Förhör hela dagen över personer involverade i Glitnir bank och Johannes Asgeir Johannessons skalbolagsaffärer

Islands speciella åklagare, Olafur Thor Hauksson, som utreder Islands omfattande skalbolagsaffärer under ledning av Jon Asgeir Johannesson och dennes tvivelaktiga dominans och insiderbrott hos bl. a. Glitnir bank, har under hela dagen hållit förhör över inblandade personer. Samtals omfattade Glitnir bank härvan affärer på drygt 250 miljarder ISK eller motsvarande Islands halva BNP som Jon Asgeir lyckades dra ur banken före kraschen.

Glitnir Banks tidigare VD, Larus Welding, anlände på Island tidigt under morgonen och har förhörts hela dagen. Förhören har gällt luftaffärer där man med hjälp av målvakter i olika bolag lyckats dels höja det egna aktievärdet på pappret, dels köpa och låna ut till varandras bolag i olika omgångar allt för att kunna iscensätta falska lån och aktieköp med bankens pengar.

I operation Tornado bytte Jon Asgeir ut bankens ledning och tillsatte målvakter i bankens styrelse som övertog banken och kunde ge lån mot bluffvärden och luftförsäkringar.

Glitnir konkursförvaltare har stämt Jon Asgeri Johannesson i New York och London och snaran dras åt detta "finanssnille" som visat sig vara Islands största bankrånare genom tiderna.

Så fort rättvisan hinner ta ställning och skurkarna får sin dom kan man börja återställa ordningen på Island. Då kommer andra huvuden att rulla, möjligen nuvarande statsminister vars parti har troget jobbat för Jon Asgeir på Island under många år.

Socialdemokraterna har ivrigt framhållit sin oskyldighet mot finansskurkarna men fortsätter köra ohyvlat när skurkarna går fria. Under den goda tiden öste Jon Asgeir pengar över socialdemokratin som måste göra upp med sitt förflutna när Jon Asgeir får sin dom.

Då kan Islands stora viking - förra statsministern David Oddsson – få en rättfärdig upprättelse.

Förra statsministern Geir Haarde har ännu inte fått någon försvarare tilldelat

Altingi röstade med mycket knapp majoritet i september att över 100 år gammal lag som aldrig tidigare använts angående Landsdomstol skulle användas när Altingi beslutade politiskt att Islands förra statsminister Geir Haarde skulle åtalas för tjänstefel som förorsakat bankkraschen.

Då visade det sig att beslutet kan vara olagligt eftersom Altingi hade avslutat en session och påbörjat en ny när beslutet fattades. I lagen om Altingis arbetssäts säger att oavslutade fall avskrivs när sessionen avslutas.

Bortsett från detta bestämde den knappa majoriteten av sossar och socialister på Altingi att rösta genom åtalet mot Självständighets partiets tidigare ordförande och statsminister.

Enligt lagen om Landsdomstolen skall den som åtalas få en tilldelat juridisk försvarare från Högsta domstolen fortast möjligt efter beslut om åtal och då skall hänsyn tas till den åtalades önskan om person.

Geir Haarde har nyligen skrivit ett brev till Landsdomstolens president, Ingibjörg Benediktsdottir, där han framställer synpunkter på "den otillbörliga fördröjning på att få en försvarare tilldelat" och kräver att han utan vidare dröjsmål får en försvarare tilldelat enligt lagen.

14 parlamentsledamöter lägger fram ett förslag om att Island stämmer UK för användning av terroristlagar mot Island

14 parlamentsledamöter från oppositionspartierna Självständighetspartiet, Centern och Rörelsen har lagt fram en propp på Altingi om att Island stämmer UK för en internationell domstol för missbruk på terrorlagen.

UK använde terroristlagar för att frysa isländska företags tillgångar i UK efter bankkraschen 2008. Konsekvenserna för Island blev att näringslivet i princip togs i gisslan. Alla internationella affärer lamslogs. Ingen ville göra affärer med samma klass människor som Bin Ladin och talibanerna.

Enligt förslaget skal Altingi uppdra åt statsministern att å statens vägar förbereda åtal mot den brittiska staten inför en internationell domstol.

Åtalet grundar sig i första hand på att UK:s användning av terrorlagen saknar grund och dessutom är  olaglig. UK har genom användningen av terrorlagen för att frysa isländska bolags tillgångar i UK skadat Islands renommé och vållat ekonomisk skada för hela nationen.

För det andra ställer Island krav på skadestånd för den skada som brittiska myndigheters beslut orsakat den isländska staten och isländska företag.

I mars förra året överlämnade Indefence namninsamling med 83 tusen namn i protest mot UK:s tillämpning på terrorlagar mot en demokratisk, fredsbevarande vän. Listorna överlämnades formellt till en delegation hos det brittiska parlamentet.

Lägg följande namn på minnet. Detta är Islands hjältar i motsats till den sittande regeringen. Regeringen försöker ännu en gång - trots nationens motstånd - baxa UK och Hollands Icesave-krav på Islands skattebetalare.

Gunnar Bragi Sveinsson, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Birkir Jón Jónsson, Eygló Harðardóttir, Siv Friðleifsdóttir, Vigdís Hauksdóttir, Sigurður Ingi Jóhannsson, Höskuldur Þórhallsson, Þór Saari, Margrét Tryggvadóttir, Birgitta Jónsdóttir, Pétur H. Blöndal, Sigurður Kári Kristjánsson, Guðlaugur Þór Þórðarson.

Endast 29% av Islänningarna är för EU-medlemskap

I Eurobarometers senaste opinionsundersökning på Island framgår att endast 29% av Islänningarna är för landets medlemskap hos EU men hela 58% är mot att Island blir en medlem av EU. 13% uppger att de inte vet vilken sida de ska välja. 

Inom EU är siffrorna 53% för och 35% mot och 12% är osäkra.

Endast 19% av Islänningarna menar att medlemskap skulle vara till det bättre och hela 45% menar att det skulle betyda sämre tider. 32% menar att det inte skulle spela någon roll.

Inom EU menar 49% att medlemskap är till det bättre, 18 % att det är sämre och 29% att det inte spelar någon roll.

Hela 53% av Islänningarna tror att krisen har nått botten (motsvarande siffra inom EU är 37%) och 44% av Islänningarna tror att det värsta är kvar (motsvarande siffra inom EU är 55%).

   

Nya bevis för att Axel Wallden talade osanning på frukostmötet om EU:s utvidgning: Island måste betala Icesave-räkningen för att kunna få lån hos Europeiska Investmentbanken

I Morgunbladet i dag är det upplyst att i en rapport från EU-rådet ställs kravet att Island först betalar UK och Holland för Icesave-räkningen för att kunna kvalificera till lån från Europeiska Investeringsbanken EIB.

Trots deklarationer om motsatsen framgår detta i ett brev från Pat the Cope Gallagher, ordförande i Islands och Europaparlamentets parlamentsgrupp, som han har skrivit till Ivailo Kalfin, vice ordförande i EU:s finanskommitté. Brevet är daterat den 9 november och där står bl.a.:

"Jag skriver dig angående din rapport om EIB:s utlåning. Jag förstår att Rådet har lagt till i sin text där det refereras speciellt till Islands plikt att uppfylla EES-avtalet. Det verkar som Island är det enda landet som söker medlemskap där krav ställs på extra villkor för att kunna få lån från EIB."

Senare i brevet säger Gallagher att det är

"djupt bekymmersamt att Rådet kopplar på detta sätt Islands medlemsansökan till Icesave."

I slutet på brevet säger Gallagher:

"Jag är starkt övertygad om att denna klausul bör försvinna ur texten i rapportens slutversion. Jag hoppas att du seriöst iakttar mitt råd i dina diskussioner med Rådet."

Det är som jag sagt förut: Kravet på att Island betalar UK och Hollands Icesave-fakturan försvinner inte genom att man låter EFTA Surveillance Authority överta kravet för inkasso. Att det står i dag ESA på kravet (istället för UK och Holland) och man refererar till Islands "plikter att uppfylla EES-avtalet" = att betala ESA:s Icesave krav visar tydligt att EU ställer kravet på att Island betalar Icesave för att kunna komma ifråga som EU-medlem.

Island har uppfyllt alla krav enligt EES-avtalet. Istället kan det vara så att UK och Holland har brustit genom att stjäla deras skattebetalares pengar för att stödja ett privat konkursbo. Inte att undra att UK och Holland inte vill att saken går till domstol.

70 poliser säkrade bevismaterial hos Jon Asgeir Johannesson, Palmi Haraldsson och Larus Welding i dag

Tidigt i morse undersökte 70 poliser kontor och lägenheter som Jon Asgeir Johannesson, Palmi Haraldsson och Palmi Welding har och har haft på Island. Syftet var att säkra bevis i det som skrivs som en av Islands mest omfattande finansiella lånebubbla angående herrarnas lån hos Glitnir bank.

Islands speciella åklagare har förhört människor under hela dagen men ingen har satts i arrest. Husrannsakan har pågått under hela dagen. Åklagaren undersöker bedrägerier och lagbrott som avser allt från bokföringsbrott till maktmissbruk och trolöshet mot huvudman.

Många av dem som har ekonomiska krav i Glitnirs och de andra bankernas konkursbon kommer att försöka utlösa bankdirektörernas ansvarsförsäkringar på grund av ansvarslös ledning hos bankerna.

I de transaktioner dagens husrannsakan avsåg, handlar det om jättesummor pengar som flyttades från bankerna till direktörernas privata bolag och nu är borta.

Åklagaren sa i tv under kvällen, att han försöker spåra vart pengarna tagit vägen.

Regeringen måste svara ESA senast den 7 december

Den isländska regeringen har fått längre tid på sig att svara ESA:s brev med krav på betalning för Icesave. Svar skulle ha inkommit redan i höstas men nu har man fått tid tills den 7 december.

Det ryktas att både UK och Holland ligger tungt på att Islands representanter ännu en gång skriver under räkningen som denna gång visas upp med lägre ränta än tidigare. En annan viktig skillnad är att UK och Holland kräver fler underskrifter än regeringens och Altingis majoritet. Nu vill man även att oppositionen skriver på efter erfarenheten med presidentens vägran att ratificera lagen och folkets rungande nej i folkomröstningen om Icesave.

Den isländska regeringen lobbar intensivt på Island för att få gehör för att ännu en gång försöka baxa ansvaret för Landsbankis konkursbo över på skattebetalarna. Skattebetalarna har dock i omröstningen tydligt sagt att de inte är villiga att ta på sig andras skulder. Men vad betyder folkviljan hos socialdemokrater och kommunister?

Enligt Morgunbladet menar oppositionens ledare att många andra frågor är viktigare att lösa för Islänningarna nu som exempelvis fler jobb och hemmens skuldsanering. Att folk köar för mat är en ohållbar situation. UK och Hollands krav motsvarar en summa på en halv miljon svenska kronor på varje familj på Island.

Skulle du vilja ta på dig att betala andras krav på ett privat konkursbo för den summan?

Islänningarna har sagt nej.

Vad skulle du göra?