Islands finansminister vill inte ta upp euro

Bjarni Benediktsson, Islands finansminister

Enligt News of Iceland vill inte Islands finansminister ta upp euro. Bjarni Benediktsson säger att det inte finns någon annan väg än att fortsätta med kronan.

"Om vi inte kan kontrollera vår egen valuta, hur i hela världen kan vi kontrollera en annan valuta?" undrar finansministern.

På frågan om Island skall gå med i EU sa Benediktsson: " De partier som vann avgörande valsegar i parlamentsvalet har inga planer på att gå med i EU. Vi har inte slutat med ansökningen. Det är ett beslut för Alltingi att ta."

Island fortsätter sin ekonomiska återhämtning – största glädjebeskedet sedan bankkraschen 2008.

Inte varje dag som isländska Morgunbladid publicerar
nyheter med rubrik tvärs över framsidan.
Rubrikens innehåll: Skall betalas i kronor.

I fredags publicerade Islands största dagstidning en nyhet med näst intill en krigsrubrik tvärs över hela framsidan:
Skall betalas ut i kronor

Högsta domstolen gav ett utslag i frågan om utbetalningarna från de gamla bankernas konkursboer till skuldägarna skulle göras i utländsk valuta eller isländska kronor. Efter domen behöver inte bankernas konkursförvaltare betala ut i utländsk valuta utan uppfyller lagen genom utbetalningar i isländska kronor. Denna dom lyfter en kvarnsten från bröstet på den sargade ekonomin eftersom valutarestriktionerna gör att Island annars varit tvunget att låna enorma valutabelopp för att betala ut konkursboets kvarlevor.

Det är en stor skillnad att kunna betala ut i isländska kronor jfr. med utländsk valuta som är begränsad och bunden till exportens intäkter. Det kommer att sätta enorm press på skuldägarna att uppnå en slutgiltig överenskommelse där de kan använda de isländska kronorna innan inflationen och valutarestriktionerna urholkar värdet på uppgörelsen. Konkursboens ägor i utlandet kan säljas och valuta tillföras till riksbanken som då kan betala av sina lån hos Internationella Valutafonden. Det betyder mindre räntebetalning för staten och mer utrymme för återhämtning. Samtidigt kommer utbetalning i isländska kronor till skuldägarna att tvinga skuldägarna att hitta maximal lösning och hitta vägar för att återhämta pengarna antingen genom investeringar på Island eller genom en gemensam uppgörelse med konkursboen och riksbanken och den isländska staten. Det kan innebära ett temporärt undantag från restriktionerna och uttag på pengar i annan valuta mot en skuldavskrivning som ger utrymme för den isländska regeringen att bl.a. korrigera tidigare valutaförluster hos hushållen. Många har gått från hus och hem eftersom villkoren för bostadslånen förändrades drastiskt vid bankkraschen 2008.

Att betalningen nu är domfäst i isländska kronor är en av de bästa nyheterna Islänningarna fått sedan bankkraschen 2008. Nu kommer healingprocessen på allvar att röra sig framåt.

Iceland road to recovery after bank crises

Iceland Prime Minister Mr. Sigmundur Gunnlaugsson speaks about Icelandic recovery

Iceland has no interest joining the EU

The President of Iceland Mr. Olafur Ragnar Grimsson in a interview with Blomberg

Island avbryter ansökningsprocessen till EU

Iceland walks out on EU membership talks

The foreign ministry said it had received an opinion from its 
constitutional advisors that the government was not bound by 
a 2009 parliamentary vote to launch the membership talks.

Iceland said yesterday (22 August) that a recent election which brought
eurosceptic parties to power had been interpreted by constitutional
advisors as a signal to stop EU accession talks.

"After receiving this opinion the foreign minister has decided to
consider dissolving the negotiation committee," the ministry said in a
statement, quoted by the AFP news agency.

On a recent visit to Brussels, the new Prime Minister of Iceland
Sigmundur Gunnlaugsson was told by European Commission President
José Manuel Barroso to decide “without further delay” whether it
wanted to continue accession negotiations or abandon plans to join the 
EU.

The committee's dissolution effectively signals the abandonment of
these negotiations. On 27 April, Iceland held elections, inflicting to the 
ruling pro-European Social Democrats the the biggest defeat any ruling 
national party has suffered since independence from Denmark in 1944.

Gunnlaugsson, 38, is Europe's youngest democratically elected head of
government. Since 2009, he has led the Progressives, a centre-right and
liberal party affiliated with Liberal International.

The Progressive Party draws most of its support from farmers and
fishermen. In coalition with the Independence Party (see background),
the Progressives oppose EU membership.

In May, the new government announced a halt to the country’s EU
accession talks until Icelanders vote in a referendum within the next four
years on whether they want membership negotiations to continue.

The decision of Iceland to stop the accession talks can be seen as bad
news in Brussels. Croatia's recent accession gave EU leaders the
opportunity to boast about the attractiveness of EU membership, despite
the economic and sovereign debt crises.

Iceland was put on a fast track to EU accession, as it had already taken
on board much of the EU legislation as member of the European Economic
Area (EEA). It formally applied for EU membership on 16 July 2009 and
started accession talks only one year later. The process has taken much
longer for any other applicant country.

But Iceland is a special case, as the country’s powerful fishing industry
is in deep conflict with the EU over fishing quotas. The Commission says 
it can accommodate Iceland’s “specificities”, but in fact the differences
between Reykjavik and Brussels are not only of technical but of political
nature. The EU considers that Iceland is overfishing and that the island 
nation should accept strict quotas. Iceland says it has more experience 
in fishing that the Union itself and that it could teach Brussels best 
practices.

Recently, Iceland backed the Faroe Islands in a fishing quotas conflict
with the EU and objected to the EU position in the strongest terms.

EurActiv.com

Island och "makrillkriget": Intervju med Sigurgeir Thorgeirsson

EU-kommissionen vidtar handelsåtgärder gentemot Färöarna

EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE

    Bryssel den 20 augusti 2013

EU-kommissionen vidtar handelsåtgärder gentemot Färöarna för att skydda sillbestånden

EU-kommissionen antar i dag ett åtgärdspaket för att komma till rätta med Färöarnas fortsatt ohållbara fiske efter sill. Bland annat införs ett förbud mot import av sill och makrill från atlantoskandiska bestånd som har fångats under överinseende av Färöarna samt fiskprodukter som innehåller eller är framställda av sådan fisk. Dessutom begränsas användningen av EU:s hamnar för fartyg som fiskar efter sill och makrill under överinseende av Färöarna, vilket innebär att vissa fartyg från Färöarna inte får lägga till i EU:s hamnar, utom i nödsituationer.

- Den här typen av åtgärder vidtar vi som en sista utväg, säger EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki. Färöarna hade kunnat stoppa sitt ohållbara fiske, men har inte gjort det.
Nu blir det tydligt för alla att EU kommer att använda sig av alla medel som står till buds till skydd för långsiktigt hållbara fiskebestånd.

Åtgärderna träder i kraft sju dagar efter det att de har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

Det atlantoskandiska sillbeståndet förvaltades fram till 2013 gemensamt av Norge, Ryssland, Island, Färöarna och EU utifrån en långsiktig förvaltningsplan och på förhand fastställda andelar av den totala tillåtna fångstmängden. Färöarna fattade dock 2013 ett ensidigt beslut om att bryta avtalet och fastställde en egen kvot på över tre gånger så mycket som sin tidigare avtalade andel.

Trots kommissionens stora ansträngningar för att komma fram till en framförhandlad lösning samt upprepade varningar om att åtgärder kan komma att vidtas vägrade Färöarna att stoppa sitt ohållbara fiske. När ingenting mer fanns att göra beslutade EUkommissionen att använda sig av sina befogenheter enligt handelsinstrumentet för att uppmuntra Färöarna att bidra till att bevara beståndet. Dessa åtgärder fick ett klart stöd av medlemsstaterna i kommittén för fiske och vattenbruk den 31 juli 2013.

En liknande tvist föreligger med Island och Färöarna om makrillbeståndet i Nordostatlanten, men kommissionen har ännu inte vidtagit några åtgärder. Kommissionen tar emellertid nu de inledande stegen för att tillämpa handelsinstrumentet även i detta fall.