Protesterna gav resultat

Den kraftiga reaktionen mot finansmyndighetens rekommendationer angående räntenivån på de olagliga lånen på Island gav resultat. I stället för att följa Riksbankens och finansinspektionens rekommendationer om högre ränta än fanns på de ursprungliga låneavtalen har bankerna bestämt att lånevillkoren gäller tills vidare (utom kopplingen till utländsk valuta som Högsta domstolen fann olaglig).

Detta betyder tills vidare att den låga räntan gäller. En av Altingis utredare och ombudsman skrev ett vasst brev till Riksbanken och finansinspektionen med frågan om vilken juridisk grund de grundade sina rekommendationer på. Ombudsmannen ställer sig således på låntagarnas sida i tvisten som vill få se ett korrekt juridiskt utfall innan man betalar en högre ränta. Hans brev kan ha bidragit till den ändrade attityden. Just nu påskyndas fall inför domstolarna som prövar räntenivån, vars domar kommer att ge vägledande utslag.

Protester vid Islands Riksbank

I går samlades 500 personer utanför Riksbanken i Reykjavik för att protestera hur Riksbanken och Finansinspektionen förordat banker och finansbolag att ta högre ränta på de lån som Högsta Domstolen på Island dömt olagliga.

Efter domen i Högsta domstolen står det klart att bankerna och finansbolagen på Island genom olaglig koppling på lån till utländsk valuta har satt både individer och småföretag i konkurs genom orimliga och olagliga betalningsvillkor.

Enligt låneavtalen var räntan låg när lånet var bundet till utländsk valutakurs. Om lånet utbetalats i isländska kronor för användning exempelvis för bilköp eller bostadsköp på Island är kopplingen till den utländska valutan olaglig. Många har därför fått betala för en olaglig höjning av lånen när isländska kronan devalverat.

Nu har Finansinspektionen och Riksbanken gått ut med rekommendationer till banker och finansbolag att inte följa räntenivån i de olagliga låneavtalen utan ta ut en högre ränta. Detta trots att inför Högsta domstolen väntar fall som kan avgöra vilken ränta får tas ut på lånen.

Detta har lett till en stor reaktion hos de som drabbats, främst vanliga husägare och småföretagare. Organisationer som Hemmens intresseorganisation och låntagarnas organisation har haft offentliga möten och uppmanar alla att betala den lägre räntan alternativt vägra betala någonting tills en juridisk korrekt bedömning har gjorts som vägleder tillämpningen av räntan.

Regeringen som skryter med att vara den första "renodlade vänsterregering på Island enligt nordisk välfärdsmodell" (läs sossar och vänstergröna enligt svensk oppositionsmodell) har lovat för mer än ett år sedan att den skulle "slå upp en försvarsmur runt låntagarna". Kattdrottningens regering brukar göra precis tvärtom den lovar. De har varit upptagna vid att tvinga en olaglig Icesave räkning på folket, skära ned välfärden för pensionärer och sjuka, höja skatter på sjömän och andra arbetare och stoppa livsviktiga ekonomiska investeringar. Allt detta i syfte att tjäna strategin att tvinga Island in i EU i opposition mot ca tre fjärdedelar av befolkningen. Snacka om demokrati. Tvijj!

Folk är så klart besvikna på denna "arbetar" regering som hela tiden far med osanning och tar ställning mot folket och inte ger rättvisan en möjlighet. Jag håller med och jag tycker att det är ett gott prov på engagemang att folk försöker påverka sin egen situation.

Bankerna på Island har tidigare visat att de inte bryr sig om lagen, varför skall då vanliga människor få stå för konsekvenserna av deras olagliga agerande? Islänningarnas nästintill enhälliga nej till Icesave handlar just om att folket inte skall tvingas stå för bankernas dumma affärer. Det är på tiden att bankernas ansvarslösa utlåning på virtuella pengar stoppas. Det var aldrig meningen att bankerna skulle styra nationerna, företagen eller folken genom skuldsättning, men så ser verkligheten ut i dag.

Heja Island! Stoppa bankernas hutlösa profitkrav och bonusar till sina direktörer!

Jon Asgeir Johannesson har stoppat undan miljarder kronor

Michael Miller hos advokatbyrån Steptoe and Johnson LLP i New York påstår att Jon Asgeir Johannesson överfört 10 miljoner dollar från sitt privata konto hos Royal Bank of Canada för att betala upp bostadslånen på sina två lyxlägenheter på Manhattan i mitten av maj.

Michael Miller arbetar på uppdrag av f.d. Glitnir Bank som för ett privat åtal mot Jon Asgeir Johannesson inför New York Supreme Court för att få tillbaks ca 2 miljarder dollar som Jon Asgeir Johannesson svindlat av bankens kunder främst i USA.

Jon Asgeir Johannesson har i artiklar i isländsk press försökt snyfta till sig sympati genom att påstå att han är ruinerad samtidigt som han menar att han är ett "offer" för en politisk hatkampanj främst från Islands förra statsminister David Oddsson.

Att hosta upp 10 miljoner dollar var inget problem. Det är uppenbart att Jon Asgeir har stoppat ofantliga stora summor pengar undan på diverse bankkonton runt om i världen, pengar som han skingrat genom tömning på konton i friska bolag som utnyttjats i Islands enskilt största skalbolagshärva genom tiden.

Det är inte det lättaste för åklagarna - vare sig i London, New York eller Reykjavik att försöka spåra pengarna genom otaliga transaktioner av upp till 600 bolag världen över som Jon Asgeir Johannesson ägde helt eller delar av.

Jon Asgeirs Johannesson har fått domstolsutslag på kvarstad av sina ägor, problemet är för myndigheterna att hitta ägorna. Jon Asgeir Johannesson har inlett ett försvar i syfte att upphäva kvarstaden. Under tiden växer berget av bevis om hur han lyckades sätta Islands ekonomi i spillror.

Jon Asgeir Johannesson bankrånare

I Dagens Näringslivs helgtidning i Norge finns en omfattande artikel om Jon Asgeir Johannesson & Co som tidningen rubricerar som bankrånare.

Tidningen beskriver hur Jon Asgeir reste sitt finansimperium i samarbete med släkt och kollegor som Johannes Jonsson (Jons far), Palmi Hannesson och Hannes Smarason. Tidningen refererar till Altingis rapport och Glitnir banks stämning mot Jon Asgeir, Palmi, Larus Welding m.fl.

Tidningen beskriver det vilda, kostsamma livet med dyra fester långt efter att bankerna gick omkull. Lek med försäljning av företag fram och tillbaks som exempelvis flygbolaget Sterling och Baugur köp och sälj av brittiska livsmedelskedjor nämns som exempel på affärer med lånade pengar.

Brittiska affärsmän beskrev "den isländska metoden" :

"Om du har en katt och jag en hund då prissätter vi djuren till en miljard dollar vardera. Du köper min hund och jag din katt och plötsligt har vi förvandlats till finansiärer med en miljard dollar i eget kapital."

Bankrånare är det rätta ordet över dessa män som av många på Island beundrades ett tag som framgångsrika uttågande vikingar. Med facit i hand var detta ett rövargäng som attackerade Island från insidan och förstörde landets ekonomi.

Kattdrottningens tid snart ute.

Några politiska partier som Självständighetspartiet och Vänster-gröna har nyligen hållit sina årsmöten och förbättrat på sina politiska program.

Två frågor verkar dominera det politiska landslaget på Island nu: EU och hushållens problem med skulderna efter bankkraschen.

Islands största parti - Självständighetspartiet - har på ett mycket tydligt sätt krävt att Island drar tillbaks sin EU-ansökan och väljer att stå utanför tills vidare. På Altingi ligger ett förslag om tillbakadragande som kommer till omröstning när Altingi samlas på nytt efter semestern.

Vänster Gröna har på samma sätt diskuterat frågan. Många av deras väljare känner sig mycket besvikna på att partiet inte tydligare sagt ifrån angående EU eftersom partiet har på sin agenda att Island ska inte vara med i EU. Ministerposterna i regeringen har överskuggat partiprogrammet i frågan.

EU-anhängare oavsett politiskt färg infinner sig i en trängd situation. Upp till 70% av Islänningarna vill att landet drar tillbaks sin medlemsansökan enligt senaste opinionsundersökningarna. Krisen inom EU som lätt kan utvecklas från en eurokris till en hållbar konstitutionell kris skrämmer Islänningarna. Utrikesminister Össur Skarphedinssons halleluja tal om en "stabil" valuta försvinner i vinden och inte många lyssnar längre på de orden.

Islänningarna är ett arbetande folk och har så varit från tidens begynnelse. De vill jobba sig ut ur krisen och då är det viktigt att hushållen får möjligheter att sanera skulder - som till stora delar numera visat sig varit på olaglig grund där hushållen har rätt till återbetalning. Därför är vardagen viktigare än EU:s problem med kris, hög arbetslöshet, sjunkande euro, byråkrati och länder som Spanien och Portugal som snart ser ut att hamna på samma ställe och Island var hösten 2008. Inte många Islänningar tror att Island får större chans att påverka egen utveckling som medlem av EU, snarare blir det bättre utanför. Då behåller man i alla fall sitt självbestämmande i för Island avgörande livsviktiga frågor som fiske och energi. Möjligheten till eventuella framtida oljefynd på Isländsk havsbotten finns med på radarn.

Självständighet är viktigt för Islänningarna, landets historia är sagan om det fåtaliga, fattiga folket som bröt sig från utländsk makt och tog kontrollen över sina egna liv.

En av EFTAs representanter har nyligen besökt ön och där visat ett prov på en sådan kunskapsbrist i EU:s regelverk att det väckt en förundran på Island. EU:s ledare har i samband med UK och Hollands Icesave-krav på Island agerat som om EU:s eget regelverk inte spelar någon roll. Mot Island framträder EU som beskyddare av missbruk av internationella terroristlagar och laglösa ekonomiska krav från EU:s medlemsländer på små länder utanför EU.

Det är en demonstration av en arrogans som tidigare har förknippats med kolonimakter där argumenten står och faller med vem som har störst muskler, ekonomiskt och militärt. Inte undra att en sådan profil inte är den rätta för att vinna Islänningarnas förtroende.

En het politisk höst förväntas på Island. Jag hoppas att kattdrottningens dagar är till ända.

Politiskt spel om Island

Flera ledande tidningar som Financial Times och EU Observer publicerar artiklar där det påstås att EU kommer att kräva att Island godtar UK och Hollands Icesave-fakturor före ett eventuellt EU-medlemsskap. Detta förnekas av såväl Islands finansminister Steingrimur Sigfusson och Islands huvudförhandlare Stefan Johannesson. De påstår att Icesave och Islands EU-medlemsansökan är två olika saker.

Vi är vana vid att höra det omvända - i alla fall från finansministern. Hela tiden har han framfört UK och Hollands hotelser om en bråd ekonomisk isolering för Island och veto mot medlemsskap i EU om inte Island går med på ländernas Icesave-krav. Kanske har folkomröstningen ändrat hans sätt att uttrycka sig. Han säger i Morgunbladet att han inte är för Islands EU-ansökan vilket pekar mot en stor spricka inom den Isländska regeringen.

Enligt journalisten Leigh Philips hos EU Observer (Leigh Philips artikel hittar du här) har han fått det bekräftat av Holländska diplomater att de lyckats övertala resterande EU-länder att Icesave inte är en bilateral sak utan en fråga för hela EU. Refereras till ESAs brev till Island i maj angående en anklagelse om att Island brutit mot EES avtalet genom att inte kompensera Icesave-insättare i UK och Holland.

I en kommuniké från ministerrådet - till största delen skriven av holländare enligt Philips - står det att medlemsförhandlingar skall inledas med Island " ...med hänvisning till existerande åtaganden sådana som har identifierats av EFTA Surveillance Authority (ESA) under EES-avtalet och andra svaga områden inkluderat finansiella tjänster."

Klart är - om man ska tro att EU verkligen menar som är Philips uppfattning, att hela EU ställer sig bakom UK och Hollands krav, då betyder det helt enkelt att Island inte kan bli en EU-medlem förr än Island gått med på UK och Hollands Icesave-krav.

I så fall är ESA bara ett verktyg för att demonstrera den politiska makten bortsett från den juridiska verkligheten. Jag har tidigare skrivit om Islands "internationella åtaganden" enligt EES-avtalet som Island har uppfyllt för länge sedan och inte på något sätt förbinder Isländska staten för att ta på sig kraven enligt UK och Hollands framställning i Icesave-frågan.

Problemet för Islänningarna har varit och är - att EU inte velat ge en juridisk prövning av sitt eget regelverk, – kanske på grund av kännedom om dess brister. EU:s ledare har tittat bort när UK genom missbruk av internationell lag mot terrorism attackerat Isländskt näringsliv och vållat en stor ekonomisk skada för landet.

Jag har hela tiden kritiserat EU:s ledare för att inte ta upp Icesave inom EU för att belysa bristerna i EU:s regelverk. Det är orimligt att Island - ett land på 320 tus invånare skall ensamt axla hela EU:s ansvar för gränsöverskridande bankverksamhet. Det är naturligtvis en sådan prövning som skall ges en möjlighet för att rättvisan får komma till tals.

I och med att EU nu skall inleda medlemsförhandlingar med Island och öppna ett EU-kontor i Reykjavik till hösten så kommer denna fråga att bli en utslagsfråga för hela processen. EU kommer att tvingas bevisa vad man menar med "Islands internationella åtaganden" och vilka dessa är enligt EU:s uppfattning. Då måste man enligt mitt sett att se, hänvisa till EU:s eget regelverk och hur Island förhåller sig till det.

Annars blir det bara ett politiskt spel där EU kanske i syfte att påverka den svaga EU-opinionen på Island kommer med ett Icesave utspel, exempelvis "EU åtar sig att lösa Icesave frågan med UK och Holland om Island röstar ja till att bli en EU-medlem."

Risken är att ett sådant utspel skulle bara ytterligare undergräva EU:s image på Island.

Men EU har väl nog med egna problem? Spanien kommer att kräva mycket mer euro av medlemsländerna än Grekland hitintills fått som inte räcker långa vägar för att lösa problemen i Grekland. Risken är att hela EU-klimatet kommer att bli så otrevligt att de politiska ledarna "inte hinner med" lilla Island.

Då fortsätter spelet där den största har det sista ordet.

Lagar? Vad är det för något?

Indexreglerade isländska lån får ej kopplas till utländsk växelkurs

Enligt docent Eyvindur Gunnarsson vid Islands Universitet är Högsta domstolens dom angående bindning av lån i isländska kronor till utländsk valuta principiell och avgörande. Han menar att exempelvis husägare med liknande lån behöver inte stämma eftersom domen är helt vägledande.

"Domen är tydlig och omfattar alla typer av lån, billån, huslån och alla andra lån. Högsta domstolen har fastställt principen," säger Eyvindur Gunnarsson i en intervju i Morgunbladet.

Tidigare hade Eyvindur kritiserat bindning av lån till utländsk valuta och hänvisat till gällande lagar. Det samma gjorde Högsta domstolen i sin dom med referens till lagar från 2001. Eyvindur Gunnarsson arbetade i den speciella kommitté som tog fram grunden till lagändringen. Om man får lån utbetalt i isländska kronor är det förbjudet att knyta just det lånet till utländsk valuta. Då är lånet - i alla fall för de som lånar till hus och hem - indexreglerat på Island. Om man väljer att ta lån i utländsk valuta får lånet inte indexregleras efter den isländska kronan.

Det är således helt klart att alla lån som utbetalades i isländska kronor får inte kopplas till utländsk växelkurs.

Tidigare näringslivsminister Valgerdur Sverrisdottir säger att det är helt otroligt att finansbolagen kunnat hålla på under så lång tid med olaglig utlåning. Enligt henne, var det klart för näringslivsdepartementet att kopplingen mellan den isländska kronan till utländsk växelkurs i låneavtal var olaglig. "Jag har svårt att se annat än att det har varit Finansinspektionens uppgift att kontrollera den saken."

Finansbolagen håller på att räkna ut konsekvensen av domen. Några av dem visar öppet motstånd och tror att domen inte gäller för deras långivning.

Gräsrotsorganisationerna är mycket glada och säger att detta kommer att rätta till ett missförhållande som drabbat väldigt många Islänningar.

Jag känner en familj som lånade 1,6 milj ISK till en bil för fyra år sedan. I dag - trots amortering varje månad - är lånet över 3 milj ISK. Det finns många liknande exempel.