Höjda skatter större fara än vulkanutbrott. 1-2% färre turister jämfört med förra året

Trots mängder av avbokningar och negativ media på grund av vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull blev bortfallet i turismnäringen mindre än befarat.  Tack vare en samordnat marknadskampanj blev turismen endast 1-2 % mindre än förra året. Resebranschen hade kalkylerat med upp till 20% bortfall. Några menar att all publicitet Island fått i världens medier på grund av utbrottet i längden stärker varumärket Island.

Detta framgår av en artikel i Morgunbladet i dag med rubriken "Större välsignelse än förbannelse". Erna Hauksdotter VD för resebranschens organisation säger att när vulkanutbrottet började haglade avbokningarna in och folk slutade boka resor till Island.  Då bestämde sig myndigheterna och företag i resebranschen att gemensamt lansera marknadskampanjen Inspired by Iceland. Nu ser det ut som att endast 1-2% färre turister besöker Island än förra året trots vulkanutbrottet.

"Nästa år ser hyfsat ut och vi kan inte se att vulkanutbrotten påverkat negativt - det är snarare åt andra hållet." Erna säger att faran för resebranschen kommer från ett annat håll d.v.s. regeringens skattehöjningar.
" Resebranschen på Island befinner sig i en väldigt tuff internationell konkurrens och alla dessa höjningar betyder stora bekymmer för oss."

År 2010 bättre än de flesta förväntade sig

Det sade Islands president i en intervju med BBC nyligen.

"För det första går ekonomin bättre. Turistperioden blev historiskt sett den bästa. Vissa delar av ekonomin går mycket bra. Även om vulkanutbrottet orsakade problem både här och i andra länder menar jag att det har lockat fram ett intresse som tidigare inte fanns. Naturligtvis har vi haft bättre år men år 2010 har i stort blivit bättre än vi förväntade oss för ett år sedan."

Presidentens riksvapen

Hr. Ólafur Ragnar Grímsson, Islands President

På frågan om hur vulkanutbrottet från Eyjafjallajökull påverkat Islänningarna och ekonomin svarade presidenten:

"Enligt vetenskapsmännen har vulkanen tystnat, men som du vet är Island i allra högsta grad ett levande land geologiskt sett. När sommaren gick kunde vi se grönt gräs växa upp ur askan och bönderna återhämtade sin kraft. Sedan gick livet som vanligt precis som det har gjort i århundraden i vår kamp mot naturkrafterna."

"Vulkanutbrottet skapade ett enormt intresse för och kunskap om den vackra, storslagna isländska naturen och detta år har blivit ett av resebranschens bästa från början."

"Vulkanutbrottet väckte en stor solidaritet inom landet och i vulkanregionen främst hos bönderna. De som bor där  - i enstaka fall har samma familj bott där i århundraden -  är mycket medvetna om att de bor inom ett farligt område där mycket kan hända; vulkanutbrott och jökel kalvning.  Socialt och till en viss del psykologiskt - är bönderna förberedda på sådana händelser och följaktligen kunde de med det isländska samhällets hjälp och räddningstjänsten gå till baks till traditionellt arbete efter några månader."

När intervjuaren frågar om Island lyckats med att överbrygga motsättningarna med Holländare och Britter angående Icesave-"skulden" svarade Islands president:

"Jag har inte sagt att vi har täckt över motsättningarna. Det är helt enkelt ett faktum att kraven som Britter och Holländare ställde på Island år 2009 har av de nuvarande myndigheterna i UK och Holland erkänts  som orimliga i grund och botten."

Reportern frågar: "Men ni är skyldiga pengar som återstår att betala?"

Presidenten: "Jag har aldrig erkänt meningen "En skuld som återstår att betala", eftersom här delar tre nationer ett ansvar. Vi skall komma ihåg att Brittiska och Holländska myndigheter betalade ut dessa pengar år 2008 i syfte att skydda banksystemet i deras egna länder utan att först fråga Islänningarna. Därför och även det som numera är erkänt av både experter och media som har undersökt saken, handlade saken helt enkelt inte om utestående skulder."

Till slut frågar reportern om presidenten kan nämna en positiv nyhet från Island som han möjligen har missat:

Presidenten: "Det finns självklart många positiva nyheter på Island som möjligen inte nått omvärldens öron. Inom många områden i det isländska samhället som fiskenäringen, energin, IT och industrin har  året varit mycket gott. Konsten, vårt kulturliv - har blomstrat. Vetenskapsmän har gjort nya uppfinningar. Island har klarat sig ganska bra inom många områden under året."

Intervjun avslutas med att president Ólafur Ragnar Grímsson uppmuntrar folk att besöka Island för att "uppleva människans natur och de krafter som skapar jorden och är så svårt att uppleva någon annan stans."

Islänningarna pessimistiska angående jobben och ekonomin

På förmiddagen publicerade Gallup resultatet av en undersökning om Islänningarnas förväntningar angående arbete och ekonomin i stort. Det visar sig att humöret sjunker ytterligare från tidigare mätningar.

Sammanlagt visade resultatet 48,3 jämfört med tidigare 53 poäng. När poängsiffran understiger 100 överstiger antal pessimistiska konsumenter de optimistiska.

Konsumenterna är mer pessimistiska inför framtiden, där tidigare 80 poäng har sjunkit till 72,3 nu.

Färre tänker köpa bil i dag. Det som lyfter humöret lite är att något fler planerar att resa eller köpa bostad. Bostadsmarknaden har varit bottenfrusen efter bankkraschen i oktober 2008 och många har förlorat både jobb och bostad.

84% av företagens ledningar anser att dagens situationen är dålig

I en undersökning gjord av Islands näringsliv, finansdepartementet och Riksbanken, anser övervägande majoritet av företagsledningarna hos Islands 400 största företag att situationen är dålig inom näringslivet.

Undersökningen gjordes i december 2010 och visar liknande resultat och tidigare mätningar från mitten av år 2008.

25% tror på bättre tider efter 6 månader, 30% att det blir sämre och 45% att situationen blir oförändrat. Stor skillnad finns mellan landsbygden och Reykjavik, endast 12,5% av företagsledningarna på landsbygden tror på bättre tid jämfört med 28% i Reykjavik.

60% av företagen räknar med att behålla dagens arbetskraft, 26% räknar med att behöva säga upp arbetskraft och endast 14% av företagen räknar med nyanställningar vilket är något sämre än tidigare.

Drygt 50% räknar med liknande efterfrågan, 30% att den kommer att minska och 17 % räknar med en ökning. Där är exportföretagen mer optimistiska än importörerna.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas mina läsare

Vintern håller Skandinavien i sitt grepp, det är kallt men obeskrivligt vackert tycker jag. Köldrekord sätts på Island och i Sverige.

Syftet med mitt bloggande är att förmedla information om Island till Sverige. Jag började med bloggen eftersom Expressen och Aftonbladet inte ville publicera rättelser på deras Icesave-artiklar.

Länge har svensk media helt okritiskt förmedlat UK och Hollands beskrivning av grunden till deras Icesave-krav på den isländska staten. Jag hoppas att jag kan delvis motarbeta denna skeva verklighetsbild.

Islands regering är hängd upp på sin EU-ansökan och förmår inte förmedla det isländska folkets ståndpunkt som resolut sa NEJ till att betala för privata bankers konkursskulder. Island följer EES-avtalet - speciellt artikel  94/19 EC om insättares garantifonder och gränsöverskridande bankverksamhet. Där finns inget ansvarstagande för staten att gå in när garantifondens pengar tar slut.  UK och Holland gör allt för att hindra att saken avgörs i en domstol men kräver betalning av en "skuld" som deras politiker är upphovsmän till enligt beslut som Island har ingenting med att göra.

Tack vare Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson har nationens röst hörts utomlands.

Fortsättning lär följa lika säkert som dagen nu går mot ljusare tider.

Jag önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Riksbanken på Island trixar med siffrorna

Enligt Morgunbladets affärstidning i dag har Islands Riksbank drastiskt ändrat grundläggande siffror om Islands skulder på ett år. 

För ett år sedan publicerade Riksbanken siffror där Icesave - krav inräknades och då var Islands utlandsskuld ca 1.450 miljarder ISK. Nyligen publicerade Riksbanken liknande siffror och plötsligt minskade skulden till 368 miljarder ISK. Det är endast 24,5% av Islands BNP. Verkligheten är dock en helt annan.

Dessa nya siffror medför fler frågor än svar på hur Riksbanken räknar. Exempelvis räknas företag som idag är i händerna på utländska kravägare som "ägor". På så sätt fixar banken fram en stor summa som sedan dras från skulderna. Vips sänks Islands statsskuld utomlands till bara 24,5% av BNP.

Tidningen har räknat att Islands "ägor" inte ens kan uppnå hälften av det Riksbanken räknar med.  Isländska staten har skulder som motsvarar ca 110% av landets BNP. Tidningen pekar på att export/import som på pappret visar ett överskott på 138 miljarder ISK under årets första tre kvartal förblir ett underskott på knappt 152 miljarder ISK när hela penningflödet tas med i räkningen. Då tas hänsyn till ränteavbetalningar och aktieutdelningar till intressenter utomlands. Således har Islands ekonomi faktiskt krymt 13,7 miljarder ISK under årets första tre kvartal och hela 145 miljarder ISK samma period förra året.

Tidningen menar att Islands verkliga statsskuld utomlands kan vara ca tre gånger större än Riksbanken uppger och ifrågasätter kraftigt Riksbankens sifferkonst. Tidningen har noggrant genomgått siffrorna och medger att Morgunbladets siffror är försiktigt räknade så den verkliga statsskulden kan vara mycket högre.

Räknas de fallna bankerna med som görs i en av räknemodellerna blir Islands utomlandsskuld när "ägor" avräknats ca 9.297 miljarder ISK. Det är 620% av Islands PNP och det högsta i Europa.

Islands regering i förtroendekris

Björn Bjarnason
f.d. justitieminister Självständighetspartiet

Björn Bjarnason tidigare justitieminister, Självständighetspartiet, har en egen hemsida där han kontinuerligt skriver artiklar, publicerar tal och debattartiklar och tom. håller en dagbok.

Jag har haft förmånen att få träffa Björn Bjarnason ett par gånger och kan bara styrka att han är en ödmjuk person, en mycket kunnig och kompetent politiker, en av Islands allra bästa. Hans analyser är alltid noggrant faktabaserade, detaljrika och jordnära.

Björn är son till tidigare statsminister Bjarni Benediktsson, ordförande i Självständighetspartiet.

Nyligen skrev Björn på sin hemsida om de senaste opinionsundersökningarna gjorda av marknadsinstitutet MMR angående folks uppfattning om politikerna och de politiska partierna på Island.
Enligt undersökningen har stödet för regeringspartierna rasat från 58% i april 2009 när parlamentsvalet hölls till dagens dryga 37%. Nästan hälften av väljarkåren i fjol har övergivet regeringen. Inte oväntat drar Björn den slutsatsen att Johanna Sigurdardottir och Steingrimur Sigfusson har totalt misslyckats förvalta det förtroende väljarna gav dem i valet.

I undersökningen ställdes frågor till deltagarna angående vilket parti hade deras förtroende att leda utvecklingen inom olika specificerade områden. I ca 85% af svaren nu har deltagarna störst förtroende för Självständighetspartiet.  I april mätningen hade deltagarna störst förtroende för regeringspartierna inom samtliga områden.

Socialdemokraterna får aldrig högst förtroende. Exempelvis litar 33,5% mest på Självständighetspartiet att leda förhandlingarna med EU men 28,9% litar mest på Socialdemokraterna vilket är enskilt högsta förtroendesiffran för S.

Tabellen ser ut enligt följande inom de områden Självständighetspartiet leder:


Förtroende i %
Återuppbyggnaden av näringslivet: 46,7% Självständighetspartiet, 17,5% Socialdemokraterna, 9,1% Centern, 7,3% VänsterGröna.

Ekonomin generellt: 41,4% Självständighetspartiet, 17,6% Socialdemokraterna, 11% Centern, 10,5% VänsterGröna.

Minskning av arbetslösheten: 43,3% Självständighetspartiet, 17,5% Socialdemokraterna, 10,7% VänsterGröna, 8,8% Centernr.

Utbildning: 35% Självständighetspartiet, 21,4% VänsterGröna, 17,4% Socialdemokraterna, 7,8% Centern.

Nyttjande av naturresurser: 29.5% Självständighetspartiet, 25,2% VänsterGröna, Socialdemokraterna 13,8%, 9,5% Centern.

Skatter: 46,9% Självständighetspartiet, 15,4% Socialdemokraterna, 10,8% VänsterGröna, 8% Centern.

Lag och ordning: 37,4% Självständighetspartiet, 18,6% Socialdemokraterna, 13,6% VänsterGröna, 7,6% Centern.

Invandring: 30,6% Självständighetspartiet, 20,3% Samfylking, 16,6% VänsterGröna, 8,9% Centern.

Icesave: 32,1% Självständighetspartiet, 17,1% Socialdemokraterna, 15,2% Centern, 12,4% VänsterGröna.

Medlemsförahandlingar med EU: 33,5% Självständighetspartiet, 28,9% Socialdemokraterna, 9,7% VänsterGröna, 9,5% Centern.

Om det vore val i dag skulle rösterna fördelas enligt följande: 

Självständighetspartiet 40,4%  - skulle få 26 ledamöter på Alltingi mot dagens16. (30,8% april 2009, 36,4% februari 2010).

Socialdemokraterna 20,9% - skulle få 13 ledamöter på Alltingi mot dagens 20. (31,9% april 2009, 23,1% februari 2010).

VänsterGröna 16,4% - skulle få 10 ledamöter på Alltingi mot dagens15. (27,7% april 2009, 26,5% februari 2010).

Centern 14,7% - skulle få 9 ledamöter på Alltingi mot dagens 9. (9,6% april 2009, 14% februari 2010).

Rörelsen 7,6% - skulle få 5 ledamöter på Alltingi mot dagens 3. (första mätningen gjord nu).

Enligt undersökningen får Självständighetspartiet och Centern tillsammans 55,1% av rösterna - dvs. en egen majoritet på Alltingi med 35 ledamöter jämfört med dagens 25 ledamöter. Regeringspartierna går kraftigt bakåt, endast drygt 37% av rösterna och 23 ledamöter mot dagens 35.

Björn Bjarnason skriver att statsminister Johanna Sigurdardottir trots förtroendekrisen inte kommer att lämna sin post förr än Socialdemokraterna vågar röra hennes ställning som partiordförande. Hon ställer inte upp till kommande parlamentsval.