fredag 22 augusti 2014

Farfar behövs i Riksdagen - kryssa Benkt Kullgard!


Moderaten Benkt Kullgard, Sollentuna, kandiderar till Riksdagen för första gången. På hans hemsida finns information om hans tidigare yrkesliv och uppdrag inom politiken. "Min politiska bana började i samband med att jag vid 55 års ålder pensionerades som yrkesofficer" skriver Benkt på sin hemsida. Kullgard är ordförande i Kommunstyrelsens miljöutskott, ordinarie ledamot i Kommunstyrelsen samt ledamot i styrelsen för SÖRAB. Han har innehaft en rad olika kommunala förtroendeuppdrag för Moderaterna och betraktas av många som en av Sollentunamoderaternas stora profiler. 

Benkt Kullgard är född 1943 i Jönköping och träffade sin fru när han var yrkesverksam som officer i Sundsvall. Tillsammans har de två söner och fyra barnbarn. Benkt Kullgard går till val på att utföra moderat politik med speciell inriktning på seniorer som utgör 25% av väljarkåren. Så här skriver Benkt på hemsidan: 

 Vi läser tidningar, vi lyssnar på radio, vi ser på TV
 Vi följer samhällsdebatten.
 Vi utför vår samhällsbärartjänst, vi njuter av tillvaron
   OCH vi går och röstar.
För oss är hälsan och därmed sjukvården i vid bemärkelse den
absolut viktigaste frågan. Vi vill givetvis också vara
representerade i riksdagen – därför kandiderar jag nu för första
gången till riksdagen."

Med två av barnbarnen på bild söker Benkt röster under parollen: Farfar behövs i Riksdagen.

Jag hoppas att Benkt erhåller tillräckligt många kryss för att klättra upp på Moderaternas riksdagslista så han kommer in på en valbar plats. Både Riksdagen och Sverige mår bättre när människor som Benkt Kullgard ställer upp till förfogande med sina långa erfarenheter från verkligheten och alla kunskaper han samlat på sig genom åren.

Jag önskar Benkt Kullgard all lycka och uppmuntrar alla att kryssa X Benkt Kullgard på valsedeln den 14 september.

lördag 22 februari 2014

Island återkallar sin EU-ansökan

Den historiska rubriken i dagens Morgunbladet 22 feb 2014
Islands utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har lagt fram en proposition på Alltingi att Island återkallar sin tidigare EU-ansökan. Vidare att ingen ny EU-ansökan kommer göras utan att nationen får först i en folkomröstning ta ställning till om man vill att Island skall bli medlem av EU eller inte. Båda regeringspartierna Framstegspartiet (Centern) och Självständighetspartiet gick till val på att det tjänar Islands intressen bäst att stå utanför EU. Island är i dag medlem i EES och har redan applicerat mycket av EUs regelverk genom EES-avtalet. Islands universitets ekonomiska avdelning har kommit med en rapport om läget i förhandlingarna och gjort jämförelser på Isländsk lagstiftning mot EUs regelverk. Denna rapport diskuteras flitigt i dagarna på Island.

Alla opinionsmätningar på Island visar på överväldigande majoritet för att inte ansluta landet till EU och socialdemokraterna som drivit EU frågan hårdast led massiv valförlust i senaste val när över hälften av deras tidigare väljarkår röstade på andra partier i stället.  Det är främst överlämning av makten på haven till Brussel som inte går ihop med Islands intressen. Vid ett EU-medlemskap förs kontrollen över havet och fiskefrågorna till Bryssel och EUs undermåliga prestationer inom fiskepolitiken väcker ingen glädje på Island. Stormaktsfasoner som handelsblockad på grannen Färöarna och hot om sanktioner mot Island ökar inte EUs trovärdighet i Islänningarnas ögon.

Bakgrunden till detta historiska beslut som Alltingi väntas fatta de kommande veckorna är att Socialdemokraterna på Island körde med massiva lögner om EUs regelverk och försökte framställa medlemskapet såsom att Island skulle kunna förhandla sig fram till  nästan vad som helst. Både EU:s ämbetsmän och pålästa Islänningar visade på motsatsen genom att helt enkelt referera till EU:s regler för medlemsländerna där varje land avsäger sig vissa delar av självbestämmande till förmån för Bryssel som får exklusiva befogenheter inom havsområdet, utrikesavtal, finans o.s.v. De isländska socialdemokraterna var både klantiga, osmarta och rent av dumma i sitt sätt att förmedla bilden av EU och får nog mest skylla sig själva för att ha förlorat efter att ha försökt fördunkla enkla EU-fakta för Islänningarna.

Det som även förknippades med EU-frågan var att socialdemokraterna uppbackade av EU och speciellt UK och Nederländerna försökte genom den förra regeringen på Island att föra över de kraschade bankernas jätteskulder till den isländska staten vilket i sin tur hade gjort Island bankrutt och förvandlat kommande generationer till skuldslavar. På grund av Islands demokratiska konstitution fördes frågan med presidentens hjälp till nationen för avgörande i två folkomröstningar. Kända som Icesave omröstningarna förlorade den sittande socialdemokratiska/vänster-gröna regeringen båda gångerna.

Eurokrisen framförallt i syd Europa, den växande arbetslösheten, differentierade räntor och svåra ekonomiska förhållanden i många medlemsländer trots löften om det motsatta har inte precis ökat benägenheten att ansluta sig till den Europeiska Unionen på Island. Öppna deklarationer om målet med Europas Förenta Stater där kommissionen ska ses som en regering, Europaparlamentet och ministerrådet som första och andra kammaren är även ett inslag som inte var klart från början. Då länder nu som Storbritannien förbereder en folkomröstning som kan leda till att UK lämnar EU är Unionens framtid osäker.

Detta blir första gången som ett ansökningsland avslutar processen genom att dra tillbaks sin ansökan.

måndag 23 december 2013

En riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!



Nu nalkas julen i rasande fart. Jag hoppas alla kan lifta sina ansikten upp från det dagliga bruset och få en tankestund och frid i hjärta.

Påven sade att SLIT OCH SLÄNG mentaliteten närde en praktisk gudsotro. Det ligger mycket i detta.
För många barn blir Jesus vagga en lyx. Barn från krigsområden som Syrien kan få svårt att förstå det västerländska julbudskapet när änglarösterna kvävs av granater och bomber.

Det kristna samfundet behöver försvara sig mot övergrepp och attacker. De kristna mördas, drivs ut ur muslimskt militanta länder och förbjuds bära kors eller andra tecken för sin tro. Klockorna får ej ringa in mässor eller påminna om kristendomen.

Demokratin behöver försvara sig mot övergrepp och attacker. Både i form av vapen och lagar. Vi skall aldrig glömma att Hitler kom till makten på en "laglig" väg enligt pappret. Senare använde han sin position för att ändra lagen så att det blev "lagligt" att utrota ett helt folk.

Därför var det så skönt och så viktigt att alla partier förutom Sverigedemokraterna anslöt sig till den stora manifestationen i går mot rasism i Kärrdal. Sverigedemokraterna har med detta visat ännu en gång att de har andra mål än demokratin.

Jag önskar vänner och bekanta i när och fjärran en fridfull jul och ett gott nytt år 2014!

onsdag 18 december 2013

Jag litade på kreditvärderingsföretagen

Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson
I en ny intervju hos Foreign Affairs berättar Islands president Hr. Olafur R. Grimsson att han litade på kreditvärderingsföretagen som sa att allt var lugnt innan bankerna föll på Island 2008. Han hade hört varningsord men valde att förlita sig på bolag som Moody's, Standard& Poor, Fitch och andra kreditvärderingsinstitut.

"Jag får ofta frågan: "Varför trodde du på bankernas framgångar?" Jag gjorde det och gav dem mitt stöd. Jag hjälpte dem att växa. År 2007 kom varningsröster från experter och konsulter och jag lyssnade på dem. Men jag frågade mig själv: "Vad säger kreditvärderingsföretagen om de isländska bankerna?" Jag var finansminister för 20 år sen och som många andra finansministrar litade jag på kreditvärderingsinstituten som de riktiga domarna om ekonomins hälsotillstånd. Jag gjorde det misstaget att tro på det de sa om de isländska bankerna när de gav dem mycket gott intyg. Moody´s, Standard & Poor, Fitch kom alla fram till den slutsatsen."

Hela intervjun på engelska hittar du här

http://www.foreignaffairs.com/discussions/interviews/icelands-saga


fredag 13 december 2013

Upp mot 6 års fängelse för Kaupthings tidigare bankdirektörer

Tingsrätten i Reykjavik dömde fyra tidigare direktörer hos Kaupthing Bank till fängelse upp mot 6 år. Hreidar Mar Sigurdsson tidigare VD för Kaupthing Bank fick 5,5 års fängelse, Sigurdur Einarsson tidigare styrelseordförande fick 5 år, Magnus Gudmundsson VD för Kaupthing Bank Luxemburg fick 3 år och Olafur Olafsson en av Kaupthing Banks största aktieägare fick 3,5 år.

Detta är de tyngsta ekobrottsdomarna som någonsin fällts på Island. De tidigare bankdirektörerna fälls för marknadsmissbruk och urkundsförfalskning när Sheik Mohammed Bin Khalifa Al Thani, Q Iceland Finance ehf köpte 5,01% andel i banken. Senare visade det sig att banken lånat ut hela beloppet till Al Thani genom komplexa finanstransaktioner med målet att öka värdet på bankens aktier.

Målet förväntas gå till Högsta Domstolen. Samtidigt pågår andra mål mot Kaupthings direktörer och fälls de även i de fallen kan slutdomen innebära högre fängelsestraff sammanlagt för finansbrottslingarna.

Källa: Morgunbladet 131213

fredag 6 december 2013

Största reformen i mannaminne på Island

Finansminister Bjarni Benediktsson och statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson
presenterar det största reformpaketet till Islänningarna efter banksmällen 2008
Sista dagen i november månad presenterade den isländska regeringen sitt åtgärdspaket för att få ned hushållens skulder och stimulera sparande. Ett paket sammanlagt på 150 miljarder ISK eller ca 8 miljarder SEK. Vilket är ett enormt åtagande på Island med befolkning på endast 330 tus invånare. Detta är den största korrigeringen till vanliga hushåll på Island som drabbades hårt när de stora bankerna gick i konkurs år 2008 och kronan förlorade över hälften av sitt värde.

Turerna har varit många efter bankkraschen och små, ofta byråkratiskt betungande korrigeringar på bankernas sätt att räkna ut index samt lån som visat sig vara olagliga efter Högsta Domstolens beslut att vanliga konsumentlån inte fick vägas mot utländska valutaväxlingar.

Under fyra år lovade den förra socialistiska regeringen att hushållen skulle få rättelse "efter helgen", "i nästa vecka" o.s.v.  Åren gick, de stora pojkarna som ägde bankerna som exempelvis Jon Asgeir Johannesson fick hundratals miljarder avskrivna men inget gjordes för vanliga människor. Istället jobbade vänstern aktivt för att låta den isländska staten ta på sig bankernas skulder d.v.s. staten skulle stå för notan av bankernas misslyckade affärer. Men islänningarna med presidenten i spetsen sa nej tack i två Icesave-omröstningar och blev uppbackade i en historisk dom hos EFTA domstolen.

I valrörelsen i våras lovade Centern och Självständighetspartiet att de skulle aktivt jobba för en rättelse för hushållen främst inom de indexreglerade bostadslånen. När kronan föll höjdes lånen kraftigt för många hushåll som då inte orkade med amorteringen eller avbetalningen. Många hushåll har drivits i konkurs med personliga tragedier till följd. Under vänsterns tid förbyttes hopp om rättelse i en förtvivlan och utanförskap för dem som förlorade bostad och jobb. Det är därför med en öppen famn som väljarna nu tar mot det största reformpaketet någon regering har levererat i senare tid på Island.

Direkt låneminskning upp till 13% och dessutom skattebefriade besparingar på 6% av lönen eller sammanlagt upp mot 20% sänkning av bostadslånen. År 1990 var hushållens skulder ca 40% av BNP men 2008-2010 var skulderna uppe i hela 138%. Endast Grekland hade större skulder i Europa. Med 100% index blir amorteringarna högst på Island i förhållande till övriga Norden och det tar längst tid att betala bostadslån på Island jämfört med övriga Norden. Reformpaketet tar några år att genomföra och man räknar med att alla åtgärder fått verkan senast 2017. 80 miljarder går till direkt nedskrivning av skulderna och 70 miljarder går till skattelättnader för dem som väljer att spara en del av lönen. Hela 90% av hushållen berörs av reformerna. Även dom som inte själva äger någon bostad kan dra fördel genom skattebefriade besparingar.

Bankerna som nu åter börjat tjäna miljarder kommer till största delen att stå för rättelsen på lånen. Staten tar på sig kostnaden för skatteundantag vid sparande.

Islänningarna andas lättare av två skäl:

För det första har en regering kommit till makten som håller sina vallöften. För det andra så har politikerna förstått att de är folkets tjänare. Socialisterna är för närvarande -tack och lov - frånvarande.



lördag 2 november 2013

Varnar Norge för bobubbla

Islands finansminister Bjarni Benediktsson deltok på nordisk finansministermøte i Oslo denne uken. Utviklingen i boligmarkedene var et sentralt tema. Arkivbilde.
Bjarni Benediktsson Islands finansminister på möte i Oslo nyligen
med sina kollegor från Norden.

DN Norge skriver följande artikel av Marit Tronier Halvorsen:

Islands finansminister Bjarni Benediktsson ber Siv Jensen faresignalene i det norske boligmarkedet på alvor.

Utviklingen i norske boligpriser utløser nye advarsler om en mulig boligboble i Norge. Etter et halvt tiår med galopperende priser, har markedet de siste månedene fått seg en real kalddusj. Nå viser ferske tallat boligprisene fortsatte å falle i oktober.

Boblen som sprakk
Torsdag var islenderen på Oslo-besøk for å delta på nordisk finansministermøte. Finansminister Siv Jensen (Frp) innledet den tilhørende presseseansen med å understreke viktigheten av å samarbeide med nabolandene. Den ferske statsråden la heller ikke skjul på at Norge kan lære mye av å dele erfaringer med landene rundt oss.
- Hva mener du Norge kan lære av Islands erfaringer?
Møttes i Oslo:
Foto: Elin H¿yland
Møttes i Oslo: Fra venstre: Finansminister Siv Jensen i Norge, finansmarkedsminister Peter Norman i Sverige og finansminister Bjarni Benediktsson i Island.

Les også


lördag 26 oktober 2013

Islands finansminister vill inte ta upp euro

Bjarni Benediktsson, Islands finansminister
Enligt News of Iceland vill inte Islands finansminister ta upp euro. Bjarni Benediktsson säger att det inte finns någon annan väg än att fortsätta med kronan.

"Om vi inte kan kontrollera vår egen valuta, hur i hela världen kan vi kontrollera en annan valuta?" undrar finansministern.

På frågan om Island skall gå med i EU sa Benediktsson: " De partier som vann avgörande valsegar i parlamentsvalet har inga planer på att gå med i EU. Vi har inte slutat med ansökningen. Det är ett beslut för Alltingi att ta."

söndag 29 september 2013

Island fortsätter sin ekonomiska återhämtning – största glädjebeskedet sedan bankkraschen 2008.

Inte varje dag som isländska Morgunbladid publicerar
nyheter med rubrik tvärs över framsidan.
Rubrikens innehåll: Skall betalas i kronor.

I fredags publicerade Islands största dagstidning en nyhet med näst intill en krigsrubrik tvärs över hela framsidan:
Skall betalas ut i kronor

Högsta domstolen gav ett utslag i frågan om utbetalningarna från de gamla bankernas konkursboer till skuldägarna skulle göras i utländsk valuta eller isländska kronor. Efter domen behöver inte bankernas konkursförvaltare betala ut i utländsk valuta utan uppfyller lagen genom utbetalningar i isländska kronor. Denna dom lyfter en kvarnsten från bröstet på den sargade ekonomin eftersom valutarestriktionerna gör att Island annars varit tvunget att låna enorma valutabelopp för att betala ut konkursboets kvarlevor.

Det är en stor skillnad att kunna betala ut i isländska kronor jfr. med utländsk valuta som är begränsad och bunden till exportens intäkter. Det kommer att sätta enorm press på skuldägarna att uppnå en slutgiltig överenskommelse där de kan använda de isländska kronorna innan inflationen och valutarestriktionerna urholkar värdet på uppgörelsen. Konkursboens ägor i utlandet kan säljas och valuta tillföras till riksbanken som då kan betala av sina lån hos Internationella Valutafonden. Det betyder mindre räntebetalning för staten och mer utrymme för återhämtning. Samtidigt kommer utbetalning i isländska kronor till skuldägarna att tvinga skuldägarna att hitta maximal lösning och hitta vägar för att återhämta pengarna antingen genom investeringar på Island eller genom en gemensam uppgörelse med konkursboen och riksbanken och den isländska staten. Det kan innebära ett temporärt undantag från restriktionerna och uttag på pengar i annan valuta mot en skuldavskrivning som ger utrymme för den isländska regeringen att bl.a. korrigera tidigare valutaförluster hos hushållen. Många har gått från hus och hem eftersom villkoren för bostadslånen förändrades drastiskt vid bankkraschen 2008.

Att betalningen nu är domfäst i isländska kronor är en av de bästa nyheterna Islänningarna fått sedan bankkraschen 2008. Nu kommer healingprocessen på allvar att röra sig framåt.

lördag 21 september 2013

fredag 23 augusti 2013

Island avbryter ansökningsprocessen till EU

Iceland walks out on EU membership talks

The foreign ministry said it had received an opinion from its 
constitutional advisors that the government was not bound by 
2009 parliamentary vote to launch the membership talks.

Iceland said yesterday (22 August) that a recent election which brought
eurosceptic parties to power had been interpreted by constitutional
advisors as a signal to stop EU accession talks.

"After receiving this opinion the foreign minister has decided to
consider dissolving the negotiation committee," the ministry said in a
statement, quoted by the AFP news agency.
On a recent visit to Brussels, the new Prime Minister of Iceland
Sigmundur Gunnlaugsson was told by European Commission President
José Manuel Barroso to decide “without further delay” whether it
wanted to continue accession negotiations or abandon plans to join the 
EU.

The committee's dissolution effectively signals the abandonment of
these negotiations. On 27 April, Iceland held elections, inflicting to the 
ruling pro-European Social Democrats the the biggest defeat any ruling 
national party has suffered since independence from Denmark in 1944.
Gunnlaugsson, 38, is Europe's youngest democratically elected head of
government. Since 2009, he has led the Progressives, a centre-right and
liberal party affiliated with Liberal International.

The Progressive Party draws most of its support from farmers and
fishermen. In coalition with the Independence Party (see background),
the Progressives oppose EU membership.

In May, the new government announced a halt to the country’s EU
accession talks until Icelanders vote in a referendum within the next four
years on whether they want membership negotiations to continue.
The decision of Iceland to stop the accession talks can be seen as bad
news in Brussels. Croatia's recent accession gave EU leaders the
opportunity to boast about the attractiveness of EU membership, despite
the economic and sovereign debt crises.

Iceland was put on a fast track to EU accession, as it had already taken
on board much of the EU legislation as member of the European Economic
Area (EEA). It formally applied for EU membership on 16 July 2009 and
started accession talks only one year later. The process has taken much
longer for any other applicant country.

But Iceland is a special case, as the country’s powerful fishing industry
is in deep conflict with the EU over fishing quotas. The Commission says 
it can accommodate Iceland’s “specificities”, but in fact the differences
between Reykjavik and Brussels are not only of technical but of political
nature. The EU considers that Iceland is overfishing and that the island 
nation should accept strict quotas. Iceland says it has more experience 
in fishing that the Union itself and that it could teach Brussels best 
practices.

Recently, Iceland backed the Faroe Islands in a fishing quotas conflict
with the EU and objected to the EU position in the strongest terms.

EurActiv.com

tisdag 20 augusti 2013

EU-kommissionen vidtar handelsåtgärder gentemot Färöarna


EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE
    Bryssel den 20 augusti 2013
EU-kommissionen vidtar handelsåtgärder gentemot Färöarna för att skydda sillbestånden

EU-kommissionen antar i dag ett åtgärdspaket för att komma till rätta med Färöarnas fortsatt ohållbara fiske efter sill. Bland annat införs ett förbud mot import av sill och makrill från atlantoskandiska bestånd som har fångats under överinseende av Färöarna samt fiskprodukter som innehåller eller är framställda av sådan fisk. Dessutom begränsas användningen av EU:s hamnar för fartyg som fiskar efter sill och makrill under överinseende av Färöarna, vilket innebär att vissa fartyg från Färöarna inte får lägga till i EU:s hamnar, utom i nödsituationer.

- Den här typen av åtgärder vidtar vi som en sista utväg, säger EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki. Färöarna hade kunnat stoppa sitt ohållbara fiske, men har inte gjort det.
Nu blir det tydligt för alla att EU kommer att använda sig av alla medel som står till buds till skydd för långsiktigt hållbara fiskebestånd.

Åtgärderna träder i kraft sju dagar efter det att de har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

Det atlantoskandiska sillbeståndet förvaltades fram till 2013 gemensamt av Norge, Ryssland, Island, Färöarna och EU utifrån en långsiktig förvaltningsplan och på förhand fastställda andelar av den totala tillåtna fångstmängden. Färöarna fattade dock 2013 ett ensidigt beslut om att bryta avtalet och fastställde en egen kvot på över tre gånger så mycket som sin tidigare avtalade andel.

Trots kommissionens stora ansträngningar för att komma fram till en framförhandlad lösning samt upprepade varningar om att åtgärder kan komma att vidtas vägrade Färöarna att stoppa sitt ohållbara fiske. När ingenting mer fanns att göra beslutade EUkommissionen att använda sig av sina befogenheter enligt handelsinstrumentet för att uppmuntra Färöarna att bidra till att bevara beståndet. Dessa åtgärder fick ett klart stöd av medlemsstaterna i kommittén för fiske och vattenbruk den 31 juli 2013.

En liknande tvist föreligger med Island och Färöarna om makrillbeståndet i Nordostatlanten, men kommissionen har ännu inte vidtagit några åtgärder. Kommissionen tar emellertid nu de inledande stegen för att tillämpa handelsinstrumentet även i detta fall.

Västnordiska rådet fördömer EU:s sanktioner mot Färöarna och Island

Island, Grönland och Färöarna är med i Västnordiska rådet.
Enligt isländska Morgunbladet fördömer Västnordiska rådet (som är knutet till Nordiska rådet) EU:s sanktioner mot Färöarna och Island i hårda ordalag. Det avser EU:s sanktioner mot Färöarna angående sillfiske i egna vatten och EU:s kommande sanktioner mot Island och Färöarna angående makrillfiske i eget havsområde.

På rådets årsmöte som nu pågår i Narsarsuaq på Grönland närvarar 18 riksdagsledamöter från de tre länderna.

I rådets uttalande säger att EU:s beteende inte är acceptabelt i internationella sammanhang. Protester framförs mot att EU visar musklerna genom att hota sina grannar även om norska forskare rapporterat att makrillstammen vuxit sig så stor att det skapar fara för miljön i havet.

Rådet påpekar vilka omfattande skador sanktionerna kan få hos mycket små samhällen i Norden. Samtidigt riktar rådet uppmaningen till Norge att stödja Island och Färöarna och uppmanar Norges fiskminister Lisbeth Berg-Hanssen att ändra ståndpunkt och upphöra med sitt stöd till EU och istället stödja sitt brödrafolk.



måndag 19 augusti 2013

Islands fiskminister intervjuad av Worldfishing


Iceland calls for a fair solution on mackerel

08 Aug 2013
Iceland’s Minister of Fisheries and Agriculture, Sigurður Ingi Jóhannsson
Iceland’s Minister of Fisheries and Agriculture, Sigurður Ingi Jóhannsson
Carly Wills interviews Iceland’s Minister of Fisheries and Agriculture, Sigurður Ingi Jóhannsson, following his call for an early meeting of the Coastal States to find a solution to the ongoing dispute over mackerel catch in the North Atlantic.
Q: Thank you for taking the time to speak to World Fishing & Aquaculture. Could you please briefly explain the mackerel dispute between Iceland, the Faroe Islands, the European Union and Norway?
A: Thank you very much for speaking with me. This dispute centres on mackerel fishing rights in the North Atlantic and the current debate between the Coastal States in whose waters mackerel is present: EU states (including Scotland, Ireland and Denmark), Iceland, Norway and the Faroe Islands.
Each country sets a voluntary quota on the amount of mackerel it will catch. But because the practice has been such that these quotas are self-imposed and there is no limit on the collective catch, mackerel is being overfished. This has led to a situation where all states are overfishing. Instead of looking for a solution that grants everyone a fair share, certain EU states are blaming Iceland, demanding that Iceland reduces its catch and threatening trade sanctions, such as blocking Icelandic ships from EU harbours and banning imports of products resulting from Iceland’s catch.
Since 2010, Iceland has repeatedly offered concrete proposals that would have solved the dispute, including recommendations that all parties take equal cuts. These efforts were rejected. In early July 2013, Iceland issued a call for the Coastal States to resume negotiations and we are pleased that all parties have accepted the offer. We are optimistic that we can reach a solution that ensures a fair share for all and safeguards the environmental and economic interests of the Coastal States.
Q: What is Iceland’s argument for setting a mackerel quota that the EU and Norway believes is putting the health of the stock in jeopardy?
A: First let me say that Iceland’s quota is not putting the health of the mackerel stock in jeopardy. Any claims to the contrary are not based on facts.
This year, Iceland lowered its mackerel catch by 15% to 123,182 tons, in alignment with scientific recommendations from the International Council for the Exploration of the Sea (ICES). The EU and Norway also cut its quota by 15%. However, even with this reduction, the EU and Norway claimed 90% of ICES’ recommended catch level of 542,000 tons, a vastly oversized portion given the changed migration pattern of the stock.
Iceland is confident that a science-based solution can be reached over mackerel catch quotas that is fair to all the coastal states. However, for this to happen the EU and Norway must acknowledge the massive shift of the mackerel population into Iceland’s waters over past few years. Quotas should take due account of the present mackerel migratory patterns, rather than being solely based on historical fishing patterns. To claim otherwise is counterproductive and puts the health of the stock in jeopardy.
Research tells us that the mackerel stock has grown tremendously in Iceland’s waters in recent years. Recent studies by marine-research organisations in Iceland, Norway and the Faroe Islands found 1.5 million tons of mackerel in Icelandic waters in 2012, compared to 1.1 million tons of mackerel in 2010. The increase is a result of rising water temperatures. Now up to 30% of the entire mackerel population is in Iceland’s waters during the summer feeding season.
If the majority of fish are in Iceland’s water, why is Iceland being pressured and threatened to bear the burden of cuts to the total mackerel catch? The fact is that all states are overfishing so all must reduce their catch.
Q: Why have you decided to call for an early meeting of the Coastal States? Is Iceland worried that sanctions will be taken against the country, as is currently happening with the Faroe Islands with regards to herring ?
A: Resolving this issue cannot wait and that is why we have called this meeting. Iceland is leading the drive for a diplomatic solution and again has demonstrated the unequivocal commitment of our government to finding an outcome that benefits all.
We are looking forward to hosting all the Coastal States at the negotiating table as soon as possible. To help protect the ecosystem and our economies, we must carefully consider scientific data and recommendations from ICES to come to a mutually beneficial solution. Threatening illegal sanctions which are in breach of World Trade Organisation rules will not resolve this debate and will only block a diplomatic solution.
Indeed, if sanctions are imposed, they will have serious consequences for the Icelandic economy, which depends on the fishing industry on a much larger scale than with other European nations. But this will not only hurt the Icelandic economy it will also impact the economies of those EU member states who import Icelandic mackerel. The impact upon the livelihoods of thousands of seafood industry workers in Iceland, the UK and elsewhere who depend on the health of the mackerel stock, as well as their families, would be significant.
Q: What is the ideal outcome of the meeting for Iceland?
A: We very much hope that we can find a science-based solution that is fair to all. Cooperation and diplomacy, not illegal sanctions, are needed to manage the stock together. Our position is clear and unchanged: we want to reach a fair, lasting solution for all of Europe’s coastal states. This solution must be based on fair and transparent rules, and a level playing-field for all involved.
The EU’s decision in late July to move forward with sanctions against the Faroe Islands sets the wrong precedent.
Q: If the European Union refuses to drop the threat of sanctions, will Iceland have to give in and cut its mackerel quota to the levels requested?
Threatening illegal sanctions which violate World Trade Organisation rules will not resolve this debate and will only delay a diplomatic solution. We stand firm in our belief that a science-based solution can be found and will not give in to the EU’s bullying of smaller states.
To help protect the ecosystem and our economies, we must come to a mutually beneficial solution. We look to September’s negotiations meeting with great anticipation and very much hope that a resolution is found.
Q: If no agreement can be made and the EU presses on with the threat of sanctions (which Iceland has said are illegal according to World Trade Organisation rules), will Iceland take legal action?
A: In Iceland, we take the obligation of sustainability seriously, and we are confident that we can find a fair and lasting solution through diplomacy and dialogue, not by threatening counter-productive sanctions. Such measures are in breach of World Trade Organisation rules (articles XI and XIII), go beyond protocol 9 of the EEA agreement and should be reserved for the handful of rogue states and harmful regimes that exist in the world, not a close ally of Europe and NATO member like Iceland. It is disproportional, unjust and out of context.
If the EU were to proceed with this excessive path, Iceland will respond through the appropriate international legal channels.
Q: Finally, is there anything else you would like to add on this subject?
A: We did not ask for mackerel to swim into our waters. In fact, mackerel as a pelagic fish swims close to the water surface, and actually blocks our access to the more valuable cod below. Furthermore, with their voracious appetite, they are eating into the food stocks of other fish, and even competing with bird species. This has drastically reduced Iceland’s puffin population, for example.
The recent changes in the seas around us call for a different approach. The Coastal States must come together and rethink the management of this natural resource. Up to 30% of the total mackerel population is now in Iceland’s waters during the summer feeding season. With this in mind, the EU and Norway cannot continue to claim 90% of the total recommended catch. If Iceland is only allowed a share of the remaining 10% with the Faroe Islands and Russia, this will tip its delicate ecosystem out of balance.
As a fishing nation that depends on the sustainable use of the rich resources in our seas, we ask our European friends to join us in making a genuine effort to find a fair and lasting solution.
- See more at: http://www.worldfishing.net/news101/industry-news/iceland-calls-for-a-fair-solution-on-mackerel#sthash.YA50byqQ.dpuf

The Faroe Islands takes the EU to international tribunal over intended economic measures


Newsletters


16/08/2013 | The Faroe Islands takes the EU to international tribunal over intended economic measures


The Faroe Islands have today referred the use of threats of coercive economic measures by the European Union, in relation to the Atlanto-Scandian herring, to an arbitral tribunal under Annex VII of the United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS).

A meeting of coastal states to the Atlanto-Scandian herring has been scheduled for 2 and 3 September to discuss the joint management of the herring stock. In addition to the Faroe Islands and the EU, the coastal states also include Iceland, Norway and the Russian Federation. The key issue is the need for a revised, equitable allocation of the stock, which also better reflects the occurrence of herring in Faroese waters.
 
Despite agreeing to participate in these planned consultations, the EU decided on 31 July to proceed with imposing coercive economic measures against the Faroe Islands, targeting Faroese imports to the EU of not only herring but also mackerel, and preventing their transport through EU ports. 
 
The Government of the Faroes has consequently notified the EU that it has today brought the dispute to an international arbitral tribunal, requesting that the EU be declared in breach of its obligations under UNCLOS and ordered to refrain from the threat or adoption of coercive economic measures on the Faroe Islands.
In its notification, the Government of the Faroes underlines that the EU actions in this matter are instrumental in preventing the cooperation necessary to reach agreement on the Atlanto-Scandian herring and contravene its obligations to resolve disputes by peaceful means.
 
The EU is also notified that, consistent with international law, there is an obligation on parties to a dispute to refrain from any measures capable of prejudicing the decision and, in general, avoid taking any steps which might aggravate or extend the dispute, when it has been referred to an international judicial or arbitral forum

Commenting on the Government’s decision to pursue international arbitration, Prime Minister Kaj Leo Holm Johannesen said: “Consultations between all five coastal states need to continue in earnest if we are going to find joint agreement on the allocation of the herring. The EU’s intention to impose unilateral coercive economic measures against the Faroe Islands has already compromised the spirit of mutual respect and cooperation which is crucial to ensuring that real progress can be made on joint management of this valuable shared fish stock. If the EU actually implements such measures, the basis for balanced multilateral negotiations will clearly be called into serious question.”

Statement by the Government of Iceland on EU threats against the Faroe Islands and Iceland


Statement by the Government of Iceland on EU threats against the Faroe Islands and Iceland 

16.8.2013
Iceland is a major stakeholder in relation to the management of various shared fish stocks in the North-East Atlantic. Icelandic fisheries management policy has for many years assured the sustainable utilisation of marine resources, unlike the EU common fisheries policy. 
In recent months the European Union (EU) has conducted an on-going campaign of threats of coercive measures against Iceland and the Faroe Islands with the objective of gaining advantages in multilateral negotiations on the management of shared fish stocks. This conduct is in breach of various obligations under the United Nations Convention on the Law of the Sea and general international law, in particular the obligation on coastal states to agree together on measures to assure the protection and development of a common stock. Furthermore, such measures would not be in accordance with the EU´s obligations under the WTO or, as regards Iceland, the EEA Agreement. 
It is of great concern to the Government of Iceland that the EU seeks to prejudice the rights of free negotiation and agreement of other coastal States in the region, in pursuing the interests of certain Member States. It is of further concern to Iceland that the EU intentionally circumvents mechanisms for the peaceful settlement of disputes, available under the Convention. 
The Government of Iceland rejects and objects in the strongest terms to the EU's resort to threats of coercive measures against Iceland and the Faroe Islands as a means of settling disputes on the management of shared fish stocks. The Government calls on the EU to withdraw these threats, thereby abiding by its obligations under international law. 

söndag 9 juni 2013

Svagt intresse för Island som medlem hos EU

Från Alltingis öppnande den 6 juni 2013. Islands president
Hr. Olafur Ragnar Grimsson längst ned t.h.
Alltingis högtidliga öppnande var lugnare än senast. Inga demonstranter fanns på plats för att kasta saker på riksdagsledamöter. En grupp EU-motståndare hade samlats med budskapet Nej till EU på det vackra torget framför Alltingi. Det normala lugnet verkar ha återvänt till den politiska vardagen på Island. Många hoppas att den nyvalda regeringen lyckas återställa Islänningarnas förtroende för Alltingi samt politikerna som fick sig en törn efter bankkraschen 2008.

Centern och Självständighetspartiets förkrossande valseger över socialdemokraterna som halverades och vänster gröna som nästan försvann visar sig i en hygglig majoritet riksdagsledamöter: 38 till regeringen 25 till oppositionen. Det är en annan och önskvärdare situation än hos Sveriges Riksdag där regeringen behöver söka stöd till något av oppositionspartierna för att få genom sina förslag.

Islands president Hr. Olafur Ragnar Grimsson sa i sitt traditionsenliga öppningstal (på engelska här, isländska här) att riksdagsvalet förmedlade viktiga resultat angående Islands konstitution och ställningstagande för landets självbestämmande. Presidenten påminde om den nya majoritetens vallöfte att Islands intressen är bäst tillgodosedda om Island låter bli att gå med i EU. Hr. Olafur Ragnar Grimsson välkomnade alla ledamöter och speciellt dem som för första gången arbetar som Alltingis ledamöter.

Presidenten påminde om att Norge två gånger tidigare röstat Nej mot att gå med i EU: " De många diskussioner jag har haft med många europeiska beslutsfattare har övertygat mig om att trots vänliga deklarationer så är det inget stort intresse hos EU att avsluta diskussionerna med oss de närmaste åren." 

Hr. Olafur Ragnar Grimsson menar att ett tredje nej till EU skulle inte gagna EU:s image.
"Ingen vet hur EU kommer att utvecklas och euroområdet genomgår en djupare kris än länderna i Norra-Europa, USA och Asien."

Presidenten tryckte på värdet av det nordiska samarbetet och inom det Arktiska rådet där stora länder som USA, Ryssland, Kina, Indien, Japan, Tyskland, Frankrike, Italien, UK och Kanada förutom de nordiska länderna samlas för att skapa Arktis framtid.







lördag 25 maj 2013

Islands nya regering


Islands nya regering: Från vänster till höger: Gunnar Bragason utrikesminister, Eyglo Hardardottir socialminister, Illugi Gunnarsson skol- och kulturminister, Bjarni Benediktsson finansminister, vid bordsändan Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson, Kristjan Thor Juliusson hälsominister, Ragnheidur Elin Arnadottir industri- och näringsminister, Sigurdur Ingi Johannsson lantbruks- och fiskeriminister och Hanna Birna Kristjansdottir Inrikesminister.