fördubblat p.g.a. kronans fall, en ökad tidsfrist inför exekutiv auktion. Tiden har förlängts tre gånger och i år börjar flodvåg av auktioner av vanliga människors hem om inget görs.

I Keflavik med omnejd där det råder brist på arbete och sjunkande inkomster, kommer antalet auktioner att bli fem gånger fler i år än 2009. Då såldes 94 hus på exekutiv auktion vilket var tre gånger fler än år 2008. Under halvåret 2010 har ca 230 hus i Keflavik sålts på exekutiv auktion.

Samtidigt har 256 exekutiva auktioner blivit återkallade i Keflavik hitintills i år efter speciella uppgörelser med bankerna.

För hela landet gäller att undantagslagen inte medger längre tidsfrist vilket kan öppna en flodvåg av exekutiva auktioner på hus hos vanliga medborgare senare i år om ingenting görs. Enligt Palmi Palmason i dagens Morgunblad har Riksbanken räknat ut att ca 24 tusen familjer på Island knappt klarar sina dagliga matbehov och ca 28 tusen familjer klarar inte av sina skulder. Det är långt över en tredjedel av nationen.

2000 brottsmål på grund av bankhaveriet

Islands rättvisesystem behöver förstärkning. De kommande månaderna fylls systemet med nya mål på grund av bankkraschen. Man räknar i dag med att minst 2000 mål kommer att tas upp av rättsväsendet varv 200 har redan startat. Alla dessa mål har upphov i eller koppling till bankkraschen 2008.

Islands speciella åklagare har fått ökade anslag fram till år 2014 när genomgången efter Islands värsta ekonomiska katastrof beräknas bli klar. Redan i dag har några av landets förra bankdirektörer i Kaupthing bank, Islandsbanki och Landsbanki åtalats, sitter i förhör eller är efterlysta av Interpol.

Bilden av ett skojeri i världsklass håller på att klarna. Bankerna satte i system att upprätthålla falskt värde på egna aktier genom "utlåning" till tredje part som sedan kom in som en "utomstående" som investerade i bankaktierna. För tjänsten fick de "utomstående" hyggliga provisioner.

I dagarna diskuteras på Althingi att förbjuda all sådan handel där bankerna köper egna aktier i syfte att upprätthålla ett högre pris på marknaden.

Vi har ännu bara sett en liten del av alla detaljerna i brottsmålen och det är mycket viktigt anser jag att rättvisa skipas, så sanningen kommer fram och de ansvariga får sina straff. Islänningarna har förlorat väldigt mycket av sitt sparkapital i pensionsfonderna som tagit stora smällar av krisen. Måna barnfamiljer och andra vanliga människor sitter i skuldfällan och har ingen chans att påverka situationen. Klockan tickar för tusentals hem som går på exekutiv auktion senare i år.

David Oddsson, Eirikur Gudnason, Ingimundur Fridriksson och Jonas Fr. Jonsson friade från alla misstankar.

Islands statsåklagare offentliggjorde i dag att de tre tidigare Riksbanksdirektörerna samt chefen för Finansinspektionen är samtliga befriade från misstankar om brott.

I Althingis rapport angående orsakerna till bankkraschen namngavs Riksbankens direktörer och chefen för Finansinspektionen speciellt för sitt agerande före kraschen och i bankkraschens inledningsskede. Rapporten hänvisar till lagar om ansvar för bankdirektörer och chefen för Finansinspektionen och menade att samtliga namngivna personer försummat sitt arbete jämfört med vad lagen föreskriver. En speciell kommitté i parlamentet skickade då ett brev till statsåklagaren med krav på en officiell utredning/förundersökning angående brott och domstolsutredning.

Statsåklagaren har efter en inledande förundersökning kommit fram till en helt annan slutsats, nämligen att Riksbankens direktörer och chefen för Finansinspektionen inte har gjort sig skyldiga till några brott och att inga bevis föreligger om uppsåt till brott. Detta har föranlett statsåklagaren att lägga ned ärendet.

Denna utgång välkomnas med all säkerhet av alla inblandade. Men även många andra som i senare tid fått bevittna politiska hämndaktioner mot framförallt David Oddsson f.d. statsminister på Island under 12 år drar lättnadens suck. Jag är en av dom och bilden som nu växer fram är allt annat än vacker för landets socialdemokrater som istället - uppköpta av Jon Asgeir och BAUGUR, ledde en hatkampanj mot David Oddsson under många år.

När nuvarande regering kom till makten för drygt ett år sedan var som om inget annat spelade någon roll än att driva bort David Oddsson och de två andra bankdirektörerna från Riksbanken. Det blev regeringens första jobb att ändra lagen om Riksbanken för att genomföra detta för dem viktigaste av alla politiska mål.

Resultatet av statsåklagarens förundersökning - att det finns helt enkelt inga bevis för att gå vidare med ett mål mot de tidigare bankdirektörerna - är inget oväntat beslut. Men hur ser saken ut om nu Jon Asgeir blir fälld i domstol för att ha planlagt ett bankrån inifrån bankerna?

Jon Asgeir insåg tidigt att han kunde med medias hjälp röja undan dom som var hinder mot hans rövartåg och där var David Oddsson det största motståndet. När folket fattar vilken bluff socialdemokraterna och Jon Asgeirs familj iscensatt för att mörka deras korrupta livsstil och ekonomiska plundring av Island, hoppas jag att domen inte blir nådig.

Jag har hela tiden hävdat att David Oddsson är en av Islands främsta demokratiska självständighetskämpar. Jag hoppas Islänningarna kommer över hur de lät sig luras att tro något annat. David Oddsson och många andra oskyldiga måste gottgöras för den enorma orättvisa och stora lidande samt förluster de åsamkats.

ESA motsäger sig själv

ESA - (The EFTA Surveillance Authority) menar i sitt brev till den isländska regeringen att Island brutit mot EES-avtalet genom att inte ersätta bankinsättare utomlands minimiersättningen på 20 tus euro. När bankerna havererade på Island sjösatte regeringen en nödvärnslag för att förhindra en total kollaps av det finansiella systemet på Island. ESA påstår felaktigt att insättare på Island fått full ersättning.

I en artikel i dagens Morgunblad avfärdar juristen Larus L.Blöndal och professor Stefan M. Stefansson ESA:s argument och menar att ESA inte följer en god juridisk praxis när den skrivit brevet. Enligt ESAs tolkning skulle Island vara det enda landet som skulle ta på sig ekonomisk skada på grund av bankkraschen. I ESAs brev tas ingen hänsyn till att Island redan 1999 implementerade EES-avtelets villkor om insättarnas minimigaranti i lag där Isländska staten tillskrivs inget ansvar enligt EU:s konkurrensklausul om förbud mot stadsstöd. ESA fick detaljerad redovisning om lagen och godkände den. Om ESAs tolkning skulle gälla skulle små länder som Island inte tillåtas konkurrera på en större marknad och det i sig skulle vara ett brott mot EES-avtalet.

Om Island ensamt skall åläggas ett statligt ansvar utan att andra staters ansvarsfråga utreds kommer hela regelverket i gungning. Konsekvensen av en sådan eventuell dom i EFTA-domstolen skulle då få omfattande konsekvenser. Det går inte att tolka lagen på ett sätt för ett land och ett annat sätt för ett annat land.

ESA försöker dra helt andra slutsatser än själva regelverket förordar genom att påstå att det är staten som är ansvarig ifall garantifonden inte klarar av minimigarantin. I direktiven talas det tydligt om att införande av garantisystem "medför inte att medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter blir ansvariga gentemot insättare." Enligt Larus Blöndal och Stefan Stefansson motsäger ESA sig själv på den punkten.

De påpekar att det inte är upp till insättarna att välja vilket lands garantisystem ska gälla när de sätter in pengar i utländska bankfilialer. Om det vore fallet skulle exempelvis insättare i Tyskland kunna kräva att Islands garantisystem skulle gälla vilket i sin tur skulle utesluta isländska banker från att konkurrera i Tyskland på grund av storleken. Därför är EU:s regelverk med bankgarantin på varje medlemsstats ansvar för sitt lands område såsom föreskrivs i direktivet.

Slutligen påpekar Larus och Stefan att de verkligen håller med om att regelverket behöver ses över och förbättras. Men bristerna i det gamla regelverket kan inte ensidigt skrivas på Islands räkning.

Reykjavik - en verklighetssåpa på film

Väljarna har utan att känna till det dragits in i en verklighetssåpa i stil med Big Brother. "Bästa Partiet" är namnet på ett filmprojekt som visar hur främst en grupp artister tar över den politiska makten i stadshuset genom val. Från allra första början när Jon Gnarr gick ut med att han skulle bilda ett eget parti har kamerorna snurrat. Nu i fas två av projektet när diskussionerna med Socialdemokraterna pågår inför bildande av stadsfullmäktige år utspelen gjorda som scener i filmen. Exempelvis filmas Socialdemokraternas vice partiordförande som är överst på S-listan i Reykjavik i olika - inte alla för honom så hedrande scener, som sedan visas officiellt.

Morgunbladets ledare jämför med en försvunnen tid när idioter sattes i gapstocken på torget till allmänhetens skådning och utskrattning. Tyvärr är S-ledarens ställning försvagad och det verkar inte bättre än att han deltar i filmen för att rädda sin position som partiets vice-ordförande.

Jag undrar om "Bästa Partiet" kommer att öppna TV-Reykjavik så folk kan följa med såpan dagligen som Big Brother?